Om människor fortsätter med det konsumtionsbeteende som råder idag kommer jor-den resurser ta slut. Den fossila råvaran petroleum används vanligtvis vid framställ-ning av polyester och polyamid. Petroleum har en 100 000 årlig process, vilket är en ofantlig skillnad i förhållande till den takt som det förbrukas. Därför har eventuella möjligheter att återskapa en ny filament av återvunnet syntetiskt blandmaterial un-dersökts i detta arbete.Det finns befintliga metoder för att återvinna polyester och polyamid som homogena material. Dock vid återvinning i en gemensam process av materialen får den slutliga produkten en försämrad kvalité.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Vi vill med denna uppsats förklara hur små aktörer i en starkt reglerad marknad skapar konkurrensfördelar och om dessa är konkurrenskraftiga i en avreglerad marknad. Vi kommer fram till att mindre aktörer i en reglerad alkoholmarknad skapar sina konkurrensfördelar genom att effektivt sammanföra sina starka resurser, i form av know how om produkten och ett kvalitativt nätverk. Denna konkurrensfördel leder till kontinuerlig representation på Systembolaget. Det är genom denna representation företagen uppfyller KSF och därmed blir effektivt organiserade och får den finansiella uppbackningen som möjliggör att tillgodogöra sig de vinster konkurrensfördelen genererar. Möjligheterna att skapa efterfråga ökar i den avreglerade marknaden då aktörerna fritt kan disponera marknadsföringsverktyget 4P.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Fadderföretagsverksamhet vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (IHH) har uppmärksammats som en framgångsrik metod för att koppla akademisk bakgrund till praktisk verklighet och författarna har haft som syfte att analysera verksamheten och hur det kan implementeras vid Uppsala universitet (UU). Författarna har använt sig utav primärdata i form av intervjuer och sekundärdata i form av studier, samlingsverk och hemsidor. Vid analysen av fadderföretagsverksamhet används teorier kring incitament för att undersöka samarbetets långsiktiga hållbarhet samt teorier kring inlärningsmetodik och information om regeringens mål/krav på utbildning för att undersöka utifall verksamheten uppfyller något syfte. I analysen om huruvida fadderföretagsverksamhet går att tillämpa vid UU har organisationsstrukturella teorier om centralisering, decentralisering och byråkrati används. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är att verksamheten uppfyller sitt syfte ur ett inlärningsmetodiskt perspektiv samt uppfyller även svenska lärosätens tredje uppgift, vilket är att samverka med det omgivande samhället.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur en organisation kan främja och tillvarata sin kreativa potential. För att finna svar på frågeställningen tog vi till en början till oss litteratur inom kreativitets-, organisations- och förändringsområdena och identifierade därigenom åtta viktiga, återkommande faktorer för att främja och tillvarata kreativitet. Dessa är vision, kontinuitet, delaktighet, mångfald, öppenhet, resurser, kunskapsförvaltning och motivation. Litteraturstudierna gav oss underlag för en kompletterande empirisk studie. I ett andra led gjorde vi alltså en kvalitativ studie för att visa på en praktisk lösning av problemet.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

Huvudsyftet med vår uppsats är att jämföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi även som delsyfte undersöka om det finns några organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har använt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att ägandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll när det kommer till huruvida arbetsupplevelsen är positiv eller ej.

Genom omvårdnadsdokumentationen tydliggör sjuksköterskor sin profession. Dokumentationen har stor betydelse för omvårdnadens kvalitet, förbättrar patientsäkerheten, synliggör omvårdnadsarbetet och är en förutsättning för kvalitetssäkring inom omvårdnad. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation och som senare kan ligga till grund för att utveckla sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation i patientjournalen. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i fyra huvudkategorier: standardiserat språk och elektronisk journalföring, kunskap och utbildning, organisatoriska variabler samt motivation och attityder. Elektronisk journalföring och strukturerad dokumentation enligt ett standardiserat språk har visat sig vara ett avgörande verktyg för sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation.

Den utbildningspolitiska intentionen i Sverige har länge präglats av en stark ambition att "överbrygga" klyftan mellan de teoretiska och praktiska gymnasieutbildningarna. Flertalet utredningar och gymnasiereformer har tidigare inte lyckats åstadkomma mer än organisatoriska förändringar. 1991 års gymnasiereform genomfördes med Lpf-94 och sett ur ett utbildningspolitisktperspektiv, är genomförandet rent teoretiskt den reform som kommit närmast den utbildningspolitiska intentionen. Men frågan kvarstår vad har reformen inneburit sett ur ett individperspektiv i ett utbildningssystem med en grundskola och ett gymnasium för alla. En skola för alla betyder i praktiken en skola som skall tillgodose samtliga elevers olika behov.

Det råder sedan 1980-talet stora skillnader i sysselsättningstal mellan inrikes och utrikes födda iSverige. Det finns ett uttalat politiskt mål att minska dessa skillnader genom att ökasysselsättningen bland invandrare. För att åstadkomma en sådan förändring har en rad åtgärderprövats hos olika myndigheter och bland Sveriges kommuner. Resultaten är varierande. Dennauppsats undersöker en av de nyare arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktade mot invandrare,nämligen det så kallade SIN-stödet, Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare.

Sammanfattning Titel Praktisk tillämpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo Skärvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förändringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en föränderlig omvärld med hårdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser många företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten är av stor betydelse. Att vidta förändringseffektiva åtgärder kan vara ett sätt för organisationer att anpassa sig till nya krav och anspråk från omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det så kallade EVITA. Vår problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som är utmärkande vid en tillämpning av the Balanced Scorecard.

Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.