Syftet med studien Àr att granska personalens erfarenheter av tidmÀtning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjÀnsten i en storstadskommun. Mina frÄgestÀllningar Àr som följer.? Hur upplever personalen IT-planerad schemalÀggning och tidsregistrering i sitt arbete?? Hur pÄverkas hemtjÀnstens personalgrupper?UtifrÄn ett semistrukturerat frÄgeformulÀr har hemtjÀnstpersonal under intervjuer berÀttat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmÀtning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjÀlp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmÀtning av utförd hjÀlp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv.

I mitt examensarbete har jag undersökt om det lÀmpar sig att anvÀnda en manuell metod för att skapa normal maps till icke-organiska polygonmodeller avsedda för datorspel. Jag har anvÀnt mig av Photoshop för att mÄla normal maps som jag sedan applicerar pÄ lÄgdetaljerade modeller jag skapat, för att höja detaljgraden avsevÀrt. DÄ icke-organisk modellering inbegriper modeller som ska representera hÄrda ytor, och dÀrmed inte animeras med deformation, sÄ antog jag att denna metod skulle lÀmpa sig vÀldigt vÀl Ät dessa ytor som ofta har extremt mjuka former och precisa vassare kanter. Min metod har varit att studera litteratur om Normal Mapping och hur man anvÀnder Photoshop för detta. Jag har sedan utfört praktiskt arbete för att utvÀrdera hur effektiv metoden Àr samt vilka fördelar den bidrar med. Jag gÄr igenom teori för normal mapping som jag stödjer med hjÀlp av faktatexter och instruktions-DVDer i Àmnet för att sedan redovisa metoden jag anvÀnt i mitt arbete. Jag avslutar sedan med en diskussion kring mitt resultat och redovisar vad jag kommit fram till genom mina experiment. Jag kommer fram till att Normal Mapping med Photoshop Àr mycket vÀl lÀmpat Ät hÄrda ytor och Àven bidrar med optimeringar i arbetsflödet bÄde vad gÀller organisering, tidsÄtgÄng samt kontroll över resultatet.

Att Sveriges gymnasielÀrare ocksÄ har uppdrag som mentor för sina elever Àr mycket vanligt. Litteratur och forskning pÄ omrÄdet belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom Àr otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar pÄ en tradition i skolan dÀr klassförestÄndarskapet varit föregÄngare. DÄ det inte finns formella krav pÄ att undervisande lÀrare skall ha mentorsrollen, Àr det anmÀrkningsvÀrt att svensk litteratur och forskning inte ifrÄgasÀtter denna norm som snarare vilar pÄ tradition Àn vetenskap.Den hÀr studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssÀtt? Det tydligaste sÀrdraget Àr att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsÀtter.

I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Who is responsible for youth policy implementation?This thesis attempts to deepen our understanding of Swedish and Nordic youth policy. Youth policy is cross-sectoral and includes all the decisions and measures affecting the conditions of young people. National youth policy therefore concerns young people's life situations in a number of different areas, such as work, housing, education, health, leisure and influence. The purpose of the study is to increase the knowledge of youth policy work the last century by understanding the impact of youth research concerning adults' role in youth policy implementation. A mixed method approach has been applied to the study: interviews, documents and youth theory have been analysed.

SammanfattningFrÄgor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen Àr hur förÀldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, slÀkt, vÀnner, samhÀllet i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en vÄldtÀkt. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ hur sjÀlvhjÀlpsgrupper arbetar med och bearbetar kÀnslor som skuld och skam. UtifrÄn fyra intervjuer med förÀldrar till utsatta flickor och personal frÄn Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok SjÀlvhjÀlpsgrupper (2006) som ingÄende diskuterar Àmnet samt Anna Meeuwisses bok VÀnskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att pÄ sÄ sÀtt fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Den teori vi har valt Àr Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

SocialtjÀnstens barnavÄrdsutredningar utgo?r samhÀllets verktyg för att bedöma nÀr stöd eller skydd till barn och unga som riskerar att fara illa fordras. I dessa ingÄr svÄra bedömningar som stÀller höga krav pÄ kompetens och samverkan. Studiens syfte var att undersöka vilka svÄrigheter barnavÄrdsutredande socialsekreterare möter i arbetet med psykologiska frÄgor rörande barn och familj samt hur kompetens i dessa fra?gor finns strukturellt och praktiskt tillgÀnglig i arbetet.

Projektformen har funnits lÀnge och har förÀndrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero pÄ att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmÄga att se annorlunda orsakssamband, att lÀmna gamla rutiner och finna nya bÀttre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krÀvs stabilitet och förutsÀgbarhet annars Àr risken att kreativiteten gÄr till överstyr och orsakar kaos. Det krÀvs Àven rÀtt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet.Designföretag bestÄr av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform.

Research has shown that students with another mother tongue than Swedish terminate elementary school with lower grades in all subjects, compared to students having Swedish as a mother tongue. This fact justifies further research on the forms of teaching Swedish as a second language. Attention has been given to the fact that the students with another mother tongue than Swedish have to cope with "dual learning". Parallel to the learning of a second language they need to obtain knowledge in all other subjects. The purpose of this thesis is to investigate how the School organise the work with students having another mother tongue than Swedish, and to find out how teachers in other subjects solve the problem of having students that struggle with "dual learning".

I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.

Begreppet nĂ€tverk förekommer inom sĂ„vĂ€l forskarsamhĂ€llets begreppsvĂ€rld som inom litteratur som ser nĂ€tverk som en strategi för utveckling av individer, regioner, organisationer eller företag. Verbet ?att nĂ€tverka? finns i dag i var mans mun, och avser dĂ„ allt frĂ„n personliga kontaktnĂ€t till organisering av den lokala idrottsklubben. Är nĂ€tverk ett modeord som kommer att försvinna inom en snar framtid, eller kan intresset för nĂ€tverk sĂ€ga nĂ„got om vĂ„r samtid?Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla kunskap om talet om nĂ€tverk pĂ„ olika nivĂ„er.

Syftet med min undersökning Àr att utvÀrdera tillÀmpbarheten av metoden FA/SIMM. En utrednings- och analysansats som ska underlÀtta breda och vÀlförankrade beslutsunderlag för förÀndringar inom olika verksamheter. Som underlag för min utvÀrdering har jag anvÀnt en fallstudie av grundutbildningen för informatikÀmnet inom ISM vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. En fallstudie i vilken jag undersöker hur administrationen av kurser fungerar, administration i betydelsen planering, samordning och organisering av olika handlingar. I rapporten redovisar jag endast ett kort utdrag av resultatet frÄn fallstudien.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sÀgs generellt sett innebÀra att arbete Àr önskvÀrt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva ÄtgÀrder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen efterstrÀvas Àr dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv Àmnar denna uppsats kartlÀgga diskurser om arbete och arbetslinjen och dÀrmed öka förstÄelsen för vad man pratar om nÀr man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sÀtta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar pÄ varför arbetslinjen intar en sÄ pass central roll.Studien visar att de olika Äsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i instÀllningen till arbetslinjens vara; denna instÀllning Àr odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete Àr önskvÀrt, dÀr den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.