Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur lärare på högstadiet arbetar med åtgärdsprogram. Arbetet ger en översikt över hur ett åtgärdsprogram kan användas och tar upp forskning kring åtgärdsprogrammets användande och lärarens roll. Genom att intervjua tio pedagoger på högstadiet har vi undersökt deras uppfattning av arbetet med att upprätta och använda åtgärdsprogram. Vi har också tolkat hur de uppfattar föräldra- och elevmedverkan. Vilka vanliga orsaker som finns till upprättandet av åtgärdsprogram och vilka hinder och möjligheter de ser i detta arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten i vår undersökning på att alla pedagogerna arbetar med åtgärdsprogram.

Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro.

Regler för upphandling inom den offentliga sektorn har utvecklats sedan början av 1900-talet. Idag regleras upphandlingsområdet av flertalet lagar, bland annat LOU. Lagen syftar till att skattebetalarnas pengar ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt, att leverantörerna som lämnar anbud i upphandlingarna ska konkurrera på lika villkor samt att hänsyn ska tas till de grundläggande principerna i EU-rätten. Beställarens intresse i upphandlingar är att erhålla upphandlingsföremålet till ett konkurrensutsatt pris samt tilldela kontrakt till seriösa leverantörer som kan fullfölja det. Leverantörens intresse är att konkurrera på lika villkor och vinna upphandlingar.För att försäkra sig om att offentliga kontrakt tilldelas seriösa leverantörer kan beställarna, med hjälp av den fakultativa regeln i 10 kap.

Syftet med studien var att belysa hemtjänstpersonalens syn på den enskildes rätt till delaktighet och självbestämmande vid utförandet av beviljade insatser samt hur detta beaktas av hemtjänstpersonalen. En kvalitativ metod har använts och åtta personal från hemtjänsten har intervjuats för att få svar på syftet. Studien visar att det finns en samstämmighet hos intervjupersonerna om begreppen självbestämmande och delaktighet men även att de anser att begreppen går in i varandra. Det framkom att kärnan i självbestämmande handlar om att själv få bestämma hur man vill ha det och att intervjupersonerna kopplar ihop delaktighet med ett fysiskt deltagande. Vidare visar studien att intervjupersonerna anser att det är viktigt att den enskilde har självbestämmande och delaktighet och för att tillmötesgå detta använder de olika arbetsmetoder.

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

I denna uppsats har jag lagt min fokus på hur begreppen frihet och ofrihet har påverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vår vardag och jämfört svaren jag fick från intervjupersonerna med några av de existerande teorierna kring detta. Jag tar även upp hur konsumtion, individualisering och identitet påverkar individen och hur dessa begrepp har påverkat individens syn på sin omkringliggande miljö. Mitt tillvägagångssätt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga ämnen på högre nivå, detta för att få en diskussion med dem som aldrig berört ämnet tidigare och därför få svar som aldrig har påverkats av den sociologiska litteraturen. För att få tag på teorier valde jag att använda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hänger ihop, att man måste ha den ena för att kunna känna av det andra och att vi ständigt påverkas av vår ofrihet för att uppnå vår individuella version av vad frihet är..

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

This paper examines how and if the understanding of wedding photography has changed during the shift of technology - from analog to digital photography. It examines if the changed conditions due to the shift of technology have changed the habits and conditions for the photographers working with wedding photography. It furthermore examines what impact these habits and conditions have had on the pictures of weddings. The investigation is based on interviews of six photographers that have worked professionally before and after the shift of technology, as well as of pictures by the photographers taken before and after the shift of technology.Use of time and space has changed due to the shift of technology. The change has also had an influence on hierarchy among the photographers.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att utifrån ett komparativt perspektiv, mellan två skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i ämnet idrott och hälsa. De frågeställningar som användes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i ämnet idrott och hälsa och hur väl förankrade är dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslärarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslärarna om en elev ska få betyget MVG? Hur medvetna är idrottslärarna om pojkars och flickors villkor i ämnet idrott och hälsa?MetodDe metoder som använts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Två grundskolor deltog i undersökningen. På den ena skolan (skola A) hade fler pojkar än flickor betyget MVG i ämnet idrott och hälsa medan det på andra skolan (skola B) var tvärtom.

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, infördes år 1976 i syfte att säkerställa ett rättsskydd för konsumenter i relation till näringsidkare. Rekvisitet ?oskäligt? har dock, å ena sidan, hävdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rättssäkert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen är att lämna utrymme för en rättsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats är att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rättsfall från Högsta domstolen, undersöka om de domskäl, vilka fastställs för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, är tillfredsställande ur en rättssäker aspekt.I förarbetena fastställde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett värdefullt tillskott ur ett rättssäkert och förutsebart perspektiv.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män.

Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser och erfarenheter av att arbeta med nyanlända elever. För att uppfylla syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer. Studien visade att professionen skolkurator omfattas av ett stort handlingsutrymme, men att detta handlingsutrymme inskränktes av olika organisatoriska begränsningar, till största delen resursbristen hos skolorna. Resursbristen resulterade i ett för stort elevantal per kurator, vilket medförde en tidsbrist för kuratorerna. Studien visade också att kuratorerna utgår från ett helhetsperspektiv i arbetet med eleverna, genom att uppmärksamma både psykiska och sociala behov.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.