Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

SjĂ€lvförvaltningen Ă€r en förĂ€nderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhĂ€llssyn och utifrĂ„n en organisationsförĂ€ndring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur tvĂ„ bostadsföretag organiserar arbetet med sjĂ€lvförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende pĂ„ bostadsgĂ„rdar med sjĂ€lvförvaltning samt hur samverkan mellan bestĂ€llare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie dĂ€r bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgĂ„ngspunkt till sjĂ€lvförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av sjĂ€lvförvaltning i olika former behandlas.

Region SkÄne Àr en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebÀr i sig i dag att arbeta med förÀndring. Ideliga förÀndringar inom sjukvÄrden skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-mÀnniskor, i stÀndig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie vÄren 2004, utgörs av nio personer, tjÀnstemÀn och mellanchefer i sjukvÄrden. Studien Àr en genomgÄng av sjukvÄrdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skÄnsk sjukvÄrd.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbÀttring genom attvisa pÄ att vid organisering av en verksamhet strÀvar organisationer efter att uppnÄ flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmÄgan att vara lÀttförÀnderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebÀr förmÄgan att kunna undvika osÀkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. AffÀrssystem Àr en del av organisering och viljan att uppnÄ stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strÀvan till processförbÀttring som Àr ett viktigt inslag för organisationer.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Region SkÄne Àr en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebÀr i sig i dag att arbeta med förÀndring. Ideliga förÀndringar inom sjukvÄrden skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-mÀnniskor, i stÀndig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie vÄren 2004, utgörs av nio personer, tjÀnstemÀn och mellanchefer i sjukvÄrden. Studien Àr en genomgÄng av sjukvÄrdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skÄnsk sjukvÄrd.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

I denna uppsats har vi anvÀnt oss av ett sociologiskt maktperspektiv dÀr vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fÀlt dÀr olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fÀltet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fÀltet och om/hur detta pÄverkar identitetsskapandet hos mÀnniskor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT stÄr för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet Àr bÄda sexuella lÀggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och Àr ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.VÄra teman som vi har arbetat utefter Àr; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fÀltet och dess innehÄll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi: Redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i VÀxjö.Titel: RevisionsbyrÄers organisering kring balansgÄngen mellan profession och vinstintresse.Författare: Therese TimmHandledare: Ulf Larsson OlaisonInledning: RevisionsbyrÄer utgör organisationer som drivs av Ä ena sidan en profession, Ä andra sidan en vinststrÀvan. TvÄ faktorer som delvis kan stÄ i kontrast till varandra, men som bÄde Àr nödvÀndiga för byrÄerna att ta hÀnsyn till. Den hÀr studien kommer att behandla ett antal sÀrdrag som revisionsbyrÄer anvÀnder sig av för att organisera sig kring balansgÄngen mellan profession och vinstintresse.Problem: Hur organiseras revisionsbyrÄer för att hantera balansgÄngen mellan profession och vinstintresse?Syfte: Syftet med min studie Àr att förstÄ hur revisionsbyrÄer organiseras för att hantera balansgÄngen mellan profession och vinstintresse.Metod: Min studie har genomförts genom flerfallstudier pÄ tre fallbyrÄer.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Den hÀr masteruppsatsen handlar om hur kiropraktiken togs emot och utvecklades i Sverige frÄn det att de första kiropraktorerna kommer under mellankrigsperioden, med början runt Är 1921, och fram till dess att organisationen Diplomerade Chiropractorers Förening inregistreras Är 1936. Syftet med uppsatsen Àr att studera processer för görandet av professionsidentitet och professionskultur med utgÄngspunkt i en kulturanalytisk studie av skrifter, artiklar, brev och publikationer som kiropraktorerna sjÀlva producerat och/eller figurerar i. Min huvudfrÄgestÀllning Àr: ? Vilka vÀgar och strategier för att uppnÄ erkÀnnande och organisering som profession valde de första svenska kiropraktorernas under perioden 1921-1936 och vilka bakomliggande processer, konflikter samt orsaker var det som ledde fram till dessa val? Den teoretiska ansatsen i uppsatsen grundar sig i ett aktörsorienterat och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Bourdieus begrepp fÀlt, doxa och symboliskt kapital anvÀnds som verktyg för att förklara de processer och maktstrukturer som Àr i spel, medan Thomas F.

Ett liv utan fÀrdtjÀnst skulle innebÀra ett isolerat liv. Det tycker i alla fall de resenÀrer vi intervjuat. De ser fÀrdtjÀnsten som mer Àn bara en resa. Det Àr en frihet att kunna ta sig dit de vill utan att nÄgon familjemedlem, vÀn eller assistent behöver följa med. Dock behöver en fÀrdtjÀnstresenÀr ofta mer hjÀlp Àn en person utan funktionshinder, det Àr dÀrför de Äker med fÀrdtjÀnst istÀllet för den allmÀnna kollektivtrafiken.Denna fallstudie fokuserar pÄ resenÀrer inom Göteborgs Stads fÀrdtjÀnst och vad de anser Àr vÀrdeskapande.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

?BAKGRUND: Antalet multisjuka Àldre personer ökar och ett omfattande vÄrdbehov kan skönjas. VÄrdens organisation och hur den fylls med innehÄll pÄverkar relationen till patienten. Ledarskapsstilen pÄverkar upplevd arbetstillfredsstÀllelse och den kultur som vÄrdpersonalen skapar tillsammans avgör livskvalitet och vÄrdandets kvalitet för patienten. SYFTE: Syftet med studien Àr att utifrÄn semistrukturerad observation beskriva arbetsinnehÄllet och ledarskap för en första linjens chef inom kommunal Àldreomsorg.

Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn pÄ stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet Àr inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi Àr att bostad Àr en rÀttighet. SÄledes har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lÀgenhet utan krav pÄ nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken Àr att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgÄngspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och tvÄ personer som bor i programmet.