Denna studie har som huvudsyfte att undersöka hur Organisationer arbetar med flyktingbarn och på vilket sätt en pedagog med skapande inriktning (till exempel en musiklärare) kan arbeta för att förbättra flyktingbarns situation i Sverige och i världen. Studien utgår från tre intervjuer med människor som är aktiva inom tre olika Organisationer i Sverige. Dessutom tar studien upp integrationsprojektet Tillsammans och jämför det med information från teoridel och informanternas information. Slutsatser som kunnat dras från resultatkapitlet är att om Organisationer som arbetar med flyktingbarn samarbetade mer med pedagoger med skapande inriktning skulle flyktingbarns situation kunna påverkas positivt eftersom detta är en kraftfull kombination av kunskap och erfarenheter. Det kan också vara av betydelse att fler musikpedagoger får upp ögonen och också erbjuds kunskap som kan behövas vid arbete med flyktingbarn.

Målet för svensk jämställdhetspolitik är att män och kvinnor ska ha samma makt att formasamhället och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jämställdhetsmålet krävs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnå ett resultat.Syftet med uppsatsen är att undersöka berättelser om hur och varför olika Organisationerarbetar praktiskt med jämställdhet. Centrala frågeställningar för undersökningen är hurOrganisationer konstruerar jämställdhet respektive hur jämställdhet konstruerar Organisationer.Metoderna jag använder mig av är reflexiva intervjuer och handlingsnät. Den senare fokuserarpå att fånga in och förstå Organisationers processer snarare än deras resultat. I analysen utgårjag från Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar på att Organisationer tar till sig idén om jämställdhet på olika sätt, men attdet grundläggande motivet till att arbeta med jämställdhet är att det är en mänsklig rättighet,tillika att det genererar kvalitet till Organisationerna.

Studien syftar till att undersöka hur en optimal kommunikation mellan enheter i multinationella Organisationer kan etableras, samt vilka möjligheter och barriärer sådana Organisationer står inför gällande kommunikation. Den teoretiska referensramen består av olika delar som samtliga behandlar ämnet kommunikation. Tidigare forskning om interkulturell kommunikation blandas med studier om hur tekniska kommunikationsmedel påverkar kommunikationen. Även studier om språklig mångfald, samt en modell som beskriver kommunikationens komplexitet har använts.Studien är genomförd på en kinesisk enhet i en multinationell organisation, enheten har dagligen kontakt med en annan enhet i Sverige. Intervjuerna har genomförts på plats i Kina med sex medarbetare med kinesisk bakgrund och tre medarbetare med svensk bakgrund.Studiens resultat tyder på att multinationella Organisationer står inför svårigheter med kommunikationen mellan olika enheter, bland annat på grund av att båda parter ofta kommunicerar på sitt andraspråk.

Träden på begravningsplatserna är en del av det svenska, gröna kulturarvet och de är en del av begravningsplatsernas uppbyggnad, rumslighet och struktur. När begravningsplatsernas förvaltningar står inför arbetet att byta träd, i en befintlig plantering på en begravningsplats som är skyddad av kulturminneslagen, måste de ta hänsyn till många olika lagar, myndigheter och Organisationer. Denna uppsats handlar om detta, hur de olika myndigheterna, Organisationerna och förvaltningarna förhåller sig till varandra och till lagtexterna. Om de säger samma sak eller om det finns olikheter dem emellan. Hur de inblandade förhåller sig till aspekterna kring träd och säkerhet, kulturmiljö, sjukdomar, artdiveristet och återplantering av inhemskt eller exotiskt material.

I dagens samhälle säger sig de flesta företag sätta personalen främst och nyckelordet är kompetens och kunskap. Detta är en följd av att västvärlden gått från produktionssamhälle till ett informationssamhälle och till det som kallas den Nya Ekonomin. I denna allt mer globala värld har företag insett att de behöver vara mer flexibla i personalhänseende för att vara konkurrenskraftiga, vilket innebär att företag till stor del använder sig av temporär personal. Vi ser att det är en paradox att man å ena sidan pratar om lärande Organisationer som bygger på kunskap samtidigt som dessa företag använder sig av temporär personal som i praktiken inte innehar och inte får möjligheter att tillskansa sig denna kunskap. Denna uppsats behandlar problemet av att kombinera flexibilitet med motivation och lärande Organisationer med frågeställningen: Vad händer med motivationen i företag och det organisatoriska lärandet då företag väljer ett flexibelt organisationsätt? Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska och undersöka klädföretags arbete och inställning med/till den perifera arbetskraften för att kunna se vad detta har för effekt på motivationen i företag och företags kompetens.

Vårt syfte med uppsatsen är att tillföra kunskap om vad det är som gör att ansvariga i en organisation väljer att avveckla Balanced Scorecard (BSC) när det är under drift. Vi har genomfört fem intervjuer med respondenter i olika Organisationer för att försöka förklara varför de ansvariga i organisationen väljer att avveckla ett BSC under drift.I vår avslutande figur har vi visat att avveckling av BSC finner sin grund i tre olika stadier som påvisar att BSC avvecklas. Det är inte enbart i implementeringen som BSC avvecklas, utan även i den föregående fasen och framförallt under driften av BSC. Den föregående fasen som vi valt att kalla förutsättningarna syftar på det som rådde vid införandet, det vill säga den kunskap och information som de ansvariga hade innan de började implementera BSC. Det har länge forskats kring vilka implementeringsmisslyckanden som ansvariga i Organisationer kan utsättas för.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga Organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella Organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade Organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just Organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektOrganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana Organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tjänsteproducerande Organisationer arbetar med intern marknadsföring. Tjänsteföretagets framgångar är starkt relaterade till hur väl fungerande den interna marknadsföringen är. Jag såg det därför som intressant att studera hur ett tjänsteföretag sköter sin interna marknadsföring och även i vad mån man använder belöningar eller andra motivationshöjare. Jag valde att utföra en fallstudie på fackförbundet Sif eftersom dom rimligen borde föregå med gott exempel gällande fokuseringen på intern marknadsföring samt bruk av en eller annan form av belöningssystem. Jag utförde en personlig intervju med den ombudsman som har som sitt specialområde just inom lön, pension och andra ersättningar.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella Organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Den här uppsatsen undersöker hur anställda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anställda upplever att jämställdhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgångspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mäns olika förutsättningar i Organisationer samt vilka förutsättningar som krävs för att jämställdhet skall kunna uppnås i Organisationer, analyseras utsagor från anställda på Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas är att begreppen jämställdhet och jämställdhetsarbete diskuteras bland de anställda, men att arbetet med jämställdhet inte är förankrat från förvaltningens ledning ut till tjänstemännen i verksamheten..

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella Organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning Organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till Organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur Organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur Organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom Organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras Organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att Organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många Organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur Organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler Organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt.Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på Organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.

Kombinationen konst och ekonomi har fått stor uppmärksamhet och dessa ämnen har det alltid debatterats mycket kring. Det problematiska med ämnena har i huvudsak handlat om de kan eller inte kan kombineras. Kan en konstnärlig verksamhet balansera ekonomiska och konstnärliga mål utan att det konstnärliga uttrycket tar skada?Denna studie behandlar hur konstnärliga Organisationer profilerar sig på konstmarknaden med hänsyn till dikotomin, motsatsparet, konst och ekonomi. Det huvudsakliga syftet är att se hur dessa verksamheter väljer att kommunicera ut sin identitet till omvärlden och vilka kommunikativa verktyg de använder sig av.Studien baserades på intervjuer, observationer och grafiska profilanalyser på tre konstnärliga Organisationer i Stockholm.