Denna studie syftar till att problematisera användandet av läxan som arbetsmetod i skolan.Undersökningen är inspirerad av grundad teori där empirin omfattas av enkätundersökningar ochintervjuer av gymnasielärare i en medelstor svensk stad samt studier av övrig forskning ochlitteratur som berör området. Den genererade teorins kärnkategorin utgörs av att det finns enideologisk skiljelinje mellan de som förespråkar läxan och dess motståndare. Underkategoriernabestår således dels av de två motstående kategorierna för och emot läxan som arbetsmetod, mendäremellan framkom även en tredje kategori bestående av ambivalenta lärare. Den ideologiskaståndpunkten man valt visade sig nämligen, av praktiska skäl, för många vara svår att genomfåraoch arbeta efter i praktiken. De som i grunden är negativa till läxan, men som ändå använder sigav den som arbetsmetod, menar att så som skolan är organiserad är det omöjligt att uppnåkursmålen annars..

Turismen är en stor industri i Sverige och globalt där den destination som är framgångsrik har mycket att tjäna. Förutom de intäkter som går till företagen inom upplevelseindustrin, som hotell eller restauranger så finns det dessutom fördelar som kommer hela samhället till nytta, via skatteintäkter och ökad sysselsättning. För att skapa förutsättningar för en hållbar destination pratar man om organiserad destinationsutveckling, där utveckling och marknadsföring sker gemensamt på destinationen. Organisk destinationsutveckling är då utvecklingen sker naturligt på destinationen, utan avsiktlig påverkan. Man talar också om organiserad och organisk image.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

Projekt är något som många företag bedriver. Hur företag väljer att organisera projekt beror på hur deras verksamhet är organiserad, vilket medför att projekt leds på olika sätt. Dock är det väldigt vanligt med en såkallad projektledare bland flera olika typer av projekt. Denna persons roll, befogenheter och uppgifter är något som är utav stor vikt utifrån ett konkurrans avseende, då flera aktiva projektföretag pekar på att projektledning är en kärnkompetens. Detta leder till funderingar på hur en projektledare jobbar och hur metodiken ser ut för en person som leder ett projekt.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Då trafficking för sexuella ändamål är ett brott mot mänskligheten som pågår i outtröttlig styrka vill den här uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking både internationellt och nationellt. För att kunna göra en så bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rättsociologisk då den tar upp både lagliga, samhälleliga, etiska och sociala aspekter. Och då det är en stats arbete som granskas har metoden som använts varit utvärderande då uppsatsen velat lyfta fram hur lämpligheten men även effektiviteten av Sveriges arbete är. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts på de bakomliggande mekanismerna så som vilka grupper som livnär sig på att sälja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen är utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet för eleverna under en skoldag i årskurserna F-3 och vilka pedagogiska vinster det kan föra med sig. Genom observationer, elevintervjuer och egna genomförda aktiviteter både inomhus och utomhus, kom vi fram till vårt resultat. Vårt resultat visar på att det är möjligt att med enkla medel få in mer fysisk aktivitet dagligen i skolan, utan att det påverkar undervisningen och eleverna negativt. Vår slutsats är att det fungerar bra för en lärare att ta 10 minuter från lektionen till en organiserad lek eller att genomföra en lektion ute på skolgården med enkla medel. Detta för att eleverna ska få in sin dagliga fysiska aktivitet på schemat, väcka nyfikenhet och lust till att lära och även att elevernas koncentrationsförmåga ökar..

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid?Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget.Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget.

This thesis examines organisations as mediators and how different kinds of organisations have different prerequisites to act as mediators. Global, regional and subregional organisations are often asked to mediate in conflicts, but considering the circumstances, who should mediate?In a mediating process the mediator should be considered as important an actor as the disputing parties and should hence be scrutinized as one. Mediation is a complex subject to study and theoretically the opinions differ on what characterises a good mediator. I have taken many of the different views in consideration and constructed a model from which organisations and their prerequisites can be compared and evaluated.

I Sverige erbjuds sedan i mitten på nittiotalet alla kvinnor i åldrarna 50-69 år (40-74 år i det flesta landsting) hälsokontroll med mammografi som en organiserad rikstäckande insats i kampen mot bröstcancer. Bristen på bröstradiologer och införandet av datoriserad (digitaliserad) mammografiteknologi har startat en utvecklingsprocess varvid en bröstradiolog ska bedöma bröstbilderna (enkelgranskning) och i sitt arbete ta hjälp av ett dataprogram (CAD) istället för att två bröstradiologer ska göra samma arbetsuppgift (dubbelgranskning) som är Socialstyrelsens rekommendationer.Syftet med denna litteraturstudie var att bedöma kunskapsläget för datorassisterad bildgranskning inom hälsokontroll med mammografi med direktdigital teknik (FFDM). Slutsatsen är att i dagsläget finns det inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna säga att patientnyttan med datorassisterad enkelgranskning är lika stor som med dubbelgranskning. Det behövs ytterligare studier för att kunna göra en evidensbaserad nytto-och riskanalys av den aktuella metoden..

Syftet med detta examensarbete är att vidareutveckla glasfiberbalkar så de kan användas som mellanbjälklag i småhus. Förebilden var ett ?Delta Deck? som utvecklats av Altakor Group och används i brokonstruktioner. Denna profil har vi sedan modifierat och optimerat för bruk i småhus. Den största skillnaden är att vi valt att inte använda den så kallade ?snap-fit?-tekniken.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera hur controllerfunktionen är fördelad inom en organisation, samt att diskutera orsakerna till detta. En kvalitativ tolkningsmetod har använts där delvis ostrukturerade intervjuer har varit största datainsamlingsmetoden. Uppsatsen har en induktiv ansats. Tre teoretiska perspektiv presenteras i uppsatsen. Först en teoretisk genomgång om vad controllerfunktionen är, därefter en genomgång av Gummessons modell för ansvarsfördelning och sist Byrne & Pierce modell för controllerns roll.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem.

Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder tillavbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de somupprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om deanvänder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder,erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vidolika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N =100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56)och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva(N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samtAktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott underuppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligasteupplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form.

Vårt utvecklingsarbete syftar till att öka kunskap och förståelse gällande hur en organiserad rastverksamhet kan minska kränkande behandling och konflikter. Rasten utgör 20 % av elevers skoldag. Det är ett outnyttjad arena för pedagogiska möten med barnen. Vi har därför startat upp rastverksamhet som involverar hela skolan från årskurs 1-3. Skolan som utvecklingsarbetet utförs på visar en enkätstudie på barnen att det finns riks för utanförskap.