Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Syftet med undersökningen är att på uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen då de upplevt en negativ förändring i stämningen, vilket kan ha påverkat medlemmarnas välmående i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra människor med avsikt att uträtta något väsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svårt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och målinriktning, är paraplyorganisationer vilka är uppdelade strukturmässigt på så sätt att de består av flertalet underorganisationer. Därför är det av intresse att studera hur en sådan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund är en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

The aim of our study is to explore which norms that exists in the home care service, who is sending those norms, how are they maintained and how do they affect the interactions between staff and manager? We want to deep en our knowledge about home care service as an organization and increase our understanding for the psychosocial work environment and also the importance of leadership. We mean to read the organizational culture that exists which allows us to deal with the values that influence the behavior in the organization.The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews, one with managers from the home care service - organization and one with staff from the same organization. T he interview with the managers consisted of five participants and the corresponding figure for the second interview with the staff was eight participants.The theoretical viewpoints have been communication - theory, organizational theory and Foucault´s th eory of power.Our result indicate that norms are something that unconsciously controls us and that we have learned that there are consequences when you step out of what is normative for the group.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag växer. Problemet har uppkommit genom ett krav på tillväxt, krav på en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav på ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har också funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de små kreativa företag som exemplifieras genom två framgångsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att växa med en bibehållen kreativitet har uppsatsen tagit fasta på verktyg ledaren kan använda för att styra organisationen utan en inskränkning på vad den kreativa processen kräver.

Att bli utbränd är något som drabbar allt fler i vårt samhälle. Mitt syfte med studien, har varit att se vilka processer i organisationerna som kan leda till att de som arbetar där blir sjuka.För att kunna göra detta, har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat fem stycken som har diagnosen utbränd och bett dem berätta vad de upplevt i sina organisationer.Jag har sedan försökt förklara resultatet av undersökningen och efter det gjort en analys- och diskussionsdel, där jag tar upp konsekvenserna av de processer som mina intervjuade tog upp.Resultatet av undersökningen pekar på att det är extra viktigt att ha tydliga syften med organisationen när man har styrning genom kultur. Detta blir ännu viktigare om man samtidigt har en så flexibel struktur, som organiska strukturer innebär. Många organisationer har dolda syften och därmed dubbla budskap.Mycket i min undersökning tyder på att individen och gruppen själv styr sitt arbete utifrån en egen kvalitetssyn, som är svår att få gemensam i organisationen.

Olika förändringsrecept har länge använts inom kommunal verksamhet i syfte att förändra och utveckla. Idag är Lean det recept som har blivit populärt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet är ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i ämnet. Det saknas även forskning på hur medarbetare skapar mening i förändringsprocesser och därför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstå hur de påverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förståelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, Organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Världen idag kännetecknas av att vara en global arbetsplats där landsgränser inte utgör ett hinder för att människor från olika kulturer ska kunna samarbeta med varandra. Vi ser det som intressant att behandla den internationella arbetskontexten utifrån ett ledarskapsperspektiv och se på hur man som chef kan behöva anpassa sitt ledarskap till en ny kultur.Syftet med denna uppsats är att analysera hur tre svenska chefers ledarskap fungerar i och har behövt anpassas till en polsk arbetskontext. Utifrån tre svenska och tre polska chefers utsagor undersöker vi hur förberedelserna inför deras uppdrag gått till, vilka kulturella skillnader som cheferna har stött på samt vilka lärdomar de svenska cheferna tar med sig från sitt uppdrag.Uppsatsen är en empirisk studie som ägt rum inom företaget Stena Recycling AB. Metoden har varit kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre svenska och tre polska chefer.För att ledarskapet för en svensk chef i en polsk arbetskontext ska fungera behövs förmågan att kunna anpassa sitt perspektiv på organisation och ledarskap samt sin människosyn för att kunna hantera den nya situationen. Inför ett internationellt uppdrag är det viktigt att lära sig om den kultur som kännetecknar ens nya arbetsplats.

Den ökade tjänstekonkurrensen har medfört att varumärket fått en allt större betydelse för ett företags framgång. I dagens tjänsteverksamhet handlar det om att skapa långsiktiga relationer med såväl medarbetare som kunder och det är medarbetarna som utgör den vitala rollen vid förmedlandet av varumärket. För ledaren handlar det om att skapa koherenta budskap som väl överensstämmer med företagets affärsidé och vision för att de individuella varumärkena inte skall komma att få en allt för stor betydelse. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka, beskriva och förstå ledarskapets betydelse, i ett tjänsteföretag, för att personalen skall kommunicera ett homogent varumärke. För att kunna uppfylla syftet skedde en insamling av både primär- och sekundärdata genom en abduktiv metod. För att komplettera teorier om varumärke, intern marknadsföring samt ledarskap har vi med ett rationellt, idealistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt genomfört två personliga intervjuer med ledarna i tjänsteföretagen Hansen och Avonis. Vår empiriska undersökning visade på att sambandet mellan varumärke, intern marknadsföring och ledarskap är kommunikation, motivation, delegering samt Organisationskultur.

In this two years master's thesis a regional project, Futurum.kom, is studied through the experiences of eight librarians from two of the participating libraries. The interviewees have all attended local and regional seminars where questions about core values, target groups and the role of the public library were discussed, among others. The seminars resulted in a number of core values and target groups. During the project, a number of advertising campaigns are to be conducted. The first one of these had recently been implemented at the time of the present study. The aim of the thesis is to investigate the interviewees organizational self-perception in relation to the project.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, Organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera vad som legat till grund för organisering av arméns insatsförband insatsorganisations år 2009 (IO 09). Hur ser organisationsstrukturen ut och vilka faktorer har påverkat organiseringen av IO 09? Uppgiftens komplexitet innebar att jag närmade mig problemformuleringen från olika perspektiv. Studien omfattar därmed en mångsidig kvalitativ analys av data från både styrdokument och intervjuer.Studien visar att det framförallt är de klassiska ?byråkratiska teoretiska? perspektiven som dominerar organisationsdesignen inom arméns insatsorganisation 2009.

Denna uppsats behandlar ämnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten Värmlands internkommunikation då de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och säkerhet i samhället. Polismyndigheten har även stora krav på sig idag gällande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiära arbetet. Syftet med denna uppsats är att erhålla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrån chefernas och de anställdas perspektiv. I denna uppsats använder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, Organisationskultur och kommunikationsmodeller.

Studien söker utreda hur anställda inom en västerländsk organisation som arbetar med forskning och utveckling i Kina kan nå sin fulla potential och göra vad som är bäst för organisationen. Detta innebär att vi måste förstå vad som hindrar de anställda från att göra vad som är bäst för organisationen samt hur de anställda bäst bör styras eller uppmuntras.Med ett kvalitativt synsätt har en fallstudie genomförts hos ett västerländskt företag som etablerat sig i Kina för att sänka sina utvecklingskostnader samt komma närmare den växande marknaden. Management control systems används som ramverk för att utforska hur de anställda påverkas av de olika sätt som de styrs i sitt arbete.Användandet av personnel controls lämpar sig väl för västerländska organisationer som arbetar med FoU i kina. Det är av yttersta vikt att anställa rätt person till rätt arbetsuppgift. För att detta ska vara möjligt är det inte tillräckligt att endast erbjuda en god miljö.

Syftet med denna studie var att förstå hur internt samt externt rekryterade ledare och hur deras ledarskap kan tänkas påverka Organisationskulturen och hur kulturen i sin tur kan tänkas påverka ledarna. Studien genomfördes på Peab där sammanlagt 11 medarbetare och arbetsledare deltog i halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Medarbetarna som deltog i studien menar att Organisationskulturen inte har förändrats till följd av intern respektive externt rekrytering av ledare, dessutom trodde medarbetarna att det saknar betydelse ifall ledare tillsätts internt eller externt. Således verkar valet av rekryteringsform varken påverka kulturen på Peab i en positiv eller negativ bemärkelse. Samtliga medarbetare och arbetsledare lyfte fram en specifik fördel vid extern rekrytering av ledare, nämligen att denna typ av rekrytering medför ?nytänk? till organisationen.