Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och påverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohälsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvär. Den viktigaste komponenten i återställning av balansen är tid för återhämtning.

Bakgrund: Allt fler företag väljer att på ett eller annat sätt involvera hälsa i arbetet genom olika typer av hälsofrämjande insatser för att bland annat minska sjukfrånvaron. Det hälsofrämjande arbetet ger möjligheter att utveckla goda hälsorelaterade beteenden och en god hälsa för människor i arbete. Genom att fler företag väljer att arbeta med hälsofrämjande insatser har diskussionen om det etiska dilemmat kommit upp till ytan.Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för hur individer upplever träning på arbetstid som inkräktande på dennes privata sfär. Vidare syftar uppsatsen till att ge organisationer en vägledning i sitt arbete med träning på arbetstid.Metod: Studien har framställts i form av en fallstudie bland medarbetare i ett kommunägt företag med huvuduppgift att rena och hantera Kalmars vatten. Uppsatsen har en deduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi, där den kvalitativa intervjun har legat till grund för datainsamlingen.Slutsats: Studien har visat att så länge individer upplever att de kan påverka sin situation är deras privata sfär inte hotad.

Balans mellan arbete och privatliv är en viktig och aktuell fråga både idag och i framtiden. I organisationerna ses balans mest som en hälsofråga och någonting som framförallt är aktuellt för chefer med barn eller sjuka föräldrar. Dock menar tidigare forskning att frågan numera även är aktuell för ungdomar som beaktar balansfrämjande insatser vid val av arbetsplats. Det handlar mer om att arbeta för att kunna leva än att leva för att kunna arbeta.Studiens syfte är att skapa en övergripande bild av HR-chefers arbete med balans mellan arbe-te och privatliv. Vidare vill vi skapa en förståelse för vilka insatser HR utför i dagsläget och vilka insatser de vill utföra i framtiden för att linjechefer ska kunna skapa balans.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolåren för elever med annat modersmål. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmål i de tidiga skolåren.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat?Försvarsmaktskvalitet?, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval.

Idag finns knappt någon produktion av kläder kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lägga ner produktion i hemlandet beror framför allt på de höga kostnaderna. Länder i öst, kan idag tillverka kläder med likvärdig kvalitet och med ledtider som ständigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlägga sin produktion där istället.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sådan förändring. Studiens syfte är istället att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedläggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som då fanns i Sverige, och flyttade den till länder i öst.

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder.

Sammanfattning Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader.

Syftet är att ta reda på hur rektorerna ser på den nya lärarlicensen och hur de tror att den kommer att påverka deras yrkesroll samt skolan som en institution. -          Vilken är rektorernas inställning till lärarlegitimationen?-          Vilka organisatoriska och ekonomiska förändringar för skolan anser rektorerna att lärarlegitimationen kommer bidra till?-          Vad anser rektorerna att Lärarlegitimation kan ge för konsekvenser på elevernas utveckling?-          Vad anser rektorerna att det finns för svårigheter och hinder med införandet av lärarlegitimation? MetodVi har valt enkätundersökning som metod på grund av att vi vill undersöka hur det ser ut över hela landet och därför är en kvantitativ undersökning bäst lämpad. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi använder oss av Skolverkets databas över skolor. Vi har tagit 16 skolor från varje län (21 län, 336 enkäter). Alla frågor utom en är så kallade strukturerade frågor med svarsalternativ så att vi får standardiserade svar.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet. De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte är att stödja medborgare som är i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll påverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att få en fördjupad förståelse av problemområdet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. Där har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhålla sig till sin arbetssituation.

Syftet med det här arbetet har varit att beskriva, undersöka och analysera en modell för den tidiga läs- och skrivinlärningen som används på skola XX. Jag ville ta reda på hur skola XX arbetar med läsinlärningsmodellen för att förebygga läsinlärningsproblem hos elever i förskoleklass och årskurs 1. För att undersöka skola XX läsinlärningsmodell genomfördes en fallstudie och undersökningsmetod som användes var deltagande observationer. Undersökningens huvudresultat blev att den läsinlärningsmodell som skola XX använder verkligen fokuserar på den tidiga läsinlärningen. Insatserna som modellen fokuserar på är att förebygga läs- och skrivsvårigheter genom systematiskt arbete med att utveckla språklig medvetenhet i förskoleklass inför den egentliga läsinlärningen i årskurs 1.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.