Titel: PÄ spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mÄr bra pÄ arbetet.Syfte: Studiens syfteÀr att beskriva hur arbetsrelaterad hÀlsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvÀndiga för att vidmakthÄlla hÀlsa.Metod: Studien Àr enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrÄn kvalitativinnehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet bestÄr av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelÄg. Huvudteman somframkom var; HÀlsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, OhÀlsa, Arbetsrelaterad ohÀlsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; IndividnivÄ,GruppnivÄ och Organisatorisk nivÄ.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har Àven undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhÄllandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fÄnga ledningens och anstÀlldas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhÄllandet.Intervjuerna med de tvÄ cheferna och medarbetarna genomfördes pÄ deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skÀl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag anvÀnde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frÄgor. NÀstan alla Ätta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med denna studie Àr att studera sambandet mellanorganisatorisk rÀttvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet Àr Àven att undersökasambandet nÀr det kontrolleras för kön, Älder, yrke ochanstÀllningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frÄgeformulÀr och dÀrefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys dÀr flera gruppers medelvÀrdesskillnader har jÀmförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rÀttvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstÄr somsignifikanta respektive icke signifikanta nÀr det kontrolleras för kön,Älder, yrke och anstÀllningsform.

Denna rapport Àr en del i mitt examensarbete för att animera vad som hÀnder i en jÀstcell nÀr den utsÀtts för salt. MÀlardalens Högskola deltar i ett EU-finansierat forskningsarbete kallat QUASI-projektet. Det Àr ett projekt som pÄgÄr mellan olika högskolor i Europa. Projektet forskar i biokemiska processer pÄ cellnivÄ. Animationen Àr tÀnkt att hjÀlpa lÀrare och studenter att förstÄ Àmnet bÀttre..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur svenska koncerner gÄr tillvÀga för att samordna ekonomistyrning i en internationell miljö. Studien utgÄr frÄn fallstudier av tre internationella koncerner, Scania, Sony Ericsson och Tetra Pak. Den teoretiska referensramen har tre hörn; organisatoriska synsÀtt gÀllande struktur, ekonomiska processer sÄ som budgetering och rapportering, samt informella processer rörande kultur och kommunikation. Studiens empiri bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata vilket lÀmnats av respondenterna frÄn vÄra tre fallföretag.I resultatet har det framkommit att om en organisation ska kunna arbeta med en samordnad ekonomistyrning mÄste de informella processer samspela vÀl med de formella processerna..

Elvabrott och reaktiv effekt Àr tvÄ faktorer som förorsakar stora överkostnader vid samtliga elbolag. Dessa kostnader överförs i sinom tid till kunderna.Samtidigt mer och mer regler och normer krÀver större tillsynt för kundernas fördel. Kostnaderna bör optimeras och information bli tillgÀngligare. Installationen av de nya fjÀrravlÀsningssystemen öppnar nya möjligheter för att förbÀttra dessa processer.Syftet med detta arbete Àr att undersöka och analysera processer och procedurer i tre elbolag för att hantera reaktiv effekt hos privatkunder och elavbrott.Resultatet visar att elbolagen Àr mycket konservativa med sina processer och fortfarande finns utrymme för flera förbÀttringar. Reaktiv effekt tas inte i beaktande och underskattas ordentligt av elbolag hos vanliga hushÄll.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en förstÄelse för hur barn tÀnker och vilka förestÀllningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört pÄ skolbarn i 7 ? 12 ÄrsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som hÀnder med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullstÀndigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. VardagstÀnkandet speglas i deras svar med tanke pÄ att.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som pÄverkar kommunikation i beslutsfattande processer. FrÄgestÀllningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssÀtt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i tvÄ offentliga företag. Det har framkommit i vÄr studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen frÄn bÄde chefens och medarbetarnas perspektiv.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Forensiska tekniker sÄsom fingeravtryckstolkning har under senare Är genomgÄtt stora förÀndringar vad gÀller exempelvis tekniska hjÀlpmedel, dock Àr mÀnniskans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment dÀr fingeravtrycksforensiker, forensiker frÄn andra fÀlt Àn fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck hÀrrörde frÄn samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrÄn att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ?tÀnka-högt?. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill sÀga med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bÀttre kan lösa denna typ av problem jÀmfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen..

Abstract Uppsatsen behandlar Ă€mnena organiatorisk förĂ€ndring samt varumĂ€rkesladding. Även identitet, profil och image diskuteras. I arbetet har vi anvĂ€nt oss av Lindex som fallföretag. Omladdning av ett varumĂ€rke blir aktuellt nĂ€r mĂ€rkets brand equity stagnerat eller nĂ€r företag önskar förĂ€ndra de vĂ€rden som Ă€r kopplade till varumĂ€rket. Detta tillsammans med en organisatorisk förĂ€ndring har varit aktuellt i vĂ„rt fallföretag Lindex.

Uppsatsen har som syfte att öka förstÄelsen kring initieringen av processer för att stimulera entreprenörskapande i Blekinge. Undersökning har gjorts genom intervjuer med nyckelpersoner pÄ tre initiativ för att stimulera till entreprenörskap i Blekinge. Uppsatsens slutsats Àr att det som tycks ha störst betydelse för resultatet av en process för att stimulera entreprenörskap Àr att den operativa gruppen lyckas skapa en lÀrande organisation..

Denna uppsats har syftat till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r hur omsta?llningen till att planera fo?r mer ha?llbart resande upplevs och kan hanteras av tja?nstema?n pa? stadsbyggnadskontoret i Ta?by kommun. Genom en kvalitativ studie har tja?nstema?n i projektgruppen fo?r Va?stra Roslags-Na?sby liksom konsulter inriktade mot mobility management intervjuats. Utifra?n begrepp som ha?llbar mobilitet, resilienta institutioner, mobility management och livsva?rldsperspektiv har respondenternas upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ha?llbart resande i stadsbyggnadsprocessen studerats.

Detta Àr en studie över hur det Àr att vara anstÀlld under förhÄllanden av en organisatorisk tvetydighet. Det Àr ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat pÄ anstÀllda hos bemanningsföretag dÀr den anstÀllde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag pÄ samma gÄng. Syftet med studien Àr att förstÄ hur personal anstÀllda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhÄllanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil Àr uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvÀgens angreppssÀtt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser pÄ sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.