Syftet med studien är att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anställning av chef går till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna är även intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien är inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade på chefsrekrytering som organisationsmässigt skiljer sig så mycket som möjligt från varandra för att få en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika områden som består av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien är utförd genom intervjuer på sju deltagande rekryteringsföretag belägna i Mälardalen.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad elever och lärare på ett yrkesinriktat program på gymnasiet anser om nivågruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivågruppering redovisas. Svaren på enkätundersökningar visar elevers och lärares åsikter om nivågruppering. Ungefär hälften av eleverna var positiva till nivågruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivågrupperna var relativt stor.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringDatum: 2013-05-29Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, VästeråsFörfattare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre?Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl.Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen..

Inom marknadskommunikation har förpackningen blivit ett allt mer etablerat och viktigt verktyg för att marknadsföra en produkt. Genom olika visuella attribut berättar en förpackning vad den innehåller och ska locka konsumenten till köp. Eftersom konkurrensen ökar mellan varumärken i dagligvaruhandeln belyses den visuella kommunikationen allt mer. Den visuella kommunikationen av en lågengagemangsprodukt uppmärksammas inte lika mycket av konsumenten som hos en högengagemangsprodukt. Ett dilemma uppstår för en lågengagemangsprodukt relaterat till dess förpackningsdesign då ett varumärke oavsett typ av produkt bör använda förpackningsdesign för att särskilja sig och sticka ut på dess marknad. På samma gång bör en förpackning alltid passa in i produktkategorin bland dess konkurrenter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka svar den religionssociologiska forskningen ger på frågan om religionens ställning i det moderna samhället. För att uppnå syftet har jag använt mig av litteraturstudium som metod samt den hermeneutiska metoden som redskap för att tolka litteraturen. Resultatet i min uppsatts visar på olika variabler: privatisering, differentiering, deprivatisering, individualism, pluralism, socialisation, personlig autonomi, människans medfödda behov samt plausibilitetsstruktur vilka alla, enligt den religionssociologiska forskningen bidrar till att förklara religionens ställning i det moderna samhället. Slutsatserna av arbetet är att religionen tenderar att bli mer privatiserad och personlig. På det stora hela i Europa har religionen som institution och religiositet avtagit i takt med modernisering, differentiering och sekularisering, dock är detta inget globalt fenomen och enligt forskarna är vissa områden idag mer religiösa än någonsin..

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur ett företag effektivt kan nå ut på den svenska marknaden genom att applicera en annan kulturs koncept i Sverige. Frågeställningar: 1.Hur kan ett företag vars koncept har etniskt ursprung nå ut och växa effektivt i Sverige? 2. Hur kan denna process se ut? Insamlingen av empiriskt material har skett via en intervju med en av ägarna till vårt fallföretag, sekundärdata såsom artiklar samt observationer.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas.

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet.Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa.Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå.