Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Samtidigt som barnmorskeyrket kĂ€nnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förĂ€ndringar och rationalisering, Ă€r barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsstĂ€llelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas vĂ€lmĂ„ende och deras kvalitativa vĂ„rdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vĂ„rdpersonal med avseende pĂ„ dess inverkan pĂ„ arbetsförhĂ„llanden.  Åtta barnmorskor intervjuades pĂ„ tvĂ„ förlossnings- och BB avdelningar pĂ„ ett sjukhus i sydvĂ€stra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys med en induktiv ansats har anvĂ€nts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. VĂ„rt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgĂ„ngsrikt arbetslag (workteam), dĂ€r  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

I denna uppsats har vi studerat effekter uppkomna vid införandet av inter- organisatoriska system. Mer precist har vi studerat vilka effekter som uppkommer hos ett storföretags leverantörer vid införandet av Webb-EDI i kombination med sjĂ€lvfakturering. Vi har visat att mĂ„nga av de effekter som tidigare forskning hĂ€vdar positiva endast Ă€r positiva för storföretaget, inte för de mĂ„nga gĂ„nger mindre leverantörerna. Ökad tidsĂ„tgĂ„ng i den administrativa hanteringen och problem med betalningsrutiner Ă€r nĂ„gra av de negativa effekter som visat sig uppkomma. Dessa problem kommer pĂ„ sikt att fĂ„ betalas av kunden, i detta fall Volvo Personvagnar AB (Volvo PV), i form av högre priser eller sĂ€mre service.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i militÀrteknikens grund, hur tekniken inverkar pÄ militÀr verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) pÄverkar den militÀra kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som Àr van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle pÄverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnÀra ontologier. Organisationen i frÄgan Àr Försvarets Materielverk (FMV) som har en lÀngre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthÄlla informationsöverföringsgrÀnsytor baserade pÄ dedikerade format och protokoll.

Denna D-uppsats kommer att handla om Skuggan i ett förÀndringsarbete. I min C-uppsats 2005, var grundhypotesen att stora förÀndringar dÀr individer och grupper av mÀnniskor som upplever krav, press och tryck, lÀtt kan utveckla defensiva rutiner, och pÄ sÄ sÀtt hindra arbetsgrupper frÄn att bli effektiva och innovativa. I den uppsatsen intervjuades tvÄ chefer om deras upplevelser av ett stort förÀndringsarbete inom en sjukvÄrdsförvaltning. Informanterna upplevde att det förekom revirtÀnkande mellan grupperna, och detta skapade problem mellan olika yrkesgrupper och enheter. Besvikelse, oklara beslut, revirtÀnkande, och frÄnvaro av gemensamma rutiner för samarbete, prÀglade starkt sammanslagningen och skapade barriÀrer och hinder för den nya verksamheten.Intresset att undersöka personalens upplevelse av sammanslagningen och dess effekter har varit ett naturligt val för denna uppsats pÄ D-nivÄ.

Bakgrund: Att arbeta inom hÀlso- och sjukvÄrden kan pÄ mÄnga sÀtt betraktas som ett högriskyrke dÀr grÀnsen mellan ?rÀtt och fel?, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstÄnd kan vara otroligt smÄ. 3000 patienter dör varje Är relaterat till sina vÄrdskador. Bristerna inom patientsÀkerheten gÄr oftast att koppla till vÄrdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar sÀker vÄrd.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förstÄelse för anstÀlldas upplevelser och förvÀntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare pÄ en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förÀndringar inom Göteborgs stad. DÀr framkom flertalet faktorer som kan in- och pÄverka individens upplevelse av inflytande. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förÀndring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. HÀrefter intervjuades fyra personer anstÀllda inom Göteborgs stad.

Infektionssjukdomar som sprids i vÄrden Àr bÄde kostsamt för samhÀllet och en allvarlig risk för patientsÀkerheten. För att smitthantering pÄ sjukhus ska vara en sÀker process krÀvs ett gott samarbete mellan avdelningar, god kommunikation mellan personal liksom effektiv övervakning avdet epidemiologiska lÀget. I den hÀr studien utforskades informationsflöden, ansvarsfördelningoch uppgiftsfördelning för smitthantering pÄ ett sjukhus i Sverige. Detta genom att studera ett systemperspektiv med fokus pÄ hur mÀnskliga, organisatoriska och tekniska aspekter samspelar vid upptÀckt, kontrollÄtgÀrder och spÄrning av smittor. Sex observationer och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes pÄ tvÄ vÄrdavdelningar, en vÄrdhygienisk enhet och ett mikrobiologiskt laboratorium.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat dÀr Àgarkoncentration och marknadskrafter Àr nÄgot som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som Àgs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, anvÀnder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka huruvida det Àr möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren nÀr de mÄste hÄlla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen pÄ Folket. FrÄgestÀllningarna jag vill ha svar pÄ Àr hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och pÄ vilket sÀtt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket anvÀnder sig av för att överleva.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning dÀr situationen kan vara dramatisk. OmhÀndertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinÀrt team dÀr anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska hÀndelser i samband med traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har anvÀnts som metod för att identifiera avgörande hÀndelser kring traumaomhÀndertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesilÀkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehÄllsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in dÀr fyra teman identifierades.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter frĂ„n 1800-talet och anvĂ€nds idag ute i organisationerna som ett redskap för att pĂ„verka bĂ„de medarbetarnas och organisationens utveckling. DĂ„ jag sjĂ€lv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta nĂ€rmare.Syfte: Är att belysa förestĂ€llningar kring medarbetarsamtal ur sĂ„ vĂ€l ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa förestĂ€llningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnĂ„ syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med tvĂ„ chefer och sju medarbetare pĂ„ Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag anvĂ€nt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en nĂ€r medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjĂ€lp av tvĂ„ kontaktpersoner pĂ„ kommunen.Resultat: Jag har fĂ„tt en god inblick kring medarbetarnas och chefernas förestĂ€llningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmÀssiga och organisatoriska förutsÀttningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt vÄld i en HBT-relation. Syftet Àr vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och förestÀllningar kring begreppen makt, normer och vÀrderingar kopplat till det praktiska arbetet med vÄld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger pÄ intervjuer med socialarbetare som arbetar med vÄld i nÀra relation. Maktperspektiv har anvÀnts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att bÄde de egna och samhÀllets normer och vÀrderingar har stor pÄverkan pÄ bemötandet i det praktiska arbetet.

IntroduktionAtt arbeta pÄ intensivvÄrdsavdelning Àr utmanande med höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskansvÄrd. För att fÄ djupare förstÄelse och kunskap för sitt arbete och för patientens och den nÀrstÄendes situation krÀvs samordning kring patientens varande efter utskrivning frÄn intensivvÄrdsavdelningen.SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans behov av att följa upp utskrivna patienter frÄn intensivvÄrdsavdelningen med fokus pÄ varför behovet uppstÄr, hur uppföljningen ser ut,hur ofta den sker och om det finns hinder, och fördelar respektive nackdelar med uppföljning.MetodMed en enkÀt tillfrÄgades 154 intensivvÄrdssjuksköterskor pÄ tre intensivvÄrdsavdelningar om sinauppfattningar kring behovet att följa upp utskrivna patienter. Av dessa besvarade 90 enkÀten.ResultatMajoriteten av intensivvÄrdssjuksköterskorna hade ett behov av att följa upp utskrivna patienter. De vanligaste orsakerna var empati för patienten, att rÀtt omvÄrdnads- och medicinska ÄtgÀrder utförts och för att öka kunskapen. Uppföljning skedde mer sÀllan Àn dÄ behovet uppstod.