Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Syftet med denna studie Àr att undersöka den tvÄsprÄkiga undervisningens mÄlsÀttning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvÄsprÄkiga elevers uppfattning om deras egna tvÄsprÄkiga utveckling och deras syn pÄ den tvÄsprÄkiga undervisningen i synnerhet nÀr det gÀller undervisningen av modersmÄlet. Metod: Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning kring modersmÄlets betydelse för bÄde tvÄsprÄkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen pÄ empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever frÄn grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmÄlets betydelse i förhÄllande till skolframgÄng. De har Àven stora erfarenheter av att arbeta med detta omrÄde.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill sÀga att försöka förstÄ möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lÀrare. Jag har tittat pÄ vilka teckensystem som en lÀrare anvÀnder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera pÄ de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har anvÀnt mig av videodokumentering av tre lÀrsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri anvÀnder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehÄllet.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares uppfattningar i samband med anvÀndningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lÀrare i grundskolan. För att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar stÀlldes följande frÄgor: Hur uppfattade lÀrare att IWB pÄverkar pÄ elevens lÀrande? Hur IWB pÄverkade pÄ lÀrares behandling av undervisningsinnehÄll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med anvÀndningen av IWB? Resultat visade att anvÀndningen av IWB skapade nya sÀtt att kommunicera med förÀldrar bÄde muntligt och med hjÀlp av den digitala IT-tekniken. AnvÀndandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och förÀldrar.

Uppsatsen Àr en jÀmförande studie av kvinnors livsvillkor och förmÄga att undkomma fattigdom i de tvÄ indiska delstaterna Kerala och Punjab. BÄda delstaterna har höjt den allmÀnna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgÄng i att fÄ dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som pÄverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestÄtt av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik frÄn UNDP anvÀnts.

Studien syftar till att undersöka om och hur sex timmars arbetsdag pÄverkar relationerna pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka delar pÄ arbetsplatsen upplever intervjupersonerna har förÀndrats efter arbetstidsförkortningen? I vilken utstrÀckning anser intervjupersonerna att dessa eventuella förÀndringar har pÄverkat förutsÀttningarna för relationerna till kollegorna? För att undersöka detta gjordes sju intervjuer med individer som arbetar pÄ samma arbetsplats, dÀr de genomfört en arbetstidsförkortning, frÄn Ätta till sex timmars arbetsdag. Det har tidigare gjorts studier om arbetstidsförkortning likasÄ om sociala relationer pÄ arbetsplatser. Det saknas dÀremot forskning som kombinerar och undersöker dessa fenomen tillsammans, vilket blev en motivering till denna studie. Den tidigare forskningen har bland annat kommit fram till att den sociala samvaron pÄ arbetsplatsen har minskat efter arbetstidsförkortningen.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anstÀllda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet pÄverkar sÀttet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu vÀljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stÀmpel dÄ ett av företagsledningarnas frÀmsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anstÀllda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lÀgger man större vikt vid mÀnniskors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns nÄgra gemensamma strategier i sÀttet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jÀmfört upplevelserna hos ett urval individer i tvÄ olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att vÀlja tvÄ skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi fÄ en förstÄelse för hur organisationsstrukturer ocksÄ kan komma att pÄverka upplevelsen.

I dagens vÀrld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förÀndras snabbt. Det skapar nya förutsÀttningar för sociala rörelser. Kulturjam Àr en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhÀllet. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vÀnda dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam Àr en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestÀmmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanstÀllande roll, men detta har kommit att förÀndras genom Ären. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket pÄ grund av förÀndrade marknadsförhÄllanden. Genom mindre enheter blir det lÀttare att överblicka företagets alla delar och dÀrmed lÀttare att styra, eftersom beslut kan fattas nÀrmare marknaden. HÀr fyller controllern en viktig roll dÄ dennes uppgift Àr att hjÀlpa företagsledningen att styra företaget i rÀtt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det Àr placeringen viktig. Beroende pÄ vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har sÄ Àndras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstÄ och belysa sÀtt att tÀnka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period frÄn 1957 till 1975. Mer specifikt nÀrmar sig undersökningen den satsning pÄ undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta nÀrmande anvÀnds en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssÀtt, för att söka belysa periodens utbildningsmÀssiga tÀnkande, sÄsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag anvÀnder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förstÄelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

Tidigare studier har pÄvisat att en elevs diagnos inte alltid fÄr den betydelse som förvÀntas och diagnosen anvÀnds dÀrför inte som vÀgledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien Àr dÀrför att belysa rektorers uppfattningar om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet. Följande frÄgor stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att anvÀnda diagnosen som vÀgledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begrÀnsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgÄngspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

UtifrÄn politiska beslut tagna under de senaste tvÄ decennierna sÄ har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsÀttningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor Àr mÄnga och en del Àr sÀttet att bedriva och organisera undervisningen pÄ. En del i denna organisering Àr att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period dÀr en eller bÄda perioderna sker pÄ ett internat som kallas för KunskapsgÄrden. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut pÄ Kunskapsskolan och pÄ en KunskapsgÄrd och hur eleverna i en Ärskurs Ätta uppfattar denna slöjdundervisning.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete Àr att skapa ytterligare förstÄelse för och kartlÀgga de utmaningar som projektorganisationen stÀlls inför nÀr brukarnas och slutanvÀndarnas behov skall fÄngas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet Àr utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbÀddad fallstudie. Data kommer frÄn insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.