Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur musiklärare ser på betyg, bedömning och betygssättning i musikämnet. Detta görs med anledning av införandet av betyg från årskurs 6, lärarna som intervjuas i studien undervisar alla i årskurs 6. Hur införandet gått till, hur det påverkar undervisningens innehåll, hur lärarna upplever att det påverkar eleverna samt hur det upplevs av lärarna själva är frågor som berörs. Med utgångspunkt i ramfaktorteorin visar analysen av undersökningen hur yttre ramar som tid, resurser och styrdokument påverkar undervisningens innehåll och lärarens arbetssituation. Detta synliggörs på ett tydligt sätt i och med de förändringar som införandet av betyg från årskurs 6 medfört, framför allt bristen på tid visar sig ha negativ påverkan för en rättvis bedömning i musikämnet. Undersökningen visar att tydligare krav kan komma att ha inverkan på musikämnets status, och även att de bidrar till en musikundervisning med mer kontrollerande och skriftliga uppgifter.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det har skett en förändring i riskaversionen mellan perioden 1980-1995 och 1996-2000. Sambandet mellan risk och värdering undersöks för att ta reda på detta. En kvantitativ metod har använts för att genomföra undersökningen. Statistiska modeller som enkel och multipel regression har använts för att söka samband mellan värdering och risk. Rådata har hämtats ur ?SIX Trust?-databasen och vi har därefter behandlat datan i Excel och SPSS.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i.

Syftet med uppsatsen är att beskriva i vilken grad företag som är ISO 14001 certifierade även implementerar sina miljömål i sina affärsidéer och visioner. Empirin är samlad från 50 företag som är ISO 14001 certifierade.Enligt empirin som analyserades var det 25% av företagen som förespråkade sitt miljöarbete i visionen och 20% hade inkluderat sina miljömål i sin affärsidé. Alla hade däremot utarbetade miljöstrategier som grundade sig antingen på miljömål, miljöpolicys, miljöprinciper m.m. I det stora hela såg strategin liknande ut oavsett bransch och verksamhet.Utgångspunkten i vår teori var att visionen skall ange framtida riktlinjer åt företag och ge ramar för affärsidén, mål och strategier. I praktiken såg det annorlunda ut.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Kandidatarbetets innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur påverkas narrativet i en film genom att gestalta ljudet akusmatiskt??. Med hjälp av teorier och slutsatser från filmteoretiker så som Michel Chion, David Sonnenschein och Klas Dykhoff, har vi till kortfilmen Alla ljuger skapat en ljudläggning med fokus på narrativa ljud utanför den rörliga bilden. Vårt resultat syftar till att skapa grunden till en svensk standardisering av de existerande teorier och metoder för gestaltning av akusmatiska ljud i film. The content of this bachelor thesis examines and discusses around the question: ?How does the implementation of acousmatic sounds affect the narrative of a motion picture??.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gäller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som täthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster på arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka om tätheten på kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret på arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjänstemän vilka fick besvara en enkät med 22 frågor rörande kommunikation. En analys gjordes där deltagarna delades in i tre grupper, utifrån hur tätt de satt; cellkontor, icke täta och täta öppna kontorslandskap.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient. Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt.

Att åstadkomma en önskvärd styrning mot gemensamma mål är ett ständigt pågående arbete inom samtliga organisationer. De styrmedel som studeras är informella och formella styrmedel samt organisationsstruktur. I denna uppsats studeras de ovan nämnda styrmedlen utifrån de anställdas perspektiv vid två institutioner inom Uppsala universitet. För anställda vid institutionerna finns tre arbetsuppgifter; forskning, undervisning och administrativt arbete. Enligt Ouchi påverkas valet av styrmedel bland annat av organisationens storlek, därför skiljer sig institutionerna åt i storlek, både vad gäller antalet anställda samt antal helårsstudieplatser.Vi har inte funnit några skillnader mellan institutionernas formella styrmedel.

Syfte: Syftet med studien är att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor påverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att använda oss av ett positivistiskt synsätt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhållit vårt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från litteratur gällande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet använts samt andra teorier inom vårt ämnesområde.Empirisk metod: SPSS har använts för att analysera vår empiri som erhållits genom en kvantitativ metod, enkäter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: Vårt resultat visar på att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Avsikten med vårt arbete är att belysa modersmålsundervisning och dess funktion utifrån ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser främst modersmålsundervisning utifrån elevers, föräldrars och modersmålslärares perspektiv. Vår undersökning har baserats på kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmålsundervisning där vårt syfte har varit att ta reda på hur samordnande rektorer inom modersmålsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgängliga är realistiska i förhållande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån relevanta teorier för vår undersökning Vårt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn både på modersmålsundervisning som helhet och på den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmålsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lämpliga pedagoger och att finna lösningar på rimliga anställningsvillkor för modersmålslärarna.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande.