Uppsatsen syftar till att diskutera om Corporate Social Responsibility (CSR) aktiviteter kanpåverka medarbetarnas syn på Organisationen som attraktiv arbetsgivare inom etiskt ifrågasattverksamhet. Som teoretisk referensram finns litteratur om CSR, legitimitet och hurorganisationers CSR aktiviteter kan påverka medarbetarna, medarbetarna som är en viktigintressent för Organisationen. För att utföra studien har en kvantitativ metod valts då den erbjudermöjligheten att undersöka medarbetarnas inställning, åsikter och attityder i större omfattning.Resultatet av studien indikerar på att medarbetarna tycker att det är viktigt att arbetsgivarenbidrar till samhälls- och miljöinitiativ även i etisk ifrågasatt verksamhet för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. Studien tyder på att medarbetarna lägger större vikt vid miljö ochjämställdhetsfrågor än andra samhällsinitiativ. Resultatet antyder även att kvinnor tyckerarbetsgivarens engagemang i samtliga CSR aktiviteter är av större vikt än män vid val avarbetsgivare..

Vi hör idag mycket om hur skola, vård och hemvård inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del väljer att säga att New Public Management, en ny styrreform som svept över världens offentliga organisationer, är anledningen. I denna uppsats är syftet att undersöka en kommunal hemvårdsorganisation i Sverige som genomgått ett antal förändringar som påverkat många delar av verksamheten. Genom att uppmärksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter såsom strävan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förändringen påverkat Organisationen, och om den skapat några utmaningar. Studien bygger på Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Förändringar i organisationer är komplexa processer. Ofta tasutomstående konsulter in för att hjälpa till att utföra förändringar.I detta arbete har konsultföretaget Lotscenters® hantering av demotstånd som uppstår vid organisatorisk förändring studeratsoch även vilka motstånd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som främst bygger på Kotters ochSchlesingers® teorier har använts. Den empiriska informationenhar hämtats från intervjuer med konsulter från Lots® och ävenmed en person från Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen tränar Lots® ledningen ochvissa utvalda personer i Organisationen till att effektivt utföraförändringen. De inför också målstyrning som system iOrganisationen. Träningen och målstyrningen har en indirektverkan på motstånden.

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av Organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya Organisationen på? Är Organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsOrganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i Organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i Organisationen.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i Organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä?lldas lojalitet, hur den fo?rhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågesta?llningar till grund;Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt?H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ?vi tror på människan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom Organisationen.

Aktuell forskning visar att Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är en faktor som påverkar flerspråkiga elevers skolframgång. Studien syftar till att utröna hur Organisationen av ämnet är utformad, av verksamma rektorer, på ett antal skolor samt att jämföra verksamheterna med varandra och att slutligen se om dessa verksamheter genomsyras av ett medvetet utvecklingsarbete. I undersökningen deltog totalt nio rektorer, verksamma i tre olika kommuner i Norrbotten. Den valda insamlingsmetoden var enkäter. Enkäterna var kvalitativa till karaktären.

I denna uppsats genomförs en studie av HR-funktionen under en organisationsförändring. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka HR- funktionens ansvar, roll och status på ett kommunalt bolag. Vidare syftar uppsatsentill att se om HR-funktionens uppdrag förändras i ett förändringsarbete och i så fall på vilket sätt.Teori och tidigare forskning som tillämpas i denna studie berör ansvarsfördelning, HR-funktionens roll och status. Även teori och tidigare forskning kring organisationsförändring används för att få en förståelse för kontexten.Studien genomfördes på Renova AB med fyra HR-ansvariga, två chefer och enfacklig representant. Kvalitativa intervjuer och organisationsanalyser genomfördes för att få en inblick i hur väl chefer och fack känner till HR-funktionens ansvarsområden samt hur kommunikationen sker i Organisationen.

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i Organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i Organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås.Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat.De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lärande Organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att Organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt..

denna studie undersöks hur ledare arbetar med medarbetarsamtal för att utvecklamedarbetare och organisationer. Studien har genomförts med utgångspunkt i ledarnasuppfattning om hur de använder medarbetarsamtalet som ett hjälpande verktyg för att få greppom hur medarbetare och Organisationen kan arbeta mot samma mål och utveckling. För att tareda på vår fråga har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod medsemistrukturerade interjvuer. Vi har pratat med 7 olika ledare som arbetar på två olikaorganisationer. I vår studie har de tillfrågade varit positiva och ansett att medarbetarsamtal ärett viktigt verktyg för att utveckla medarbetare och Organisationen men även ett viktigt sätt attfå fram feedback på hur medarbetarena uppfattar ledarna.

Denna studie handlar om offentlig sektor. Syftet är att förstå offentlig sektor genom att fokusera på en sektion av de olika verksamheter som finns inom kommunal verksamhet, närmare bestämt förskola. Detta undersöktes dels genom att belysa relationen mellan förskola och dess reformer samt förändringar som skett inom offentlig sektor de senaste åren, och dels genom att ta del av berättelser från aktörer med olika perspektiv från förskolans värld. De olika aktörerna är föräldrar, pedagoger, förskolechefer och politiker. De har intervjuats utifrån ett narrativt tillvägagångssätt där deras subjektiva berättelser om förskola har stått i fokus.

Syftet med detta arbete var att få en uppfattning om hur skolledning och politiker anser att undervisningen för elever med mentala funktionshinder skall organiseras i den obligatoriska grundskolan. Vi utförde därför en enkätundersökning i ett antal inlandskommuner i norra Sverige. Vi intresserade oss för hur undervisningen för dessa elever är organiserad i de aktuella skolorna i dagsläget, dock är tyngdpunkten i vår undersökning lagd på vad informanterna ansåg vara den önskade formen för Organisationen. Dessutom ville vi veta om ekonomin påverkade Organisationen, hur stor vikt som borde läggas vid elevens individuella behov, hur och i vilken grad eleverna deltar i den demokratiska processen och om särskolan överhuvudtaget nämns i kursplanerna. Av 47 tillfrågade deltog 24 informanter.

Förändringar är ett aktuellt ämne som dagens organisationer ofta ställs inför i olika sammanhang. Denna uppsats behandlar ämnet förändringsmotstånd och undersökningen är gjord utifrån ett ledningsperspektiv. Syftet med uppsatsen är att förstå ledningens strategier för hur Organisationen kan bemöta och kringgå förändringsmotstånd. Vi har genomfört personliga intervjuer med sex aktörer på ledningsnivå i tre organisationer. Undersökningen har syftat till att beskriva hur ledningen upptäcker motstånd vid förändringar, hur ledningen upplever olika bakomliggande faktorer till motstånd samt hur och varför ledningen hanterar motstånd vid en förändring.

Sammanfattning Studier visar att det i många fall råder bristande kännedom om det arbete HR- avdelningen utför i Organisationen. I en studie ses en stor andel av respondenterna från organisationernas övriga avdelningar uppge att de inte ser hur HR- arbete bidrar till företagets framgång och 40 procent av de intervjuade HR- cheferna svarade att de ansåg att HR- arbetet inte utfördes i linje med den övriga verksamheten. Således är det av intresse att studera hur representanter från HR- avdelningen upplever möjligheten att synliggöra sitt arbete i Organisationen, samt de strategier HR- avdelningen använder i arbetet med detta synliggörande.För att förstå HR- avdelningens möjligheter att synliggöra sitt arbete i organisationer används teorier om socialt kapital. Tidigare forskning menar att HR- avdelningen främjas av dess relationer till andra aktörer. Detta till följd av att goda relationer möjliggör effektivt samarbete och informationsutbyte som i sin tur leder till leder till ökat handlingsutrymme.

Jag har studerat en förändringsprocess på Universitetssjukhuset i Lund gällande att ta fram ett nytt hanteringssystem för tvätt och förrådsförsörjning på sjukhusets avdelningar. Under förändringsprocessen introducerades deltagarna för ett nytt arbetssätt. Mitt intresse är att se hur förändringsprocessen har upplevts och vad den har tillfört Organisationen.  Mitt syfte är att utifrån studien lära om vad som gjorde att denna förändringsprocess blev vad den är och hur den upplevs av deltagarna samt att få en bättre förståelse för vad den har tillfört Organisationen. Under min studie har min roll som forskare till större delen handlat om att ta del av deltagares berättelser och gjort egna observationer gällande förändringsprocessen på sjukhuset. Min studie syftar på en forskningsstrategi där jag har fördjupat mig i en befintlig förändringsprocess tillsammans med dem som har  berörts av den. Studien är empiridriven och utgår ifrån berörda deltagares berättelser som jag har samlat in och analyserat enligt narrativ metod.Min studie beskriver förändringsprocessen och hur den upplevs av dem som var delaktiga i den..