Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett ämnesområde som är essentiellt för människors upplevelser och relationer. Sjukdom och/eller funktionsnedsättning kan bidra till att den sexuella lyckan försummas. Sjuksköterskan bör belysa frågeställningar kring sex och samlevnad och bemöta patientens individuella behov. Centralt i omvårdnadsarbetet är kommunikationen mellan sjuksköterskan och patient, som kan främja en god relation dem emellan och leda till förbättrad insikt i patientens situation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans ansvar inom området sexualitet och sexuell hälsa hos patienter i samband med kvarliggande urinkateter.

Detta är en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet på Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krävs för att fortsatt bevara dessa. Vidare är syftet att undersöka vilket stöd som är nödvändigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten är, sett till sjukfrånvaro, en välmående grupp som står inför förändringar inom marknaden och målsättning då de påverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frågeverktyg användes för att framställa de åtta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare påvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv är av stor vikt för medarbetarnas hälsa och välmående. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vägledande roll i frågan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer kräver att tillvaron måste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men även att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet. Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext.

Titel Social media management ? från flum till finrumFörfattare Anton Eliasson & Victor EgnellHandledare Orla VigsöKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapInstitution för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin Vårterminen 2014Sidantal 42 (exklusive bilaga)Antal ord 13465Syfte Syftet med studien är att undersöka yrket Social Media Manager, dess funktion och samspel med övriga kommunikativa roller i svenska organisationer, samtundersöka om yrket visar tecken på en professionaliseringsprocess.Metod Kvalitativ respondentintervjuMaterial Sju intervjuer med individer anställda på olika organisationer, både internt och externt, som föll under vår definition av social media manager.Huvudresultat Det finns en mängd olika yrkestitlar som i grund och botten har mer eller mindre samma arbetsuppgifter och ansvarsområde. Studiens respondenter har samtliga någon form av utbildning inom kommunikation/PR eller liknande, men få har specifik utbildningen inom sociala medier eller webb. Tydligt är också vikten i att hålla sig aktuell. Påtagligt är också åsikterna om att utvärdering är viktigt, då sociala medier fortfarande är i dess linda och effekterna oklara.

Tre centrala områden som de flesta organisationer frekvent arbetar mot att förbättra är effektivitet, kommunikation och kvalitet, begrepp som i denna uppsats fogats samman till vad vi kallar verksamhetsnytta. När organisationer tenderar att växa till sin storlek uppstår dock styrningssvårigheter och problem med att koordinera verksamheten i en gemensam riktning mot förenade målsättningar. Detta är något som vi framförallt uppmärksammat hos en del tjänsteföretag där man genom fältarbetare bedriver verksamhet utanför organisationens väggar och närmare slutkunder. Ett sätt att tackla problematiken är att öppna upp åtkomsten till interna informationssystem och vidare med hjälp av externa enheter kommunicera data in och ut ur organisationen. Detta för att förenkla informationsflöden, höja kvalitet och samtidigt rationalisera bort tidskrävande administration och dubbelarbete.Det blir idag vanligare att företag nyttjar handdatorer som verktyg för dessa ändamål, vilket ligger till grund för vårt intresse att i uppsatsen studera vilken potentiell verksamhetsnytta handdatorer kan bidra med.

Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

Dagens chefer förväntas ofta leda personal anställda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal då användandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anställda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krävs en viss kunskap i ämnet motivation. En väl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anställda ett ökat välbefinnande utan gagnar även organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rätt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anställda till arbete.Syftet med denna studie är att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras även eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som är tillsvidareanställda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anställda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats där sex personer har intervjuats.

Bakgrund: Globalisering och tekniska förändringar har gjort att nya kulturuttryck har vuxit fram och möjliggjorts genom exempelvis Internet. Dessa nya uttryck präglas av interaktion och deltagande. Institutionerna har traditionellt skapat värde genom presenterande kulturförmedling. Genom denna utveckling har kulturinstitutionerna fått en ökad konkurrens.Det framkommer vidare att kulturorganisationerna har nya ekonomiska förutsättningar till vilka institutionerna måste förhålla sig. Då omvärldsförändringar har skett och nu sker, vidtar kulturinstitutionerna åtgärder för att säkra sin långsiktiga överlevnad.Problemformulering: Vilka marknadsföringsfaktorer är viktiga för att Riksteatern genom medverkande kulturutbyte ska skapa mervärde, vilket ger långsiktig överlevnad?Syfte: Vad har Riksteatern för organisatoriska förutsättningar att skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte?Metod: Studien bygger på en kvalitativ ansats där en fallstudie av Riksteatern har genomförts genom fyra intervjuer på nationell nivå samt en e-enkät med de lokala riksteaterföreningarna.Teoriområden: Organisation, Internkommunikation, Mervärde, Involvering.Resultat: Den första viktiga organisatoriska förutsättningen för att Riksteatern ska kunna skapa mervärde genom medverkande kulturutbyte är att institutionens dominerande idéer präglas av samstämmighet om att medverkande är organisationens gemensamma strategi, vilket är fallet.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer.

När ett producerande företag står inför val av leverantör är det viktigt att se till deras förmåga att kunna leverera på rätt tid till rätt plats och rätt kvantitet samt enligt rätt pris. En större brist på någon av dessa punkter kan leda till förseningar i produktionen med eventuellt produktionsstopp som följd. Hur hanterar företag de risker som är förknippade med leverantörer? Uppsatsens syfte är att granska urvalsprocessen vid leverantörsval, med hänsyn till riskhantering. Data har samlats in under intervjuer med inköpschefer eller liknande som har insyn i de argument som används vid val av leverantörer.

Uppsatsen undersöker morgondagens kompetens i kompetenshanteringssystem hos kunskapsorganisationer utifrån två frågeställningar Varför ska ett kunskaps?företag ta hänsyn till morgondagens kompetens i kompetenshanteringssystemet samt hur kan kompetenshanteringssystemet utvecklas ör att hantera indikationer på morgondagens kompetens. Kompetensbegreppet har förändrats från att vara knutet till specifika arbetsuppgifter till att fokusera på den kompetens som bhövs och används för att utföra en viss arbetsuppgift. Tidigare forskning talar om två olika kompetensdimensioner, den organisatoriska och den individuella. Den kunskapsorienterade organisationen utmärks av att den är föränderlig och hela tiden anpassar sig efter sin omgivning. Detta ställer nya krav på kompetens?begreppet och kompetenshanteringen. Forskare har utvecklat en modell för kompetens i kunskapsorganisationer som binder samman organisatorisk och individuell kompeens med hjälp av teknologi. Samma forskare har även utvecklat fyra designprinciper för kompetenshanteringssystem med syfte att stödja kunskapsorganisationr i deras arbete för att utveckla en bra kärnkompetens. Uppsatsen fokuserar på en av dessa designprinciper, nämligen integration av intressen. Uppsatsens empiri är hämtad från teknikkonsultföretaget Semcon AB, där det genomförts 19 halvstrukturerade intervjuer med medarbetare. Resultatet visar att kunskapsföretag ska ta hänsyn till morgondagens kompetens av flera skäl: morgondagens kompetens är en viktig del i den strategiska planeringen, synen på kompetenshantering och kompetensutveckling binds ihop genom att kompetensutvecklingen får tydligare och mer långsiktia mål, samt att organi?sationen tvingas definiera sina kompetensmål tydligare. Den andra fråge?ställningen; om hur kompetenshanteringssystemet kan utvecklas för att hantera indikationer på morgondagens kompetens ges ett antal svar. Genom att till exem?pel implementera ytterligare ett kompetensträd, arbeta mer med nyckelord och kommentarer, styra skattningspunkter uppifrån i organisationen, implementera önskelistor och använda standardiserade fält i CV?modulen, utveckla en vidare?utvecklingsdatabas samt ge en överskådlig bild av visioner, kompetensmål och annan aktuell information. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen och vikten av att integrera både organisationens och indiidens intressen i kompetenshanteringssystemet lyfts fram. .

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Ett sätt att skapa systematik, struktur och rutiner i företagets kvalitetsarbete är att använda ett kvalitetsledningssystem. Ett ledningssystem är effektivt för att säkra tillfredställelse för både kunder och övriga intressenter, genom bland annat högre lönsamhet och säkrare produkter. Ledningssystem finns, förutom för kvalitet, även för ett antal andra arbetsområden såsom säkerhet, arbetsmiljö, miljö och ekonomi. Företag kan nå samordningsfördelar genom att integrera sina olika ledningssystem. Vanligt är att systemen för kvalitet, arbetsmiljö och miljö integreras.