Intresset för entreprenörskap ökar eftersom det ses som viktigt del för samhället med utveckling av nya produkter och tjänster samt skapande av arbetstillfällen. För att företag ska lyckas växa är det inte tillräckligt med att ha tillgänglig arbetskraft utan denna måste också användas på ett effektivt sätt. Därför blir ledarskapet en central del i entreprenörledda företag. Men många entreprenörer är inte vana vid ledarrollen då deras motiv för att starta företag ofta grundar sig på en affärsidé och en vilja att vara självständiga. Jämfört med anställda ledare så når entreprenörer rollen som ledare mest per automatik snarare än att det är ett medvetet karriärval. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur entreprenörer kan bli bättre ledare med fokus på anställdas motivation.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds.

Organizational culture has been described as a shared perception of reality and values ??within a group of individuals. Within the group's shared values ??about what is appropriate and inappropriate behavior and shared values ??make it easier for individuals to understand what is expected of them. If the desired culture from the management team is not consistent with the culture of the employees there might be a collision.

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorersom möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete så att dessa lärdomar kanutnyttjas inför framtida förändringar. En enkät- och en intervjuundersökninglåg till grund för studien. Enkäten besvarades av 43 personer och intervjuernahölls med 12 personer som var eller hade varit anställda på den undersöktaenheten, såväl gruppchefer som medarbetare. Resultaten visade att valetav strategi vid förändringsarbetet kan påverka hur konstruktivt det blir. Resultatendiskuterades framförallt mot bakgrund av teorier rörande förändringsarbete,ledarskap samt motivation..

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat på ledaren som aktör och inte på den scen där de arbetat. Olika omständigheter och situationer påverkar vad en ledare bör, men också vad han eller hon kan göra. En av dessa omständigheter eller förutsättningar är den där ledaren har sina medarbetare på fysiskt avstånd, ett ledarskap på distans. Syftet med uppsatsen är att undersöka ledarskap i en organisation där chefen har sina medarbetare på fysisk distans. Vi är intresserade av ledarskapets innehåll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

  .

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Dagens samhälle består allt mer av att kunna balansera livet mellan arbete och fritid. Studien undersöker hur ledare inom Falköpings kommun bedriver hälsofrämjande ledarskap i kombination med föräldraskap.Falköpings kommun har en personalstrategi som innehåller en vision om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats och har cirka 3000 stycken medarbetare. Uppdraget vi fick av personalenhetschefen på Falköpings kommun, var att undersöka hur ledarna kombinerar sitt hälsofrämjande ledarskap på arbetsplatsen med föräldraskap på fritiden, med en bra balans dem emellan. Syftet med vår undersökning är att fokusera på de uppfattningar och erfarenheter ledarna har rörande förhållningssätt och arbetssätt i frågor om hälsofrämjande arbete och hur man samtidigt får ihop sitt livspussel.Det är ett aktuellt ämne och det finns inte så mycket studier gjorda med kombinationen hälsofrämjande ledarskap och föräldraskap. Kommunen vill vara en attraktiv arbetsgivare och utifrån detta arbete gör vi en utvärdering som är kopplad till personalstrategins fem fokusområden; arbetsmiljö och hälsa, jämställdhet och mångfald, kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap samt lön och villkor.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

På senare år har sjukskrivningarna i Sverige ökat på grund av arbetsrelaterad stress, vilket tros bero på den ökade stressen i dagens samhälle. Forskning visar att arbetsrelaterad stress ofta drabbar individer som har kontakt med och ansvarar för människor. Det kan bero på att tidigare forskning inom well-being, välmående, främst har riktats mot läkarkåren. Eftersom revisorer, precis som läkare, anses vara en profession av många, finns det incitament att även studera revisorers well-being. Tidigare forskning har påvisat att organisationskulturen både kan ha en positiv och en negativ inverkan på en individs well-being, vilket medför att vi har valt att studera hur olika organisationskulturer inom revisionsbyråer påverkar revisorns wellbeing.Genom att i ett första skede genomföra pilotintervjuer med revisorsassistenter, har detta gett oss en god inblick i deras arbetssituation, vilket har bistått oss i utformandet av en enkät.

At the beginning of the nineties, a new form of organisation, the process organisation, was about to be born. The features of the process organisation were a flexible organisational that works in a world where the pace of development is increasing all the time. Today there are many organisations that have mapped their processes, but in order to truly become a process organisation, the processes among other things have to be in harmony with e.g. organisational culture. Which effects the organisational culture has on the process organisation is yet unexplored, but however quite crucial.

Ledarskap är viktigt i dagens organisationer då dessa möter ständiga förändringar. Olika former av ledarskapsutveckling används för att uppnå ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa får för faktiskt utfall utvärderas sällan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan ett ledarskapsprogram haft på deltagarnas ledarskap och hur de kunnat använda detta i organisationen samt vad som krävs efteråt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska få effekt. Studien baseras på sex intervjuer med deltagare från ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.