Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta. Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare.

SammanfattningSyftet med arbetet var att studera arbetssättet mellan konstruktörer och produktsamordnare, utvärdera dessa och därefter ge förslag till hur samverkan kan förbättras mellan rollerna. Syftet var även att studera några av de arbetsmiljöer som produktsamordnare kommer i kontakt med och komma med förändringsförslag på hur Scania ska kunna förbättra dessa.En litteraturstudie har genomförts med syftet att förstå ämnesområdena och därigenom få en grund till att kunna föreslå förbättringar. Författaren har även studerat litteratur och genomgått kurser för att få bättre förståelse för hur Scania fungerar. Arbetssättet mellan produktsamordnare och konstruktörer har studerats genom en mindre observationsstudie och samtal med produktsamordnare. En referensintervju utfördes på SAAB Aerostructures för att få en insikt i hur en stor förändring kan gå till, vad som gick bra och vad som kan förbättras.Resultatet påvisar både brister med de studerade arbetsmiljöerna samt hur en produktsamordnares arbetsdag kan se ut, med problemområden där förbättringar kan göras för att skapa ett bättre arbetsflöde.

Regional identitet är ett begrepp som ofta nyttjas då man talar om regioner som sociala och politiska rum. Det är dock svårt att definiera vad identiteten egentligen består av och hur den påverkar människans handlingar. Den regionala identiteten kan exempelvis ta sitt uttryck i lokalbefolkningens inställning och attityd gentemot turism. Detta har i viss utsträckning betydelse för resmålets framgång samt för relationerna mellan de lokala aktörerna. Föreställningarna kring regional identitet präglar således turismen och destinationens turistföretagare.

SyfteSyftet med denna studie är att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förändringarna inom revisionsbranschen påverkat samhällsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkät som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpå en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen är enade. Revisorer identifierar sig både professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rådgivning är positivt för samhällsnyttan, de upplever även att ISA har en positiv inverkan på samhällsnyttan. Äldre revisorer är dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förändring ökar eller minskar samhällsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mätas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Räddningstjänsten sprider kunskap som erhållits från erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som påverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgränser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och är således en kvalitativ studie. Urvalet består av sju medarbetare på olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgår ifrån olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet påvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som består av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.

Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptäcka barn som har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmäla till socialtjänsten i kommunen. Dock påpekar tidigare forskning att det finns problem då distriktsjuksköterskor inte anmäler vid misstanke om att barn far illa. Det är viktigt att få klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan har av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel eftersom anmälningsnivån till socialtjänsten är låg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans erfarenhet av att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel inom barnavårdscentralens verksamhetsområde till socialtjänsten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer användes som datainsamlingsmetod.

This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training.

Byggbranschen har länge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gäller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer såväl från politiker som från ägare och kunder. En utveckling för att förnya och förbättra branschen pågår sedan en tid tillbaka där ett antal organisationer arbetar med förändrings- och förbättringsarbete. Själva byggprocessen är här av central betydelse där en stor förbättringspotential finns.

Collaboration is a form of organization on the rise in Sweden. For health care, it is ofinterest to collaborate with industry to ensure that needs for specialist education andtraining are met and that products developed meet the relevant requirements.Conversely, industry actors have an interest to have a close collaboration with healthcare in order to gain insight into customer needs, provide information about theirproducts and to test products in development.The starting point of this study is an agreement and regulatory framework for formsof collaboration between public health care in Sweden in general and thepharmaceutical industry, the medical device industry and the laboratory technologyindustry. The research questions concerns how this agreement has evolved and theprocess surrounding its emergence may contribute to knowledge about collaborationas a form of organization and the relationship to concepts such as legitimacy,corruption and institutional theory.By tracking the emergence of the current regulatory framework genealogicalthroughout history, the study uncovers how the agreements have played a role in andcontributed to the legitimization and institutionalization of collaboration practices andhow crises have changed the shape of the practices. A theoretical treatment ofrelevant concepts such as legitimacy, institutionalization of practices, corruption andstigmatization of organizations form the basis for an interpretation and analysis of theprocess.The conclusions of the examination of the historical process that led to the currentagreements contribute to empirical knowledge of how crises and stigma affect thelegitimacy of collaboration practices and how the repair of legitimacy can be donesuccessfully after a crisis. The treatment of the empirical material is also a historicalsource for the development of ethics agreements between public health care andpharmaceutical industry and the medical industry in Sweden..

This research focus on key groups; students with dyslexia, librarians and teachers, and interaction between these two professional groups regarding students with dyslexia. In searching for the exchange of knowledge and experience to meet dyslexic students needs, I have in this study turned the attention to librarians and their experiences with students with dyslexia.The purpose of the research has been through semi-structured qualitative interviews with four librarians, to explore and describe how they experience their work, in working with pupils with severe reading and writing problems, dyslexia, and interaction with teachers on this user group. The qualitative approach in the gathering of the empirical evidence is based on a desire to have an indepth and thoroughly understanding of the librarians experience.All informants in this study indicate that they see it as a natural part of their duty to keep themselves updated about dyslexia and what materials to suit the dyslexic user group. The informants have knowledge of dyslexia and have great knowledge and keep abreast on the latest technology of compensatory aids - alternative tools.The informants have primary a consulting and supply function for teachers and dyslexic students, where they are consulted on  suitable material in both fiction and facts in various disciplines. The informants highlights the importance of planning and preparation time to find suitable material, as audio books or easy read, so students who have a need for this also can be provided.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Uppsatsens titel: Stockholm ? the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrån detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn.Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitetFörfattare: Linda Holdo, Hanna Jäderholm och Mariah LindborgHandledare: Doktorand Andrea LucarelliNyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumärkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stadProblemformulering: Handeln vill nyttja den växande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln är avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet.Syfte: Syftet är att skapa ett förslag på strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan använda för att fylla det praktiska gap som i dagsläget existerar.Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i två seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primärdata. Sekundärdata är baserad på vetenskapliga artiklar samt litteratur.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion.