Uppsatsen kartlägger tre mindre revisionsbolags anpassning, organisatorisk som marknadsföringsmässig, i samband med revisionspliktens avskaffande, samt huruvida det finns skäl att anta bibehållna kundrelationer avregleringen till trots. För detta syfte belystes teorier inom organisatorisk förändring samt fyra dimensioner vilka företag kan arbeta med för att knyta sina kunder till företaget och skapa åtagande i relationerna. Dessa dimensioner, från litteratur inom relationsmarknadsföring, var grad av kundfokus, kommunikation, tillit och tjänsteportföljens uppbyggnad. Utifrån dessa utformades frågor, och personliga intervjuer låg till grund för insamlandet av kvalitativ data. Denna analyserades sedermera och generaliseringar drogs mot bakgrund av den teoretiska referensramen.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

Titel: Sjukt omhändertagande - en studie om sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevårdenFörfattare: Tuyet Pham, Hannes Skanung och Ida SödermanHandledare: Kjell ArvidssonKurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) SyfteVårt syfte med denna uppsats var att undersöka om den generellt höga sjukfrånvaron inom äldrevården i kommunal sektor har en organisatorisk koppling. I samband med uppsatsens syfte ställdes följande forskningsfråga: vilka organisatoriska faktorer bidrar till sjukskrivningarna inom den kommunala äldrevården? MetodDenna studie är både en kvalitativ och kvantitativ studie som antagit en abduktiv ansats. Studien går under undersökningsdesignen fallstudie där det empiriska materialet består av en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. I enkätundersökningen deltar 56 medarbetare och på intervjuerna deltar nio anställda på sex avdelningar under tre enheter. SlutsatserDen empiriska och teoretiska datainsamlingen resulterade i slutsatsen att den generellt höga sjukfrånvaron inom den kommunala äldrevården har en organisatorisk koppling.

Syftet med detta arbete var att undersöka processen i uppkomsten av nya kurs- och ämnesplaner. För att uppnå syftet gjordes en institutionsanalys där skolans olika maktcentra analyserades. Som en del i syftet undersöktes kunskapsbegeppet i två gymnasiala kurs- och ämnesplaner, detta för att se hur processen i utarbetandet av kurs- och ämnesplaner hänger ihop med kunskapsbegreppet. Metoden som användes i analysen av kurs- och ämnesplanerna var ideologisk textanalys där fokus låg på att ringa in ideologiskt färgade begrepp. Arbetets resultat blev att processen i uppkomsten av kurs- och ämnesplaner är byråkratisk och organisatorisk med flera maktcentra som är delaktiga vilket leder till att kurs- och ämnesplanerna kan ses som politiska maktutövningar.

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad framgång är i dagens skandinaviska elitfotbollsklubbar och vilka strategier som är användbara för att uppnå denna. Uppsatsen ämnar således belysa och klargöra de viktigaste aspekterna i en lyckad strategi inom en modern skandinavisk fotbollsklubb. Med denna kunskap har vi för avsikt att återge en bild över hur en elitfotbollsklubb strategiskt bör organiseras och ledas för att nå framgång. Primärdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med FC Köpenhamn, Malmö FF och genom telefonintervjuer med IF Elfsborg. Sekundärdata har främst baserats på vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillämpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen på olika befattningsnivåer. Studiens frågeställningar är: Vilka rekryteringsförfaranden tillämpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och återskapas, i så fall på vilket sätt? De teoretiska utgångspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrågerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis.Avsikten var att genom en jämförande fallstudie, mellan kontor med jämn respektive ojämn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojämn könsfördelning.  Empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och två regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att användning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojämn könsfördelning.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

Vår rapports syfte är att försöka göra oss medvetna och lyfta fram hur vi förmedlar kunskap som vi inte riktigt kan sätta ord på, alltså den tysta kunskapen. Vi vill även belysa eventuella likheter och skillnader som finns i våra respektive arbete vad gäller förmedlandet av tyst kunskap..

Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.

Syftet med undersökningen var att analysera och problematisera samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer för att undersöka tre museipedagogers och tre lärares tankar och erfarenheter av samarbeten mellan skola och museum i historieundervisningen. Undersökningen visar att ett samarbete mellan skola och museum i historieundervisningen är något som upplevs som positivt och önskvärt, och att lärare och museipedagoger upplever en rad olika vinster med ett sådant samarbete. I undersökningen har dock även en rad hinder för en givande samverkan mellan skola och mu-seum identifierats. Dessa hinder är främst av organisatorisk art, men även fördomar och olika syn på kunskap kan utgöra hinder.

Vårt intresse för att skriva denna uppsats väcktes då vi läste om Knowledge Management i vår avslutningskurs i Data & Systemvetenskap. Införandet av Knowledge Management, även kallat kunskapsverksamhet, inom en organisation kan underlätta styrning och ledning av personal och deras kompetens på ett effektivt sätt. Vi började diskutera kunskapsverksamheten inom olika verksamheter och beslutade oss slutligen för att undersöka kunskapsverksamheten inom vården, eftersom vi har egen erfarenhet av denna verksamhet. Vi har i denna uppsats undersökt med stöd av teorin, om det finns förutsättningar för kunskapsverksamhet inom vården och om detta är möjligt, ge förslag på en KM-strategi utifrån detta. Tillvägagångssättet som använts är en litteraturstudie, samt en fallstudie som är gjord på divisionen för opererande specialiteter på Piteå Älvdals Sjukhus.

Studiens syfte är att få kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan påverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot underställda och hur den inre kontexten kan påverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar på hur kontexten påverkar, begränsar, förstärker eller styr en organisations avdelningschefer till att använda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgått från är ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler påverkar både ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten påverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende är individuellt. I studien har vi använt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de underställda som mått på ledarskapseffektivitet.