Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Empowerment är inom Service Management ett begrepp för att ge personalen större handlingsfrihet att skapa värde tillsammans med kunden, med intentionen att förbättra servicen. Managementlitteraturen inom fältet empowerment tenderar dock att ge en stel och fragmentarisk bild av processen. Eftersom människonära tjänster ställer höga krav på personalen att vara stark i utförandet av tjänsten, som bygger på nära och ömsesidiga relationer samt kräver anpassning, torde empowermentprocessen kunna tillämpas och tydliggöras i denna kontext. Syftet med denna studie är därmed att undersöka empowerment i människonära tjänster utifrån ett ledarskapsperspektiv, för att dels visa på hur en ledare kan skapa förutsättningar för empowerment i människonära tjänster och dels försöka bidra till en tydlig och rättvisare bild av empowermentprocessen. Den huvudsakliga frågeställningen som behandlas utifrån ett ledarskapsperspektiv är följande: Hur kan empowermentprocessen förstås och beskrivas i en verksamhet som tillhandahåller människonära tjänster? För att kunna svara på detta har en litteraturstudie på området empowerment gjorts, samt observations-, enkät- och intervjustudier på vårdboendet Blombuketten, en verksamhet som tillhandahåller människonära tjänster och har rykte om sig att ha ett bra arbetsklimat.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste åren som är ämnade att stimulera en ökning av kvaliteten på utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgåenden av lärosäten och menar att en högre grad av samverkan mellan lärosätena är nödvändig för att koncentrera kompetensen och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Samgåenden i både högskolevärlden och företagsvärlden sker för att uppnå synergier, effektiviseringar och högre kvalitet på organisationens produkter och tjänster. Många till synes välmenta samgåenden i båda sektorerna misslyckas dock med att uppnå målen och skapa värde. Ett vanligt förekommande problem är att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sällan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgående, eftersom ett samgående huvudsakligen är en ledningsfråga.

Arbetet med mångfald utgår från diskrimineringslagstiftningen för att säkerställa attorganisationer bedriver ett aktivt mångfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frågan är genom att utfärda en mångfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnå lagens intentioner. Mångfaldsplanen utfärdas oftapå central nivå men praktiseras på lokal nivå. Ett vedertaget dilemma är det glapp somkan uppstå mellan policy och praktik.

Syftet med denna uppsats är att granska ett stort antal genomförandebeskrivningar i Norrbotten för att få goda exempel på genomförandebeskrivningar samt hitta brister i beskrivningar som kan rättas till. Syftet är också att genom en enkät- och intervjustudie dra lärdom av och tillvarata erfarenheter från yrkesverksamma planförfattare, lantmätare och exploatörer som arbetat med genomförandebeskrivningar.Det kan konstateras att syftet har uppfyllts och att ett positivt mervärde har uppnåtts. Det positiva mervärdet är att arbetet tagit fram en mall över hur de organisatoriska frågorna kan skrivas. Granskningen har genomförts på ett förhållandevis stort antal beskrivningar och ett flertal av granskningsfrågorna har varit tillämpbara på en majoritet av beskrivningarna. Detta har lett till ett lågt bortfall vid granskningen.

BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag ? ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999.

Syftet med uppsatsen är att belysa barnmorskors och sjuksköterskors erfarenheter av och förhållningssätt till att förmedla sexologisk information till kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer. Vårdpersonal överlag upplever en stor utmaning i att förmedla sexuell information till människor som drabbats av cancer och tidigare forskningsresultat visar att många patienter aldrig får någon sexologisk information överhuvudtaget (Sheppard & Ely, 2008, Hughes, 2009 och Rasmusson et al, 2012). En kvalitativ metod med explorativ ansats valdes i form av semistrukturerade intervjuer för att den skapar en fördjupad förståelse för vad barnmorskor och sjuksköterskor själva tycker och har för erfarenhet av att prata om sexualitet med denna patientgrupp. Fem barnmorskor och fyra sjuksköterskor alla med minst ett års erfarenhet av att vårda kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer deltog i studien. Under analysprocessen återkom ständigt betydelsen av kompetens och den gick att identifiera på tre nivåer; den individuella nivån, den organisatoriska nivån samt på den normativa nivån.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Dagens polisutbildningsförordning är från 1998. Den 16:e april 2008 presenterade polisutbildningsutredningen sina förslag för en förändrad polisutbildning för Justitieminister Beatrice Ask. Hur har kraven sett ut inför arbetet med att förändra dagens polisutbildning och hur har tankegångarna gått på landets polismyndigheter? Resultaten jag fått fram visar att den framtida polisen kommer att se någorlunda annorlunda ut än vad dagens nyexaminerande polisstudenter gör. Mina resultat visar också att den volymökning som skett i och med Alliansens vallöfte av ökat antal poliser, har lett till organisatoriska och ekonomiska förändringar inom polisen..

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Ida Redhammar var barnmorska och verkade i Älvsborgs län åren 1917-1941. Dagböcker från hennes förrättningar har inspirerat till denna uppsats. Syftet är att analysera en barnmorskas utbildning, arbete och villkor i början av 1900-talet. Metoden är en kritisk diskursanalys som gjorts efter en innehållsanalys av barnmorskereglementet och läroboken som användes vid Ida Redhammars utbildning på barnmorskeläroanstalten i Göteborg 1916. Resultatet presenteras som fyra teman i vilka olika diskurser ryms och det finns en interdiskursivitet inom varje tema. Temana är: 1.

Uppsatsen syftar till att analysera organisatoriska konsekvenser som skapas genom "Resource Management". Detta arbetssätt ("Resource Management") innebär kortfattat att varje medarbetare har två chefer; en resurschef som ansvarar för individuell kompetensutveckling och resursallokering och en arbetschef vilken ansvarar för produktionen inom projekt och service.Vi har använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt bestående av sammanlagt tio intervjuer med resurschefer, medarbetare och förändringsledare, samt dokumentstudier för att uppnå studiens syfte.Vi tycker oss ha funnit att det inte existerar en optimal växelverkan mellan organisationens produktionslogik och utvecklingslogik, vilket påverkar möjligheterna till utveckling i arbetet. Vidare kan "Resource Management" betraktas som positivt och "lyxigt". Å andra sidan kan en organisatoriskt inbyggd konflikt ha negativ inverkan på utvecklingsmöjligheterna. Sammantaget konstaterar vi att organisationen har genomfört en generös och djärv satsning i syfte att öka utvecklingen i arbetet men ställer oss samtidigt frågande till hur pass genomförbart detta är i realiteten, då tillräckligt utrymme för reflektion inte tycks ges.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen?För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande.Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket.

Att det aldrig är för sent att utveckla sin läs- och skrivförmåga är det bärande temat i denna uppsats. Syftet är tvåfaldigt: dels är avsikten att skapa en förståelse för de svårigheter vuxna med läs- och skrivsvårigheter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgångsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, präglar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter.I tre litteraturstudier belyses läs- och skrivsvårigheter hos vuxna utifrån olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt två redogörs för det komplexa fält som läs- och skrivsvårigheter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten åskådliggörs självbildens betydelse för individer med läs- och skrivsvårigheter.I en enkätstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med särskilda insatser till vuxenstuderande med läs- och skrivsvårigheter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lägger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de räknade som framgångsfaktorer för effektiva insatser.Enkätstudiens resultat bekräftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom området när det gäller effektiva insatser. Praktiska förutsättningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgång till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgångsrik lärsituation.