SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

I dagens samhÀlle Àr det vanligt förekommande att företag Àr projektbaserade. SÄdana organisationer Àr till stor del beroende av att deras projektgrupper Àr vÀlfungerande och effektiva. DÀrför borde allt som kan förbÀttra projektgruppers arbetsgÄng vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i omrÄdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehÄllas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda omrÄdena utfördes en litterÀr och empirisk studie.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Bakgrund: Ett problem vid varumÀrkeshantering Àr att det vanligen finns ett gap mellan varumÀrkesidentiteten och varumÀrkesimagen. Gapet förklaras, i den traditionella litteraturen, av bristen pÄ tid, kunskap och resurser. Vi anser dock att detta inte tillrÀckligt förklarar denna ?mismatch?, varför vi sÄledes vill nyansera förklaringen till varför detta gap uppstÄr. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utveckla teoribildningen kring varumÀrkeskommunikation.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

I vÄr studie utgÄr vi ifrÄn ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsÀttningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förstÄelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har anvÀnt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av vÄra data. Under tvÄ dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor pÄ en förskola dÄ de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av vÄra data genomfört multipla lÀsningar av vÄrt filmmaterial och analyserat vÄrt resultat med utgÄngspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vÄrt resultat visar enligt vÄr tolkning pÄ att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar bÄde inom och emellan de filmade situationerna.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste Ärtiondena inom hÀlso- och sjukvÄden. Kraven pÄ hÀlso- och sjuk-vÄrdspersonal var stora och sjuksköterskor sÄg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Syfte: var att belysa preventiva ÄtgÀrder mot stress och utbrÀndhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnÀra.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Examensarbetet har utförts inom ramen för forskningsprojektet FrÄn spill till guld, som leds av forskningsinstitutet Swerea IVF. Forskningsprojektets mÄl Àr att minimera spill inom bland annat textilindustrin. Examensarbetet syftar till att identifiera och minska mÀngden avfall i form av spill frÄn produktion. I examensarbetet har en fallstudie pÄ Swegmark of Sweden AB:s fabrik Sia New Rosme gjorts och en miljövÀrdeflödesanalys utförts. Analysen visade att flera processer inom produktionen Àr kritiska nÀr det kommer till uppkomst av spill.

Produktframtagningsindustrin utsÀtts för snabba förÀndringar vilket medför att kraven frÄn kunder, konkurrenter och lagkrav ökar. Företag inom produktframtagning mÄste dÀrför stÀndigt förbÀttra sina metoder och processer för att fortsÀtta konkurrera och leverera kvalitativa produkter och tjÀnster. Samtidigt ska de nya metoderna vara lÀttarbetade, lÀttförstÄeliga och effektiva, med fokus pÄ att minska fel, slöseri och resurser som inte skapar vÀrde för slutkunden. Ett samordnat flöde med tvÀrfunktionella processer Àr dÀrför önskvÀrt för att pÄ ett lönsamt sÀtt uppnÄ satta mÄl.Med detta i Ätanke fanns en uppdragsbeskrivning pÄ Scania för att följa upp artikelritningens funktion och anvÀndning. Examensarbetet har undersökt vilka möjligheter som finns med att anvÀnda 3D-modellen som informationsbÀrare för att pÄ sikt kunna ersÀtta artikelritningen.

VarumÀrken Àr viktiga för företags vara eller icke vara. Ett företag vars varumÀrke Àr dÄligt eller döende kan gÄ samma öde till mötes som varumÀrket. DÀrför Àr det förvÄnande att, enligt en undersökning gjord av en varumÀrkesbyrÄ publicerad i en branschtidning, marknads- och informationschefer i Stockholm har dÄlig koll pÄ sitt varumÀrke. I vÄr studie undersöks vilka problem som kundföretag oftast har nÀr de söker hjÀlp av en varumÀrkesbyrÄ. Vi försöker sedan att identifiera varför, och möjliga lösningar för att lösa eller förminska dessa problem.

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.

Varför företag vÀljer att hÄllbarhetsredovisa beror bland annat pÄ att olika intressenter efterfrÄgar det. Redovisningen kan Àven underlÀtta bÄde den interna och den externa kommunikationen gÀllandet hÄllbarhetsarbetet. Enligt en undersökning av revisionsbyrÄn KPMG frÄn 2013 bör företag fokusera pÄ hÄllbarhetsredovisningens kvalité och hur de relevanta mÄlgrupperna ska nÄs. För att uppnÄ en hög kvalité bör hÄllbarhetsredovisningen göra transparent en sammanhÀngande process av företagets visioner, strukturer, aktiviteter samt resultat, för varje omrÄde i hÄllbarhetsarbetet. NÀr kvalitén pÄ hÄllbarhetsredovisningar uppskattades i KPMG:s undersökning tillhörde handels- samt detaljhandelsföretag en av de tre branscher som fick lÀgst betyg samtidigt som svenska företag erhöll högt betyg i jÀmförelse med internationella företag.

Information overload förekommer pÄ alla arbetsplatser dÀr informationsbearbetning Àr viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser bÄde för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. PÄ akutmottagningen pÄ Centrallasarettet i VÀxjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvÀnds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst orsakar information overload hos sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO pÄverkar vÄrdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ den aktuella akutmottagningen utifrÄn en frÄgemall som utformats med hjÀlp av aktuell forskning pÄ information overload. Resultatanalysen skedde utifrÄn en specifik orsakstabell som tagits frÄn en litteratursammanstÀllning av Eppler och Mengis (2004).