Sökresultat:
329 Uppsatser om Organisatoriskt stöd - Sida 19 av 22
?Ta pÄ dig klÀderna, ta pÄ dig ett leende? - En kvalitativ studie om arbetsklÀder och konstruerandet av yrkesroller
Syftet med denna studie Àr Ä ena sidan att öka förstÄelsen för medarbetarnas upplevelser av att bÀra arbetsklÀder i publika organisationer, Ä andra sidan att öka förstÄelsen för arbetsklÀdernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. OmrÄdet verkar vara relativt outforskat men klÀder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar klÀderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol bÄde internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. HÀr Äterfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande kÀnsloarbete.
"Svaret finns pÄ arbetsplatserna. DÀr finns bÄde roten till det onda och nyckeln till det goda": Sambandet mellan sjuknÀrvaro och psykosocial arbetsmiljö
Studien har genomförts vid en av Norrbottens största industrier dÀr tre arbetsgrupper har undersökts i syfte att studera hur och om den psykosociala arbetsmiljön pÄverkar medarbetarna till att arbeta sjuknÀrvarande. Analysen utgick frÄn den teori som jag tagit del av samt respondenternas beskrivningar av olika upplevelser gÀllande arbetskrav, egenkontroll, stöd och sjuknÀrvaro. Resultatet visar att samtliga undersökta arbetsgrupper upplever att den psykosociala arbetsmiljön direkt pÄverkar sjuknÀrvaron. Faktorer som hög arbetsbelastning, att arbete samlas pÄ hög, lojalitet mot kollegor samt svÄrigheten för andra att ta över visade sig vara avgörande för respondenterna att arbeta trots sjukdom. Andra faktorer som att arbetsuppgifterna krÀver medarbetarnas nÀrvaro, rÀdsla att missa nÄgot roligt, tidsmÀssiga deadlines och pressen av att leverera i tid visade sig ocksÄ pÄverka sjuknÀrvaron.
Legitimation tack! : Rektorers synpunkter pÄ lÀrarlegitimationen och dess konsekvenser
Syftet Àr att ta reda pÄ hur rektorerna ser pÄ den nya lÀrarlicensen och hur de tror att den kommer att pÄverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -         Vilken Àr rektorernas instÀllning till lÀrarlegitimationen?-         Vilka organisatoriska och ekonomiska förÀndringar för skolan anser rektorerna att lÀrarlegitimationen kommer bidra till?-         Vad anser rektorerna att LÀrarlegitimation kan ge för konsekvenser pÄ elevernas utveckling?-         Vad anser rektorerna att det finns för svÄrigheter och hinder med införandet av lÀrarlegitimation? MetodVi har valt enkÀtundersökning som metod pÄ grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och dÀrför Àr en kvantitativ undersökning bÀst lÀmpad. Vi har gjort ett strategiskt urval dÀr vi anvÀnder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor frÄn varje lÀn (21 lÀn, 336 enkÀter). Alla frÄgor utom en Àr sÄ kallade strukturerade frÄgor med svarsalternativ sÄ att vi fÄr standardiserade svar.
Avveckling av informationssystem : En kartlÀggning av motiv, beslut och praktiskt genomförande
Det Ă€r ingen nyhet att Ă„tskilliga företag investerar betydelsefullt kapital i utveckling och underhĂ„ll av verksamhetsstödjande informationssystem som ofta Ă€r fundamentala för verksamhetens fortsatta funktion och överlevnad. Ett informationssystem har dock, precis som allt annat, en begrĂ€nsad livslĂ€ngd varför företag förr eller senare hamnar i en situation dĂ€r dessa börjar ifrĂ„gasĂ€ttas alternativt dĂ€r nya systemlösningar uppmĂ€rksammas och övervĂ€gs.Den hĂ€r uppsatsen behandlar avveckling av informationssystem, ett förhĂ„llandevis outforskat omrĂ„de som ofta beskrivs i begrĂ€nsad omfattning i samband med systemlivscykelmodeller och systemförvaltning. Med anledningen av avvecklingens uppenbara existens i ett informationssystems livscykel Ă€r det tĂ€mligen hĂ€pnadsvĂ€ckande att det inom den akademiska vĂ€rlden och i synnerhet informatiken inte tidigare studerats i nĂ€mndvĂ€rd omfattning. Ăr Ă€mnet inte relevant att studera eller prĂ€glas det bara av ett allmĂ€nt ointresse? FrĂ„gan har tillsammans med ovanstĂ„ende konstaterande bidragit till vĂ„r motivation att genom uppsatsen belysa omrĂ„det och kartlĂ€gga processen utifrĂ„n hur och varför avveckling genomförs.Med utgĂ„ngspunkt i systemlivscykeln riktas fokus mot att redogöra för den slutliga avvecklingsfasen dĂ€r ett brett spann av teori kring bland annat verksamhets- och produktavveckling, systemförvaltning och organisatoriskt beslutsfattande samt empiriska studier bĂ€ddat för att komplettera tomrummet med ny kunskap.
Personcentrerad vÄrd; en utmaning, en möjlighet, ett förhÄllningssÀtt. En studie om implementeringsprocesser.
Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.
Makten över gudstjÀnsten : En analys av gudstjÀnsten i Svenska kyrkan med utgÄngspunkt i gÀllande reglering
Huvudsyfte med denna studie Àr att ur organisatoriskt perspektiv uppmÀrksamma och problematisera regleringen av gudstjÀnsten i Svenska kyrkan. Den valda metoden Àr kvalitativ genom att studien mestadels sker genom textanalys. AngreppssÀttet Àr teoretisk triangulering dÄ uppsatsens frÄgestÀllningar belyses utifrÄn flera teoretiska positioner. Uppsatsens genomgÄng av kyrkoordningen och jÀmförelsen med tidigare lagstiftning samt utredningar och förarbeten har visat att de förtroendevalda fÄtt en stÀrkt stÀllning, bland annat pÄ gudstjÀnstens omrÄde. Detta har skett pÄ flera sÀtt, som genom att dessa uppdrag getts framhÀvda teologiska motiveringar och med ordvÀndningar som liknar vigningsordningarna för biskop och prÀst. De vigdas stÀllning har pÄ motsvarande sÀtt försvagats.
Arbete med skolans lÀrmiljö. En möjlighet för ökad delaktighet
Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.
FörbÀttring av IKEAs Kvalitetstester och Hantering av KundklagomÄl : - Köksluckor och BÀnkskivor
IKEA grundades 1943 av Ingvar Kamprad och ÄterförsÀljs idag i 44 lÀnder runt om i vÀrlden. Med den 25-Ärs garanti pÄ kök som IKEA erbjuder har det blivit allt viktigare för dem att bekrÀfta kvaliteten pÄ kökssortimentet och hur tillfredsstÀlld kunden Àr.Syftet med detta examensarbete har varit att identifiera de mest kritiska faktorerna för köksfronter och bÀnkskivor baserat pÄ nuvarande kundklagomÄl och vilka testmetoder som kan anvÀndas för att testa dessa faktorer i produktutvecklingsprocessen. DÀrutöver har IKEAs hantering av kundklagomÄl studerats för att undersöka om den skulle kunna förbÀttras för att stödja utformningen av nya produkter.Examensarbetet delades upp i tre steg. Först identifierades de kritiska faktorerna genom intervjuer med kundservice och analys av kundklagomÄl. De mest kritiska faktorerna för köksfronter Àr fuktskador och fÀrg som flagnar eller spricker pÄ lackerade luckor.
LÀr av dina misstag! : En undersökning av organisatoriskt lÀrande vid krishantering.
INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas nĂ„gon gĂ„ng av en kris. Kriser kan uppfattas som vĂ€ldigt negativa perioder i en organisation men faktum Ă€r att varje kris erbjuder lĂ€rdomar, det vill sĂ€ga om organisationen Ă€r kapabel att fĂ„nga de lĂ€rdomarna.MĂ
L: MÄlet med vÄr uppsats Àr att studera organisatorisk lÀrande ur ett kriskommunikationsperspektiv dÄ vi Àr intresserade av hur organisationer lÀr sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökad förstÄelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lÀrdom och ta fasta pÄ tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lÀrande.PROBLEM: Hur lÀr sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslÀrande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslÀrande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter gÄr att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, nÀmligen respondentintervjuer med fem representanter frÄn tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser pÄ hur organisationer lÀr sig, hinder mot organisationslÀrande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lÀr pÄ tvÄ olika sÀtt, i kris och utanför kris.Vi fann ocksÄ sex olika hinder som förhindrar eller försvÄrar organisationslÀrande.
Kunskapsspridning mellan projekt ? en fallstudie om utvÀrdering och överförande av kunskap i en projektorganisation
Att arbeta i projekt Àr en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv Àn den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svÄrt att dra lÀrdomar av tidigare misstag, dÀrför riskeras de att Äterupprepas i andra projekt. Det finns pÄtagliga brister i inhÀmtningen av kunskap frÄn tidigare projekt, men ocksÄ i lagrandet av dessa erfarenheter. UtvÀrdering Àr ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det Àr ocksÄ en förutsÀttning för att de ska kunna vidareförmedlas.
Operationssjuksk?terskans upplevelse av stress
Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.
Innovation i start-up och storföretag : En studie om kommersialisering av modern bioteknik inom skogsindustrin i Sverige
Den svenska skogsindustrin stÄr inför en rad utmaningar inom den nÀrmaste framtiden. Bioteknik anses kunna skapa en rad konkurrensfördelar Ät svenska skogsindustriföretag för att möta dessa utmaningar. I denna kandidatuppsats jÀmförs de tvÄ företagsformerna start-up företag och storföretag för att undersöka i vilken organisationsform som bioteknik har störst sannolikhet att lyckas kommersialiseras inom. Företagsformerna jÀmförs genom att studera tre dimensioner, vilka uppfattats som sÀrskilt viktiga i det teoretiska ramverk som sammanstÀllts i uppsatsen: betydelsen av entreprenören, kunskapen och teknologin. Resultatet visar att den viktigaste förutsÀttningen för en lyckad innovationsprocess Àr en entreprenör som har en stor drivkraft och vision, samt en stor villighet att ta risker.
Medarbetarskapets perspektiv och möjligheter ur ett hÀlsoperspektiv : en kvalitativ intervjustudie av medarbetare
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.
Myndigheters organisatoriska lÀrande : fallstudie pÄ Arbetsförmedlingen och Skatteverket
Det hÀr Àr en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte Àr att undersöka om det Àr positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gÄ i en förberedelseklass, och Àven modersmÄlets pÄverkan pÄ förberedelseklassen. För att fÄ en inblick i vad en förberedelseklass Àr börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsÀtter sedan den med att gÄ in lite nÀrmare pÄ nÄgra omrÄden. Dessa omrÄden Àr trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmÄlet, samarbete med förÀldrarna och lÀrarrollen. Metoden bestÄr av tvÄ undersökningar, den första handlar om modersmÄlsundervisning dÀr fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med tvÄ modersmÄlslÀrare.
Jag ser ju inte det de ser...jag ser andra saker : Specialpedagoger beskriver sin specialpedagogiska kompetens och sina förutsÀttningar att utföra specialpedagoguppdraget
Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.