Kvalitet, förbättringar och processperspektiv är centrala delar för företag som vill arbeta med offensiv kvalitetsutveckling. MultiDocker Cargo Handling AB producerar mobila hydrauliska kranar främst avsedda för att användas i en hamnmiljö. En stor del av verksamheten består av säljoch marknadsföringsaktiviteter mot marknadens kunder. I dagsläget vill MultiDocker finna metoder för att höja resultaten av sina mest värdeskapande aktiviteter och förädla sina tjänster gentemot kund.I min rapport har jag arbetat fram några enkla rekommendationer för hur MultiDocker kan påbörja ett genomgående kvalitetsarbete. Genom att systematisera och processkartlägga verksamheten kan MultiDocker tillföra metoder och verktyg för att följa upp och utvärdera resultaten av olika delar av verksamheten.

Bakgrund och problem: Marknaden för business process outsourcing (BPO) växer i högtakt. BPO ger upphov till långsiktiga konsekvenser för organisationer och innebär storaomstruktureringar hos företag. Valet att outsourca affärsprocesser är ett viktigt beslut dåändrade processer innebär en mängd olika kostnader, både uppenbara och oförutsägbara. Detfinns ett stort missnöje bland företag angående BPO och ett allt större antaloutsourcingkontrakt förnyas inte. De studier som har utförts om outsourcing och BPO har intestuderat den påverkan en organisation utsätts för vid genomförandet av outsourcingprojekteller hur organisationsstrukturer förändrats efter implementeringen av BPO.Kostnadsökningar kan exempelvis uppstå som följd av att en företagsledning inte har tagithänsyn till vilka interna aktiviteter och resurser som krävs vid implementeringen av BPO ochstrukturella förändringar.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den komplexitet som kan uppstå vidgenomförandet av BPO och specifikt finans- och redovisningsprocesser.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade våldet i samhället leder till att en patientkategori blir allt vanligare på våra intensivvårdsavdelningar; våldsbrottsoffer. Det föreligger en brist på studier som beskriver hur intensivvårdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vården av våldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats där semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.

Perioperativ vårdprocess är ett arbetssätt och forskning inom området visar att den har betydelse för patienters välbefinnande i samband med operation. Anestesisjuksköterskor har en nyckelroll i vårdmöten i samband med operation för att minska patienters vårdlidande. Syftet med studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på hur fyra anestesisjuksköterskor på sjukhus resonerar om den perioperativa vårdprocessen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att informanterna resonerar om perioperativ vårdprocess utifrån tre kategorier; förutsättning att kunna prioritera användning, organisatoriska faktorer som påverkar möjlighet till användning negativt och yrkesansvar finns vilket har betydelse för korrekt bedömning av omvårdnadsbehov i samband med operation.

Organisationer och företag utvecklas och förändras ständigt för att möta omvärldens krav och medarbetarna har kommit att få en allt viktigare roll i förändringsarbetet. På senare år har utvecklingen gått mot att försöka uppbåda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill säga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten är organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan också ta sig uttryck på olika sätt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebär att det som fungerar i en organisation inte nödvändigtvis fungerar i andra. Alla typer av förändringar som sker i en organisation påverkar dock individerna som måste förhålla sig till resultaten av förändringarna, vilket i sin tur påverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur organisationsförändringar kan komma att påverka medarbetarskapet, i det här fallet då en organisation går från en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Genom den ökade medellivslängden drabbas allt fler personer av demens, en sjukdomsgrupp vars symtom endast kan lindras, inte botas. Demenssjukdomar räknas därför till gruppen palliativa sjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som påverkar palliativ omvårdnad av personer med gravdemenssjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baserar sig på analys av 35 vetenskapliga artiklar med olika metodansatser publicerade 2001- 2011.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete påverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. Frågor som belyses är hur kommunernas policydokument lyfter fram vägledningens betydelse för kompensatorisk vägledning och hur vägledarna uppfattar styrningens påverkan. Metod som använts är tredelad, datainsamling från kommunernas styrningsdokument, enkäter till vägledare på gymnasier och grundskolor och intervjuer med två vägledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvägledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark påverkan av vägledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I två av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska ändringar och visade på ökad fokus på vägledningen.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.

Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp frånAdding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor.

In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children?s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC?s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvärdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bästa möjliga resultat i en organisation krävs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgång. Då införandeprocessen är en komplex process kan det för att uppnå framgång vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartläggs hur utvärderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext på ett sådant sätt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna.

I denna litteratursammanställning presenteras de inre resurser sjuksköterskor utvecklar genom att delta i omvårdnadshandledning. Ett omvårdnadshandledningstillfälle innebär att sjuksköterskor träffas i grupper med en handledare för att reflektera och samtala enligt en viss struktur om omvårdnad. Omvårdnadshandledningens syften beskrivs av flera författare och det gemensamma draget är tron på att den kan stärka kvaliteten i omvårdnaden. Metoden är en litteratursammanställning i vilken Polit och Becks (2006) beskrivning av litteratursammanställningens tillvägagångssätt använts. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt SweMed+.