Enligt ÖP2010 kommer industriomrĂ„det ÖresundsvĂ€gen pĂ„ VĂ€ster i Lund utvecklas till ett bostadsomrĂ„de med blandstadskaraktĂ€r. Stor vikt lĂ€ggs vid ett strĂ„k som ska löpa genom omrĂ„det och fungera som dess ryggrad. Idag upplevs ÖresundsvĂ€gen otillgĂ€ngligt och kopplingarna till östra Lund Ă€r inte sĂ€rskilt bra. StrĂ„k Ă€r ett begrepp som Ă€r beroende av att det anvĂ€nds pĂ„ ett visst sĂ€tt, sjĂ€lva strĂ„ket blir till av den rörelsen som utförs pĂ„ det. Ett strĂ„k Ă€r dĂ€rför inte kopplat till en pĂ„ förhand bestĂ€md strĂ€cka utan den trampas upp av de som anvĂ€nder det. Detta fick mig intresserad av begreppet och hur man anvĂ€nder sig av ett sĂ„ anvĂ€ndarberoende begrepp inom planeringen. Syftet med detta arbete Ă€r dĂ€rmed bĂ„de att skapa förstĂ„else för begreppet samt att utröna viktiga aspekter för planering av ett strĂ„k.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

I bemötandet finns mÄnga olika aspekter och har stor pÄverkan nÀr sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet Àr sjukgymnastens förstÄelse för patienten. MÄnga nya invandrare kommer till Sverige varje Är och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och dÀrmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara vÀrdefullt att förstÄ vad som pÄverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primÀrvÄrdsjukgymnasters upplevelser av vad som pÄverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet pÄverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbÀttras. Metod: Intervjuer med sex primÀrvÄrdssjukgymnaster i Norrbotten som trÀffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriÀr.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess Àr nÄgot som medför att man mÄste vÄga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glÀdje, kontroll och slump och mycket dÀrtill. Jag har haft svÄrt med detta under utbildningens projektkurser sÄ jag ville under perioden för mitt examens-arbete Àn en gÄng försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bÀttre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnÄ detta sattes tvÄ mÄl upp. Det ena handlade om att lÀra kÀnna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhÄllnings- och hanteringssÀtt till det jag uppfattar som begrÀnsningar och svÄrigheter. Det andra mÄlet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spÀnnande omrÄde i Trelleborg. För att komma fram till förslaget anvÀnde jag mig av inventering pÄ plats, analyser, studerande av litteratur och referensomrÄden samt skissande bÄde manuellt och digitalt.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förstÄelse för hur lagidrottsmÀn upplever sitt yrke och sin vardag men ocksÄ att skapa förstÄelse för hur dessa tÀnker kring framtiden dÄ deras yrken prÀglas av korta karriÀrer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar: I vilken mÄn gÄr tankarna om det goda arbetet att applicera pÄ idrottsmÀn som arbetar inom lagidrott? InkrÀktar yrkessfÀren nÄgot pÄ den privata sfÀren? Om sÄ, pÄ vilka sÀtt? Hur ser dessa personer pÄ framtiden och livet efter idrottskarriÀren? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? UtgÄngspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och utifrÄn befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande Ätergivningar samt citat och analyseras dÀrefter utifrÄn studiens teoretiska referensram. I slutsatsen Äterges studiens frÄgestÀllningar som ocksÄ besvaras.

Denna studie syftar till att uppmÀrksamma uppfattningar om klimatförÀndringarna utifrÄn fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatomrÄdet. Viktiga aspekter av klimatförÀndringar som diskuteras Àr informanternas syn pÄ mÀnniskans inverkan pÄ klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förÀndringar och uppoffringar..

HÄllbarhet har blivit en allt viktigare frÄga i samhÀllet och kraven pÄ att företagen bidrar till en hÄllbar utveckling ökar dÀrför. MÄnga företag har dÀrför börjat hÄllbarhetsredovisa. Denna redovisning Àr helt frivillig och utgÄr vanligtvis frÄn miljöfrÄgor samt ekonomiska och sociala frÄgor. Denna uppsats har till syfte att reda ut begreppet hÄllbarhetsredovisning, samt ta reda pÄ de drivkrafter som ligger bakom de undersökta företagens val att redovisa hÄllbarheten. Uppsatsen tar ocksÄ upp GRI:s riktlinjer som för tillfÀllet Àr de mest anvÀnda normerna vid hÄllbarhetsredovisning.I teoridelen görs bland annat en genomgÄng av olika teorier som kan förklara att företagen hÄllbarhetsredovisar.

Att införa ett nytt produktionssystem Àr ett stort projekt som pÄverkar arbetssÀttet för en stor del av de anstÀllda i ett företag. Detta gör att det finns mÄnga ytor dÀr problem kan uppstÄ och viljor kollidera. Stora förÀndringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och dÀrigenom skapa osÀkerhet och ovilja gentemot förÀndringen.Denna rapport Àr tÀnkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hÀnsynstaganden som mÄste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgÄngsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa mÀnniskor Àr positiva till lean och varför vissa Àr kritiska. Vilka aspekter Àr det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva?Resultaten av undersökningen visar pÄ att medarbetarna finner grundlÀggande drag inom lean, sÄsom stÀndiga förbÀttringar samt medarbetarnas möjlighet att sjÀlva vara med och pÄverka, som positiva.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhÀllet Oxelösund gick till under expansionsÄren 1956 till 1973. FrÄgestÀllningarna som studien ska formas kring utgÄr frÄn följande frÄgor: Hur sÄg det konkreta arbetet ut? Vilka ÄtgÀrder ansÄg man sig tvungen att vidtaga? Hur Äterspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primÀra materialet till uppsatsen Àr generalplanen för Oxelösund som lÄg fÀrdig 1959 och de protokoll som finns bevarade frÄn generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrÄn ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. PoÀngen med de olika nedslagspunkterna Àr att de speglar mÄnga olika aspekter pÄ förÀndringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tÀnkte sig det nya Oxelösund.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur nÄgra grundskollÀrare uppfattar kunskapsomrÄdet specialpedagogik. Undersökningen bygger pÄ tre frÄgestÀllningar, vilka bidrar till att belysa grundskollÀrares uppfattningar om kunskapsomrÄdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ÀmnesomrÄde, som kan förstÄs utifrÄn flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrÄn vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstÄs. Betraktarens förstÄelse ter sig olika beroende pÄ val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.

I denna uppsats undersöks hur planeringen och utformningen av stÀderna pÄverkar invÄnarnas vardagliga motionerande. Syftet med uppsatsen Àr att belysa behovet av en mÄlmedveten samhÀllsplanering som avser att frÀmja vardaglig fysisk aktivitet och motionerande i stads-miljö. Ett vidare syfte Àr att bidra med nya kunskaper om vilka planeringsaspekter som pÄver-kar mÀnniskors vardagliga motionerande i staden, sÄ att detta i framtiden ska kunna bidra till att utforma nya underlag och riktlinjer för motionsfrÀmjande stadsplanering. Idag Àr en stor del av Sveriges befolkning alldeles för fysiskt inaktiv och stillasittande vilket markant ökar riskerna för en rad allvarliga sjukdomar och hÀlsotillstÄnd, och som i sin tur medför enorma kostnader för sjukvÄrd och arbetsbortfall. Att stimulera till ökat vardagligt motionerande Àr ett effektivt sÀtt att komma till rÀtta med detta utbredda folkhÀlsoproblem, vilket Àven regeringen framhÄllit som ett högt prioriterat mÄl. För att lyckas med detta krÀvs dock att stÀderna planeras och utformas för att frÀmja det vardagliga motionerandet. I uppsatsen framkommer det att mÀnniskors vardagliga motionerande i hög grad pÄverkas av hur stÀderna planeras och utformas.