I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur personalavdelningen i större svenska organisationer Àr organiserad och vilken deras viktigaste funktion Àr idag.TeoriFör att kunna analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt en teoretisk grund bestÄende av organisationsteori och HRM-teori (Human Resource Management). Dessa teorier har vi anvÀnt för att förstÄ organiseringen av personalavdelningen och dess funktion. Organisering och tröghet kan förstÄs som organisationes sÀtt att söka stabilitet och att Äterskapa tidigare mönster. Detta betyder inte att förÀnding inte sker men att det skapas motstÄnd mot den i organisationen. HRM-teori ser personalen som en resurs som man kan förÀndra genom mÄlstyrning.

MÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att formasamhÀllet och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jÀmstÀlldhetsmÄlet krÀvs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnÄ ett resultat.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka berÀttelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jÀmstÀlldhet. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen Àr hurorganisationer konstruerar jÀmstÀlldhet respektive hur jÀmstÀlldhet konstruerar organisationer.Metoderna jag anvÀnder mig av Àr reflexiva intervjuer och handlingsnÀt. Den senare fokuserarpÄ att fÄnga in och förstÄ organisationers processer snarare Àn deras resultat. I analysen utgÄrjag frÄn Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar pÄ att organisationer tar till sig idén om jÀmstÀlldhet pÄ olika sÀtt, men attdet grundlÀggande motivet till att arbeta med jÀmstÀlldhet Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents? cooperation and customer relations with thesubcontractors.

I denna fallstudie skapas förstÄelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, dÀr byrÄkrati och postbyrÄkrati prÀglar introduktionen. Problemdiskussionen förstÀrks genom anvÀndning av dikotomi, dÀr grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien Àr att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Fokus i denna studie har legat pÄ tvÄ mobila förskolors görande av mÄltid. Den mobila förskolans avdelning bestÄr av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, dÀr vÄrt frÀmsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- mÄltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsÀttningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi Àven genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av vÄra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under mÄltidssituationen. VÄra slutsatser Àr att mÄltiden pÄ de tvÄ mobila förskolorna trots till synes likadana förutsÀttningar utformades pÄ olika sÀtt gÀllande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna pÄ de mobila förskolorna vÀljer sjÀlva hur och var mÄltiden utformas.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

NÀsÄker och Resele Àr tvÄ bygder dÀr man nyligen öppnat flyktingboenden. I samband med detta har det skett en organisering i civilsamhÀllet och man har bildat NÀsÄkers Integrationsgrupp och Reseles Asylgrupp. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur den hÀr organiseringen har gÄtt till, hur verksamheten ser ut idag och vilka utmaningar de engagerade möter. Samt att koppla samman detta med begreppet resiliens för att se möjliga vinster för bygderna. De engagerade har under sin organisering varit enormt flexibla och an-passat verksamheten efter bÄde de lokala förutsÀttningarna och de asylsökandes behov.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet pÄ marknader i flera lÀnder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gÀller sÄvÀl kunder som kontor. Denna studie undersöker anstÀlldas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur pÄ den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan pÄ bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien Àr av vikt eftersom företags utlandsetablering har pÄgÄtt i över 100 Är och kunskapen om vad som hÀnder med företags kultur och struktur Àr begrÀnsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur Àr dels fyra organisationskulturer, Àven kulturteori diskuteras för att Àven fÄ en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget bestÄr av information hÀmtad direkt frÄn Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frÄgestÀllningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med tvÄ anstÀlla pÄ Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken Àr en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte Àr sÄ utmÀrkande pÄ den brittiska marknaden eftersom Àven de brittiska bankerna i större utstrÀckning gÄr mot en allt mer decentraliserad organisering.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förvÀntningar skolans företrÀdare har pÄ APU och vad nÀrlingslivets företrÀdare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och nÀringslivet, nÀrlingslivets organisering och dess synsÀtt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkÀter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag dÀr elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förvÀntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrÄgade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar frÄn dagsschema till total avsaknad av organisering. SynsÀttet pÄ APU varierar beroende pÄ vilken personalkategori personen tillhör.

Uppsatsens syfte Àr att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations Är 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har pÄverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag nÀrmade mig problemformuleringen frÄn olika perspektiv. Studien omfattar dÀrmed en mÄngsidig kvalitativ analys av data frÄn bÄde styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt Àr de klassiska ?byrÄkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009.

I denna fallstudie skapas förstÄelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, dÀr byrÄkrati och postbyrÄkrati prÀglar introduktionen. Problemdiskussionen förstÀrks genom anvÀndning av dikotomi, dÀr grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien Àr att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in frÄn fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrÄn den genomgÄngna teorin och insamlad data.Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas pÄ grund av organisering och rationalisering förbÀttras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sÀtta fokus pÄ inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet.