BakgrundUnder de senaste 30 åren har företag inom det privata näringslivet alltmer fokuserat på att skapa nära relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata näringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att präglas av att inköpen skall konkurrensutsättas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga Organisationers relationer till sina leverantörer. Emellanåt väcks frågan om inte offentliga Organisationer skulle ha nytta av närmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata näringslivet, där båda parter känner varandra och varandras behov väl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlägga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer när det gäller inköp av vissa tjänster, samt att utreda i vilken utsträckning LOU tillåter ett nära samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, då vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkätundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra ämneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av närmare leverantörsrelationer för att tillfredsställa tre olika typer av behov.

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida Organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och Organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär. Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebär problem för lönsamheten idetaljhandelns Organisationer. Om en fullständig kostnadskalkyl görs på en avdelning idetaljhandeln som idag är lönsam, framstår avdelningen därefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien är att, med hjälp av en kalkyl, göra en analys på lönsamheten på ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jämföra detta resultat med liknande underlagfrån en jämförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förändring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska Organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder såsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, såväl positiv somnegativ beroende på hur beräkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig från vadbutikerna enligt sina metoder beräknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast på en annan avdelningsåsom en charkavdelning eller fruktavdelning.

Under en väldigt lång tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra något tillsammans har systematiskt inte tillåtits korsbefrukta varandra kunskapsmässigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istället använda oss utav den, vilket innebär att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som många gånger finns inom företaget likväl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste åren att tilldela organisation/företag egenskaper som mer påminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsätt genom att se bortom teoretiska modellers barriärer för att se om det finns kunskap att inhämta.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffärssystem i Organisationer. Det kan idag ses som en förutsättning för att Organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak två sätt att implementera ett affärssystem.Det första är att en organisation skaffar ett standardsystem och då får verksamheten anpassasig efter affärssystemet. Det andra är att implementera ett verksamhetsanpassat system och dåanpassar man affärssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffärssystemet har på ekonomistyrningen är att många rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen är realtiduppdaterad vilket ledertill att bättre beslutsfattande.Forskningsfrågor: På vilket sätt påverkar affärssystemet ekonomistyrningen? Hurunderlättar affärssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstå hur arbetet med affärssystemet påverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie på två tillverkningsföretag inomsprängmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors.

Kaplan och Norton publicerade år 1992 den första tidskriftsartikeln där en ny styrmodell presenterades ? det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förståelsen och ge ett nytt perspektiv på hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades åt företag och detta ledde till att Organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mål. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och användning har förändrats med tiden.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade Organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i Organisationer..

Titel: Att omsätta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lärandeaspekter Nivå: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica Sääf och Alexandra Ridell Utgivningsår: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson Problemområde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lärande innebär. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att Organisationer bör anpassa sig till och eftersträva organisatoriskt lärande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet när det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) där nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats på litteratur och forskning om den organisatoriska lärandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner). Resultat: Vår studie visar att begreppen handlingsutrymme och förändringsbenägenhet (avseende rutiner) förstås utifrån den organisatoriska kontexten.

Bakgrund: På en hårt konkurrensutsatt marknad är det av stor vikt att företag och Organisationer är flexibla för att kunna genomföra förändringar och anpassa sig till nya omständigheter. Att genomföra organisatoriska förändringar innebär ofta en omställning som påverkar de anställda.Syfte: Syftet är att genom en intervjustudie på ett företag se hur anställda reagerar då de påverkas av en rollförändring som innebär förändrade arbetsuppgifter. Beroende på vilka reaktioner som uppstår vill studien även beskriva vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för reaktionerna. Förhoppningsvis kan studien användas för att hämta inspiration och fungera som ett hjälpmedel till andra Organisationer som genomgår liknande förändringar.Genomförande: För att ge svar till frågeställningen har tretton personer intervjuats på två av ett hemelektronikföretags lagershopar där man sedan ett år tillbaka har genomgått en förändring med fokus på ökad försäljning. Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in information om de anställdas reaktioner på förändringen.Slutsatser: Studien visar på skilda uppfattningar där det bland de anställda både finns positiva och negativa reaktioner på arbetsrollsförändringen.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrån detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbättra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primärdata samlats in främst via telefonintervjuer. Metoden är baserad på en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsätt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte får ekonomisk ersättning eller mycket låg sådan, är styrning och motivation utifrån visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard är ett styrsystem som utgår från visionen som kompassnål och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusområdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgångspunkt för arbetet med att uppnå visionen.Empiri: Intervjuobjekten är ledningspersoner i svenska festivalOrganisationer vars verksamhet är av ideell art.

Följande studie syftar till att belysa hur Organisationer idag arbetar med att mäta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjänstesamhälle vilket innebär att människans bidrag i form av humankapital generellt värderas högre än materiella tillgångar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hårdare affärsklimat och konkurrens. En konsekvens blir därför att Organisationer för sin överlevnad måste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rätt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör Organisationer fokusera på metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Sociala nätverk, eller så kallade communityn är ett fenomen som fått större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i världen. Communityn Facebook har blivit känd för att den samlar många användare och har en god målgruppskännedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmärksammats av en rad olika företag och Organisationer.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter och begränsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och Organisationers användning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vår uppsats bygger på en empirisk studie, med material från ett antal informant-, samt respondentintervjuer. Frågorna har kretsat kring vad våra informanter och respondenter anser kännetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras åsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att få bästa möjliga svar på våra frågor ansåg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook från både ett utifrån och ett inifrånperspektiv.Resultatet från vår undersökning visar att marknadsföring på Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och Organisationerna.