Detta examensarbete har vÀgletts av följande syfte och frÄgestÀllning: Genom att undersöka hur lÀrare i tre F-6 skolor uppfattar arbetsmaterialet MultiMatte, syftar studien att söka spegla lÀrares uppfattningar om arbetsmaterialet ?MultiMatte? ur ett didaktiskt perspektiv.Kvalitativa intervjuer har sedan genomförts med sex stycken lÀrare. Inspirerade av den reflexiva intervjun har vi analyserat och tolkat lÀrarnas uppfattningar om MultiMatte och pÄ sÄ vis uppmÀrksammat deras Äsikter. LÀrarnas uppfattningar har sedan analyserats, först med hjÀlp av den lodrÀta analysen och dÀrefter den vÄgrÀta analysen. Svaren har sedan kategoriserats in i tre omrÄden som beskrivits och rubricerats som: utmÀrkande drag hos MultiMatte enligt de intervjuade lÀrarna, vilka följder fÄr det för lÀrare som anvÀnder sig av MultiMatte i sitt arbete och vilka följder fÄr det för elever som arbetar med MultiMatte.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka fyra idrottsföreningars syn pÄ Handslaget, utifrÄn Stockholmsmodellen. FrÄgestÀllningarna Àr följande:1) Vem styr över Handslaget, d.v.s. vem har den organisatoriska makten?2) Vilka gynnas nÀr idrottsföreningars och skolans fÀlt korsas?3) Vilka konsekvenser kring idrottsföreningars engagemang i skolan framtrÀder i Stockholmsmodellen?MetodI studien intervjuades fyra personer som var och en representerade olika nÀtverk och företrÀdde var sin idrottsförening. Intervjumetoden var av kvalitativ art med öppna frÄgor.  Intervjuerna sammanstÀlldes och analyserades utifrÄn forskningslÀge och teori. ResultatFöreningarna har en organisatorisk makt, i nÄgot nÀtverk Àr Àven kommunen styrande.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ redogörelser frÄn behandlingsassistenter, som gÄtt MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhÄllande tillsitt arbete.FrÄgestÀllningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur vÀl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang kÀnner deatt de fÄtt frÄn sina chefer att anvÀnda MI?I uppsatsen anvÀnds kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrÄgestÀllningarna i denna uppsats vill klarlÀgga.De teoretiska utgÄngspunkterna i uppsatsen anvÀnds för att belysa pÄ vilket sÀtt mÀnskligarespektive organisatoriska faktorer pÄ olika sÀtt kan pÄverka om och hurbehandlingsassistenterna anvÀnder MI. Den första teorin, lÀrandeprocessen i platÄer ochproblemlösningsspiralen, anvÀnds för att försöka komma Ät och förstÄ behandlingsassistenternas inifrÄn perspektiv och hur processen att börja tillÀmpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet anvÀnds ocksÄ i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft nÄgotrenodlat MI-samtal med en klient.

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska stÀllningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förstÄelse av hur en etisk kultur uppstÄr och vidmakthÄlls i en arbetsgrupp. För att uppnÄ detta syfte skulle vÄr frÄgestÀllning ge svar pÄ hur en arbetsgrupp beskriver vilka svÄrigheter som kan uppstÄ under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstÄr och vidmakthÄlls. VÄrt metodval var kvalitativt. För att inhÀmta empirisk data anvÀnde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

The group of elderly people in Sweden will increase significantly in the future and science point out that the future elderly people will not accept today?s standards and offers of assistance in today?s public elderly care. Therefore public elderly care stands before a significant challenge in terms of development that has to be sustainable. New research also points out that middle managers can be a great strategic resource, and a founder of success, in the challenge of sustainable development. The aim of the report was to increase the knowledge about what middle managers in public elderly care think sustainable development has to embrace, when it comes to quality and personnel administration, in order to meet the needs of the future elderly people.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Polisen har under de senaste decennierna genomgĂ„tt ett flertal förĂ€ndringar i sin organisation och frĂ„n 00-talet har det förts diskussioner om en eventuell sammanslagning av Polismyndigheten och Rikspolisstyrelsen. År 2008 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommittĂ© att utreda ifall Polisens organisation inte lever upp till de krav som regeringen stĂ€llet pĂ„ ökad kostnadseffektivitet, högre kvalitet, ökad flexibilitet samt förbĂ€ttrade resultat. Denna kommittĂ© fick namnet PolisorganisationskommittĂ©n och de lĂ€mnade den 31 mars 2012 in ett betĂ€nkande, vid namnet En svensk sammanhĂ„llen polis (SOU 2012:13) som innehĂ„ller ett förslag att ombilda Polisen till en myndighet. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rmed att analysera detta betĂ€nkande kring Polisens omorganisering för att se om det kan ligga nĂ„gra bakomliggande koncept och idĂ©er till uppkomsten av förslaget. För att fĂ„ svar pĂ„ syftet har en kvalitativ studie genomförts med fokus pĂ„ en riktad innehĂ„llsanalys med en deduktiv ansats.

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Det finns flera studier idag som beskriver hur ohÀlsan inom vÄrden har ökat. Fokus har lÀnge legat pÄ att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohÀlsa i arbetslivet. IstÀllet för att enbart tÀnka preventivt Àr det Àven av betydelse att fokusera pÄ friskfaktorerna och det som gör att mÀnniskor bibehÄller en god hÀlsa och vill stanna kvar pÄ sin arbetsplats. Arbete och hÀlsa hÀnger ihop dÄ mÀnniskor tillbringar stor del av sina liv pÄ sin arbetsplats. För att utvecklas pÄ bÄde det organisatoriska och individuella planet krÀvs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbÀttring genom attvisa pÄ att vid organisering av en verksamhet strÀvar organisationer efter att uppnÄ flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmÄgan att vara lÀttförÀnderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebÀr förmÄgan att kunna undvika osÀkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. AffÀrssystem Àr en del av organisering och viljan att uppnÄ stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strÀvan till processförbÀttring som Àr ett viktigt inslag för organisationer.

Uppsatsen syftar till att utreda hur balanserat styrkort och budget kommer till anvĂ€ndning inom den offentliga sektorn samt utreda vilka faktorer som pĂ„verkar deras anvĂ€ndning. TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för studien kĂ€nnetecknas av en kvalitativ forskningsmetod med influenser av sĂ„vĂ€l en induktiv som deduktiv forskningsansats. Även inslag av Grundad teori förekommer i samband med datainsamling och analys. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt behandlas utvecklingen frĂ„n traditionell till modern verksamhetsstyrning. DĂ€refter utgörs den teoretiska referensramen av Otleys "contingency theory", en teori om verksamhetsstyrning, Otleys teori om hur ett styrverktyg kan analyseras samt Sven Modells teori om faktorer som inverkar pĂ„ organisationers verksamhetsstyrning.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.