I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förÀndring och institutionalisering. För att förstÄ institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, Àr det övergripande syftet med uppsatsen att utifrÄn en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsÄr förÀndrats i frÄga om (1) förhÄllande till samhÀllet, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. UtgÄngspunkten Àr att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot bÄde religions- och samhÀllsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhÀlleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhÀllets missförhÄllanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder Àr emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhÀllssystemet.

MÄnga organisationer idag har insett vÀrdet av att styra genom vÀrderingar. Trots seriösa försök Àr det ÀndÄ mÄnga som misslyckas. Vi har med denna uppsats haft som syfte att utifrÄn befintlig litteratur analysera innehÄllet i och villkoren för tÀnkbara processer, varigenom gemensamma vÀrderingar kan skapas i en organisation. VÄr studie har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie. Hela uppsatsen Àr en analyserande process, vilket gör att ett kort svar pÄ vÄrt syfte Àr omöjligt att ge.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.

En genomgÄng av Malmö FF mellan Ären 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vilka synergieffekter Malmö FF:s förÀndring har gett..

Strategiska beslut kan för mÄnga företag vara en problematisk process. En beslutsfattare mÄste ta hÀnsyn till flera olika faktorer innan denne fattar sitt beslut. Uppsatsen syfte Àr att identifiera och analysera hur faktorer sÄsom: lÄngsiktiga mÄl, osÀkerhet, omgivning, information och produktinnovation pÄverkar beslutsfattare in de strategiska besluten och dess processer. Den empiriska studien genomfördes med hjÀlp av en fallstudie pÄ ett nystartat innovativt avknoppningsföretag. Intervjuer och observationer genomfördes med de huvudsakliga beslutsfattarna i företaget.

Den globala bilindustrin har enats om en teknisk specifikation, ISO/TS 16949, som kommer att ersÀtta de nuvarande nationella standarderna. Detta examensarbete har utförts pÄ Gestamp HardTech AB i LuleÄ. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför sÀkerhetskomponenter till bilindustrin. Under 2005 planerar företaget att certifiera sig enligt denna specifikation. Examensarbetet var ett delprojekt i certifieringsarbetet och inriktade sig pÄ en kartlÀggning av företagets produktionsprocesser enligt de krav som stÀlls i ISO/TS 16949.

Under senare Är har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det Àr att identifiera och förstÄ sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, Àr det bra att veta vilka de Àr. DÀrför vill Reumatologi kliniken veta vad som hÀnder med patienter som har psoriasis artrit, nÀr dem Àr nyinsjuknade eller ska börja behandlas pÄ deras klinik, samt hur hanteras smÀrtproblematiken, nÀr de Äterkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlÀgga processer och sammanstÀlla pÄ vilka olika sÀtt dessa patienter hanteras pÄ kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag pÄ hur kliniken kan anvÀnda denna kartlÀggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes pÄ uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hÀlsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoÀng.Vid detta arbete har vi anvÀnt oss av djupgÄende intervjuer för att fÄ en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handlÀggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrÄgor som Àr relevanta för detta projekt.

I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..

Syftet med denna uppsats ?r att bredda f?rst?elsen f?r maskuliniteter genom att studera butchidentitet bland unga vuxna i Sverige idag. Empirin insamlades genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket ?r l?nat fr?n maskulinitetsstudier, queerteori, samt fenomenologi.

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror pÄ tvÄ olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. FörmÄgan att utnyttja top-down processer tros bero pÄ kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhÄllande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts pÄ 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppÄtgÄende förhÄllande till stationÀrt brus, mot tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i stationÀrt brus med hjÀlp att top-down stöd.

För att bredda anvÀndandet av Six Sigma i sin koncern har SKF introducerat Transactional Six Sigma, med avsikt att systematisera förbÀttringsarbetet i dess transaktionella processer, en typ av process som ofta fungerar ineffektivt. Denna studie har utförts pÄ SKF, med syfte att bidra till ökad kunskap gÀllande skillnader mellan genomförandet av Six Sigma-projekt inom transaktionella processer jÀmfört med tillverknings-processer. Definitionen av en transaktionell process Àr: En horisontell sekvens av aktiviteter som transformerar en input till en output utan att fysiskt förÀndra eller skapa en vara, i syfte att tillfredsstÀlla behov hos kunder eller andra intressenter. Som del av denna studie har ett Six Sigma-projekt utförts vid SKF Communication Support Centre, koncernens producent av marknadsföringsmaterial, med syfte att förbÀttra den fÀrgmÀssiga kvaliteten pÄ avdelningens tryckta material, det vill sÀga förmÄgan att Äterskapa önskad fÀrg. För att nÄ projektets syfte har arbetssÀtt och output standardiserats.

De handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegÄng vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kÀnnetecknas av medmÀnsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mÄn fatta det beslut som Àr mest gynnsamt för klienten. ByrÄkratiska krav pÄ instrumentella mÄl i kombination med förvÀntningarna pÄ att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som tvÄ övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vÀgleder handlÀggarna. En moral prÀglad av instrumentell rationalitet..

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.