Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef på rätt sätt ska komma ini sitt arbete, utföra bästa möjliga jobb och stanna hos organisationen så länge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlätta för inträdet i organisationen. De delar som bör ingå i enchefsintroduktion är att skapa en systemförståelse, bli insocialiserad i kulturen på arbetsplatsen ochnätverksskapande. Syftet med min studie är att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie är fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anställda där jag harintervjuat 7 nyanställda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals? working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States.

Vårt syfte är att beskriva och analysera ekonomistyrningen hos dagstidningsföretag samt diskutera olika styrmodellers användbarhet. Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och gjort en kvalitativ fallstudie med hjälp av intervjuer. Vi har utgått ifrån den teori som finns skriven om ekonomistyrning i tjänsteföretag samt ett par avhandlingar som behandlar tidningsföretag, dessa har sedan använts som den teoretiska bakgrunden i vår uppsats. Till vår empiri har vi intervjuat fyra dagstidningsföretag: Helsingborgs dagblad, Sydsvenskan, Skånska dagbladet och Skånemedia.De slutsatser vi har kommit fram till är att tidningsföretagen organisatorisk och lednings- och styrmässigt ser relativt lika ut. Det som skiljer de olika företagen åt är valet av styrverktyg, där de implementerat olika styrverktyg. Samtliga företag använder sig dock fortfarande av det mer traditionella styrverktyget budget..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

Efterfra?gan pa? tryckpapper minskar i och med att tryckt media ersa?tts av digitala alternativ sa? som la?splattor och internet. Detta pa?verkar svenska skogsbolag som tillhandaha?ller ra?varor fo?r produktionen. Svensk skogsindustri a?r en mycket viktig na?ring fo?r Sverige och studien a?mnar da?rfo?r underso?ka hur svensk pappersindustri hanterar den minskade efterfra?gan och i med det den nedga?ng den sta?r info?r.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur ungdomar dömda till sluten ungdomsvård uppfattar sig själva och hur institutionstiden påverkar deras självuppfattning. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och det teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation (Mead, 1977 & Berger & Luckmann, 1979), Stämpling och avvikelse (Becker, 1991) samt Totalainstitutioner (Goffman, 1961). Studien bygger på kvalitativa semistruktureradeintervjuer med fem ungdomar dömda till sluten ungdomsvård och som vid intervjutillfället avtjänade sina straff på ett av Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Slutsatser som kunde dras av studien var att ungdomarna upplevde sig som avvikande och var rädda för att stämplas som avvikare efter sin tid på institutionen.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt föräldrars utbildning och beteende påverkar individers jämställdhetsattityder. Vi använder oss av data från 2009 innehållandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression där vi studerar två olika typer av jämställdhetsattityder, allmänna jämställdhetsattityder och jämställdhetsattityder inom den privata sfären. Vår teoretiska ansats är teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning är associerat med mer positiva jämställdhetsattityder.

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

In September of year 2006, a young boy was brutally killed by a girl, age sixteen, in Örebro, Sweden. Girlgangs became a frequent subject in media. Professionals? working with adolescents claims that girlgangs notis an existing phenomena in Sweden as it is in for example in the United States. The aim of this thesis was to investigate if teenage girls in Sweden have a tendency to join gangs as they do in the United States.

Den här uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan påverkar skolprestationer. Frågeställningarna i uppsatsen är: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende på elevens etniska bakgrund, eller är skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper såsom flickor och pojkar? Teorin utgår från socialt kapital och kontextuella effekter såsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet är registerdata från Skolverket och metoden som används för analysen är multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gå en skola med hög etnisk komposition.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Fysisk säkerhet är idag en av hörnpelarna när det gäller säkerhetsarbete. Denna säkerhet bör tillämpas hos alla företag som vill ha sina tillgångar och viktiga data skyddad. Organisatorisk säkerhet och logisk säkerhet är andra säkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska säkerheten. I detta arbete kommer fysiska säkerhetsåtgärder att tas upp och användas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlägga de fysiska säkerhetsåtgärderna hos företagen, samt att ta reda på om dessa säkerhetsåtgärder skiljer sig mellan stora och små företag.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om Socialförvaltningen inom Luleå kommun har en fungerande introduktion av enhetschefer med utgångspunkt i introduktionsteorier och även i Socialförvaltningens egna introduktionsplan. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur går introduktionen till? Hur upplevs introduktionen? Följs introduktionsplanen? Kan introduktionen samt introduktionsplanen förbättras? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med enhets- och verksamhetschefer. Resultaten visar att socialförvaltningens introduktionsplan är i god överensstämmelse med både introduktions- och socialisationsteorier men den följs inte alltid vid en introduktion utan används mer som en mall. De flesta av enhetscheferna var nöjda med sin introduktion men för de som inte var det berodde det på att introduktionen ibland var bristfällig.

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp.