AffÀrsvÀrlden förÀndras konstant och företag mÄste finna sÀtt att bli mer konkurrenskraftiga. Ett medel för det Àr att införa ett affÀrssystem. Införandena Àr dock komplexa och medför förÀndringar ? bÄde vad gÀller tekniska och organisatoriska delar. För att uppnÄ de tekniska fördelarna, mÄste de organisatoriska aspekterna tas i beaktning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lÀrare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrÄn lÀrarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lÀrarna möjlighet till ett stödsystem med olika anvÀndningsomrÄde som nÀrvarokontroll, anmÀrkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt pÄ plats.Stor vikt har lagts pÄ att göra applikationen lÀttanvÀnd och anvÀndarvÀnlig och dÀrför har tester med anvÀndare varit en stor del under utvecklingen..

Flera kommuner gÄr in i stora projekt dÀr det satsas pÄ införskaffande av en dator per elev ochpedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns mÄnga rapporter dÀr det talas om hurpositivt det Àr med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket liteeventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finnsdistraherande faktorer vid datoranvÀndning som inte kan anses positiva för elevers lÀrande.I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativtförekommande vid datoranvÀndning i skolan..

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Den hÀr uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berÀttar om sin bÀrare men Àven pÄ vilket sÀtt fem yrkesverksamma smyckekonstnÀrer/konsthantverkare förhÄller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jÀmföra svar frÄn intervjuerna med litteratur i Àmnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnÀrerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem konsthantverkare/smyckekonstnÀrer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter pÄ smycket som kommunikatör..

Under de senaste Ären har levnadsÄldern ökat i Sverige och medellivslÀngden antas öka Ànnu mer. Antalet mÀnniskor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vÄrdas inom akutsjukvÄrden framöver. Stora krav kommer stÀllas pÄ vÄrdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vÄrdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. UngefÀr 140 000 personer i Sverige har nÄgon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med Äldern.

Styrelseledamot och VD har som uppgift att tillgodose bolagets och dess aktieÀgares intressen och dessa organ Àr dÀrmed bundna av en viss lojalitetsplikt gentemot bolaget. Grunden till bestÀmmelser angÄende lojalitetsplikten Àr att förhindra att bolagsledningen handlar i egenintresse, men att bolagsledningen skall vara lojala mot bolaget de representerar följer i Sverige mer av allmÀnna sysslomannaprinciper Àn av bolagsrÀttsliga regler. Aktiebolagslagen ger nÀmligen uttryck för denna plikt endast i ett fÄtal regler: jÀvsbestÀmmelserna och generalklausulen. Lojalitetsplikten Àr dock mer omfattande Àn sÄ och det kan uppstÄ situationer dÀr styrelseledamot eller VD fÄr möjlighet att agera i eget intresse pÄ bolagets bekostnad utan att bolaget Àr part i rÀttshandlingen. Dessa situationer berörs varken av jÀvsreglerna, generalklausulen, eller ABL i övrigt.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmÄl, ett av dessa Àr Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd. I uppsatsen studeras detta mÄls uppföljningsarbete, vilket Àr baserat pÄ indikatorer. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. VÄra övergripande frÄgestÀllningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, tÀcker de i sÄ fall upp alla aspekter av miljömÄlet och finns det behov av bÄde kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömÄlsansvarig myndighet, tvÄ lÀnsstyrelser och tvÄ kommuner för att fÄ inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar pÄ de olika nivÄerna.Under intervjuerna framkom det att mÄlet Hav i balans samt levande kust och skÀrgÄrd Àr komplext och dÀrför svÄrt att arbeta med.

Studien baseras pÄ observationsreferat och transkriptioner frÄn Ätta tvÀrprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framstÀllningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhÀlleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjÀlp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat mÀrks att de patientkonstruktioner som skisseras Àr inkluderande pÄ sÄ sÀttatt de innehÄller fler faktorer Àn verksamhetens primÀra fokus, samtidigt som de Àrexkluderande pÄ sÄ sÀtt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjÀlpa och behandla, baserat bland annat pÄ sociala faktorer.

 Denna undersökning syftar till att spegla förÀndringar över tid i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. BildlÀrarna kommer till tals genom kvalitativa intervjuer. Genom att relatera hur bildlÀrarna beskriver att de arbetar med populÀrkultur och deras syn pÄ populÀrkultur till en historisk bakgrund, speglas sedan förÀndringar i bildlÀrares syn pÄ populÀrkultur. Det blir dÄ synligt att populÀrkulturens roll i undervisningen inte förÀndrats nÀmnvÀrt, och att bildlÀrarnas syn pÄ populÀrkultur i vissa aspekter Àr oförÀndrad men i andra förÀndrad. Tydligast förÀndringar ligger i bildlÀrarnas mer mÄngfacetterade populÀrkulturbegrepp, den ökade vikten av och överlag positivare instÀllning till populÀrkultur i undervisningen. .

Bakgrunden till föreliggande studie Àr att stroke Àr en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vÄrdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vÄrdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vÄrdarperspektiv. Studien grundade sig pÄ sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehÄllsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vÄrdrelation.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populÀrt fenomen bland mobilanvÀndare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer pÄ marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har ocksÄ intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer Àr Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingÄr att undersöka plattformarnas programmeringssprÄk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav pÄ utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

Allt fler kommuner införskaffar idag lÀrplattformar att anvÀndas i skolor, men ofta saknas kunskap kring hur elevens lÀrande pÄverkas. Denna studie undersöker detta utifrÄn tre olika aspekter; kontext, ansvar och sjÀlvreglerat lÀrande. En sociokulturell teori och en teori för sjÀlvreglerat lÀrande anvÀnds för tolkning och analys. Undersökningsmetoden Àr en enkÀtsstudie med bÄde lÀrare och elever som informanter. Studiens resultat styrker i hög grad tidigare forskning pÄ omrÄdet och visar att elevers och lÀrares uppfattning Àr att lÀrplattformen har möjligheter att underlÀtta lÀrandet för elever och att detta i sin tur kommer att innebÀra ett större ansvarstagande i de egna studierna..

Vad Àr det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgÄngsrikt eller inte? För att söka svar pÄ frÄgan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs dÀrmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att Äterge och analysera systemÀgares och anvÀndares berÀttelser om införandet och anvÀndandet gavs möjlighet att jÀmföra berÀttelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgÄende frÄn olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jÀmförelsen kunna fÄnga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berÀttelser vid införande av IT-system och utgÄende frÄn det kunna visa pÄ olika aspekter som kan bidra till förstÄelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig pÄ idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta bÄde tekniska och sociala system/institutionell kontext.

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.