Denna uppsats handlar, som rubriken antyder, om musikens betydelse för den individuationsprocess som Carl Gustav Jung föresprÄkat. Ansatsen Àr helt och hÄllet kvalitativ och författaren har ocksÄ, genom att anvÀnda sig sjÀlv i processen, försökt att ytterligare tydliggöra kÀnslomÀssiga processer som har med musik att göra.I syftet med uppsatsen finns en önskan att klargöra vad Jung egentligen menade med individuationsprocessen och en ambition att via det jungianska tÀnkandet finna godtagbara förklaringar till musikterapeutiska fenomen.Författaren anvÀnder ocksÄ delar av sin egen livshistoria för att servera ett skelett att hÀnga upp individuationsprocessen pÄ. Om detta Àr ett fruktbart grepp överlÄts Ät lÀsaren att avgöra men avsikten har varit att slippa förestÀlla sig vad andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner och servera sina slutsatser genom en andrahandsupplevelser.Som en röd trÄd genom uppsatsen löper ocksÄ en strÀvan att pÄ ett godtagbart sÀtt presentera musikens existentiella kvaliteter och i enlighet med detta ocksÄ servera godtagbara beskrivningar av musikens förhÄllande till arketyperna..

Den generella svenska byggprocessen idag Àr inte utformad för att hantera hela processen som ett system, vilket innebÀr att förÀndringar krÀvs inom sÄvÀl processen som dess styrning. Inom bostadsbyggande Àr produktivitetsutvecklingen betydligt lÀgre Àn i tillverkningsindustrin och man brottas med bristande samarbete mellan aktörer, svagt engagemang, en fragmenterande byggprocess och bristande helhetssyn. Att skapa maximalt vÀrde för kunden och minimera slöserier Àr grundlÀggande för ?lean production? och ?Toyota Production System?, TPS, tvÄ av tillverkningsindustrins mest framgÄngsrika processfilosofier.För att uppnÄ ett effektivt och fungerande helhetskoncept bör industriellt byggande behandlas med ett systemtÀnkande, baserat pÄ lÄngsiktiga och kontinuerliga processer med fokus pÄ kunderna. Inom systemtÀnkandet bör processer och metoder struktureras, teknik standardiseras och kunskap Äterförs till processerna.MFB, Masonite Flexibla Byggsystem, Àr ett byggsystem för industriellt byggande med hög prefabriceringsgrad dÀr andelen montagearbete pÄ byggarbetsplats underlÀttas och minimeras.

SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge arbetar aktivt med att förebygga olyckor och som en del i detta arbete utförs riskinventeringar och riskanalyser över företagets olika processer. Denna rapport syftar till att identifiera risker som uppkommer i samband med transport och lossning av saltsyra inom SSAB TunnplÄt ABŽs omrÄde. Förslag till sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de risker som Àr utmÀrkande ska Àven tas fram. Saltsyrahanteringen inom SSAB TunnplÄt AB i BorlÀnge har studerats och möjliga skadehÀndelser har identifierats. Sannolikhets- och konsekvensbedömningar för dessa har skattats, varefter en riskbedömning har presenterats i form av en riskmatris.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Vitaminer Àr essentiella komponenter som medverkar i olika processer i kroppen. HÀstens vitaminbehov beror pÄ Älder, trÀning, laktation, drÀktighet och tillvÀxt. Underkott av ett vitamin kan resultera i olika bristsjukdomar, vilka kan vara dödliga. Idag marknadsförs dyra vitaminkoncentrat som ett komplement till den befintliga vitaminhalten i foderstaten. Innan utfodring av dessa koncentrat Àr det viktigt att veta om hÀsten har ett behov av vitaminkoncentrat eller om de leder till överutfodring.

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur rektor och tvÄ specialpedagoger pÄ en gymnasiefriskolabeskriver organisation och arbetsprocesser för och med elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.Syftet var Àven att studera huruvida informanternas tal om dessa elever innebÀratt man uttrycker att eleverna inkluderas i verksamheten eller om eleverna tycks exkluderas ivissa sammanhang.TeoriDet teoretiska perspektivet sociokulturell teori innebar dels en tonvikt pÄ att elevenssvÄrigheter uppstÄr i samspel med den omgivande miljön, dels en tonvikt pÄ sprÄk ochkommunikation. Det sistnÀmnda betyder att informanternas tal, s.k. diskurser, om arbetetkring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter ocksÄ uttrycker en social praktik, dvs. att talet fÄrkonsekvenser för de handlingar som utförs.MetodMed den kvalitativa forskningsintervjun som grund anvÀndes diskursanalys som metodologiskansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kategoriserades utifrÄn frÄgestÀllningarnavilka förutsÀttningar som finns pÄ skolan för inkludering, hur skolan förebyggeroch undanröjer hinder för inkludering samt vilka möjligheter och hinder det finns förinkludering.

Intresset för studien kom genom upptÀckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhÀlsoarbete? som Àr ett dokument frÄn Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt pÄ demokratiska principer och stÀrka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna pÄ Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som Àr förutsÀttningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig Àven i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för bÄde lÀrande och hÀlsa. Genom vÄrt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna pÄ valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med Ärsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

reMIND Àr ett verktyg som kan anvÀndas för att modellera och optimera processer. Programmet genererar ett ekvationssystem som dÀrefter kan optimeras av ett externt optimeringsprogram. Ursprungligen utvecklades reMIND pÄ Linköpings universitet och Àr ett ?Open Source?-projekt. Programmet befinner sig fortfarande pÄ utvecklingsstadiet och mÄlet med det hÀr projektet Àr att komma vidare i den utvecklingen.

Denna uppsats behandlar hur OvanÄker kommun arbetar med jÀmstÀlldhetsintegrering i den fysiska planeringen och de omstÀndigheter som pÄverkar arbetet. Studien Àr uppbyggd av en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod dÀr den kvantitativa undersökningen bestod av en enkÀtundersökning och en undersökning av statistiska data. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer som har gjorts med en fysisk planerare, kommunfullmÀktige, en gymnasielÀrare och en kyrkoherde. Resultatet visade att ett traditionellt genuskontrakt prÀglar kommunen och olika aktörer arbetar med jÀmstÀlldhet pÄ olika vis. Med ett fÄtal undantag satsar samtliga aktörer pÄ en jÀmn könsfördelning.

Kraven pÄ flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den vÀrdekedja som parterna samverkar i mÄste underleverantörerna stÀndigt förbÀttra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet Àr ledord och för detta krÀvs att nya affÀrsmodeller och strategier utvecklas. I den hÀr studien undersöks hur uthyrningsmodeller för tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sÀtt att skapa tÀtare kundrelationer och nya affÀrsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfÀllet inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas nĂ„gon gĂ„ng av en kris. Kriser kan uppfattas som vĂ€ldigt negativa perioder i en organisation men faktum Ă€r att varje kris erbjuder lĂ€rdomar, det vill sĂ€ga om organisationen Ă€r kapabel att fĂ„nga de lĂ€rdomarna.MÅL: MĂ„let med vĂ„r uppsats Ă€r att studera organisatorisk lĂ€rande ur ett kriskommunikationsperspektiv dĂ„ vi Ă€r intresserade av hur organisationer lĂ€r sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats Ă€r att bidra med ökad förstĂ„else för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lĂ€rdom och ta fasta pĂ„ tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lĂ€rande.PROBLEM: Hur lĂ€r sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslĂ€rande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslĂ€rande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter gĂ„r att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod, nĂ€mligen respondentintervjuer med fem representanter frĂ„n tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser pĂ„ hur organisationer lĂ€r sig, hinder mot organisationslĂ€rande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lĂ€r pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, i kris och utanför kris.Vi fann ocksĂ„ sex olika hinder som förhindrar eller försvĂ„rar organisationslĂ€rande.

Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap pÄ ett av de mest framgÄngs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), dÀr organisa-tionskulturen sÀgs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bÀsta arbets-plats tvÄ Är i rad. Gore Àr en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kÀnda varumÀrke Àr GORE-TEXŸ, som bland annat anvÀnds i skydds- och sportklÀder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlÀgga vilka organisationskulturella framgÄngsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet pÄ Gore.

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förÀndringar inom offentliga verksamheter, samt hur förvÀntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts pÄ olika verksamheter inom BorÄs Stad och Göteborgs Stad som under studiens gÄng bedrev förÀndringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjÀnster som mellanchefer, nÀrmare bestÀmt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförÀndringar, upplevde mellancheferna det Àven som negativ att de stÀlldes inför en osÀkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Stress innefattar hÀndelser i miljön, fysiologiska reaktioner och psykosociala processer. Socialt stöd och hÀndelser som upplevs vara positiva kan fungera som stressbuffrar. SÀllskapsdjur framkallar positiva kÀnslor och reducerar situationsbundna hot samt stressrelaterade tillstÄnd, och bidrar till indirekta positiva effekter pÄ hÀlsa. Sambandet mellan Àgarskap av djur och stress undersöktes och 152 individer besvarade frÄgor om upplevd stress med Perceived Stress Scale och djurÀgarskap. Att djurÀgare upplever mindre stress Àn icke-djurÀgare bekrÀftades.