Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Lever vi i granskningssamhället? Michael Power menar att dagens västerländska samhälle präglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. Granskningssamhället yttrar sig till exempel i mätningar, jämförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sådana yttringar påverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74.

Syftet med denna uppsats är att närma sig frågan om coachens roll och få en klarhet i vad en coach är utifrån yrkesutövarens egna föreställningar och upplevelser. Centralt för uppsatsen blir sålunda rollen som coach och därför närmar jag mig området utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Uppsatsens bidrag är att till skillnad från tidigare forskning närma sig yrket utifrån utövarnas upplevelser av sin roll och att analysera likheter och olikheter i uppfattningarna hos de som praktiserar yrket, detta med grund i att det inte finns en enad definition av rollen coach.  Urvalet coacher som har intervjuats har en gemensam arbetsplats men skiljer sig åt vad gäller kompetenser; tanken är här att rollen är densamma eftersom den utförs inom samma ramar, men hur rollen upplevs kan fortfarande skilja sig åt beroende på hur rollen tolkas av utövarna. Min hypotes är att oklarheter kring coachning kan tänkas skapa motstridiga förväntningar och rollkonflikter för de som arbetar som coacher..

Organisatoriska förändringar medför ofta att osäkerhet uppkommer bland de anställda. Om osäkerheten är stor kan det leda till starkt förändringsmotstånd som i sin tur kan resultera i att förändringen blir misslyckad. Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur ledningen i en större organisation kan reducera osäkerhet, som kan uppkomma bland de anställda, vid en företagsförändring genom att använda informationsteknologin (IT) som kommunikationskanal. En studie har genomförts på Norrbottens läns landsting (NLL) där man har erfarenheter av IT i förändringsarbetet. En av slutsatserna som kunde dras av detta var att IT kan nyttjas för att reducera osäkerhet bland de anställda.

Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker..

Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frågar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll står inför. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med djupintervjuer där framstående personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn på svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv ställer uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll står inför. Utmaningarna består av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hämmar en förändring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Revisorn har en viktig roll i ett företagssamhälle då de kvalitetssäkrar den information som ligger till grund för beslutsfattare både inom och utom organisationen. Revisionsprofessionens ledord har genom åren varit oberoende, objektivitet och integritet. Frågan är här huruvida revisorn har möjlighet att leva upp till dessa ledord då det finns influenser från olika aktörerna inom området. Uppfattningar kan skilja sig åt mellan revisorer och allmänheten, om vad som ska ingå i revisorns arbetsuppgifter och vad som är möjligt att granska inom regelverkets ramar. De förväntningar och behov som revisorn inte kan tillgodose hos allmänheten och de externa intressenterna kan leda till ett förväntningsgap, då aktörerna har olika förväntningar om vad en revision skall innehålla.Studien ämnar undersöka och beskriva svenska revisorers syn på den information de ska bedöma utifrån rådande regelverk och praxis.

I dagens snabbt föränderliga samhälle är coaching ett begrepp, som blir allt vanligare både i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching är en kreativ process som hjälper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nå önskade mål. Syftet med denna studie var att få en förståelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de två ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys.

Titel: NÄR WILLYS MÖTTE WILLMA, en fallstudie i samspelet mellan butikskoncept och människa Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne: FEKK01, Kandidatuppsats, Företagsekonomi 15 poäng Författare: Sebastian Andersson, Mårten Mårtensson, Natally Netterby Handledare: Håkan Lagerquist Nyckelord: Dagligvaruhandel, butikskoncept, innovation, kulturutvidgning, organisationens livscykel Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den förändringsproblematik som kan uppstå då nya sätt att arbeta och tänka introduceras från ledningshåll i en organisation samt hur dessa bör hanteras för att nå konkurrenskraftiga lösningar. Metod: Studien är en fallstudie med i huvudsak abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom personliga, kvalitativa intervjuer som varit semistrukturerade till sin karaktär. Den kvalitativa ansatsen är vald för att kunna ge en djup och nyansrik bild av det valda fallet. Teori: Den organisatoriska livscykeln används för att klargöra förändringsproblematiken.

Rapporten behandlar utvecklingsarbetet av ett nytt gåbord i samarbete med Skaraborgs sjukhus. Målet med arbetet var delvis att lokalisera och lösa de problem som fanns med det befintliga gåbordet. Samt utöver detta utveckla och göra bordet ergonomiskt anpassat för både vårdare och patient. Arbetet är uppdelat i bakgrund, förstudie, idégenerering, konceptutveckling och till sist ett resultat. I förstudien har de olika gåbord som finns på marknaden studerats och vilka problem det finns med dessa genom intervjuer med berörda parter.