Genom globalisering och snabba tekniska utvecklingar har förutsättningarna förändrats för företagens konkurrenssituation med ökade kundkrav och möjligheten att behålla personal. Detta har lett till att företag omstrukturerat sin Organisation i form av outsourcing. I de fall de reducerat personalstyrkan alltför hårt använder företag konsulter. I de fall då kunskap, genererad inom ett projekt av konsulter, inte överförs till uppdragsgivaren uppstår kunskapsförluster. Förutsättningarna för företagets utveckling och fortlevnad riskerar därmed att försämras.

The aim of this thesis is to investigate in what way Swedish universities regulates its internal and external communication by the use of policy documents. The purpose has led to three research questions: what scope of communication is given to the documents user, if the document is challenging or redefining the current means of power, and how questions regarding trademark is taken into consideration. In order to achieve the purpose a discourse analysis is used as both underlining theory and comprehensive method. The underlining theory is based around social constructionism, structuralism, poststructuralism and critical discourse analysis. The analysis have taken emphasis from Norman Faircloughs three-dimensional model in which the documents have been studied on three separate levels.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka och analysera formella chefers uppfattningar av deras individuella ledarutveckling. Inom ramen av syftet fokuserar vi på uppfattningar av hur formell ledarutbildning respektive informellt lärande påverkar ledarutvecklingen. Studien är av kvalitativ karaktär med inspiration av fenomenografi då studien inriktas på variationer av uppfattningar. Kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts för att urskilja chefernas olika uppfattningar. Resultatet indikerar att det finns en uppfattning av osäkerhet kring hur formell ledarutbildning påverkar ledarutvecklingen.

Titel: Möjligheter för en konkurrenskraftigare Organisation genom utveckling av inköpsprocess - En empirisk fallstudie av Pharmacia AB, Helsingborg Författare: Simon Smrtnik, John Söderström, Mikael Voltaire Handledare: Christer Kedström och Paul Jönsson Seminarium: Magisterseminarium med inriktning Strategic Management inom institutionen för Företagsekonomi vid Ekonomihögskolan Lund, den 31 januari 2003. Nyckelord: läkemedelsindustri, möjligheter, inköpsprocess, inköpsstrategi, relationer Problem: Omstruktureringen i läkemedelsbranschen har gett upphov till möjligheter att stärka konkurrenskraften genom utveckling av effektivare inköpsfunktion i en alltmer konkurrensintensiv marknad. Det leder till en mer prismedveten bransch, där ett ökat kostnads- och intäktsmedvetande kan ställs i relation till inköpslitteratur som beskriver att läkemedelsbranschen traditionellt har en eftersatt inköpsfunktion. Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att identifiera och analysera möjligheter med ett ökat medvetande för inköpsprocessens aktiviteter i ett läkemedelsföretag. Med möjligheter avser vi den potential som finns i inköpsprocessens aktiviteter att kunna öka eller bibehålla företagets konkurrenskraft.

Syftet med denna uppsats är att identifiera faktorer som kan påverka samverkansorganet Östsams framtida utvecklingsmöjligheter. Jag har valt att göra en intervjubaserad fallstudie på fallet Östsam. Intervjupersonerna består av utvalda aktörer som arbetar i processen med Östams övergång från att vara en ideell förening till att bilda ett samverkansorgan. Vidare i undersökningen har jag valt att jämföra intervjuerna med den proposition som ligger till grund för det riksdagsbeslut som antagits angående bildandet av samverkansorgan. Begreppen: motiv, samverkansmöjligheter, skapande av legitimitet, utvecklingsmöjligheter och vision har legat till grund för stora delar av undersökningen.

När man blir äldre och har levt ett friskt liv minskar energibehovet med ungefär en tredjedel, medan näringsbehovet är detsamma som innan (Svenska kommunförbundet, 1994). Därför är det viktigt att man ser till att maten är tillräckligt näringstät och valet av livsmedel blir då väldigt viktigt. Enligt en studie av Carlsson, & Gustafsson, (2003) är näringen dock ingen faktor som prioriteras vid val av recept inom den offentliga sektorn. I en studie av Mattsson Sydner (2002) kom man fram till att det saknades ansvarstagare för måltiderna inom äldreomsorgen och både politiker och personal kände att de hade svårt att påverka måltiden, vilket ledde till att ingen kände sig ansvarig inom det området.Syftet med vår studie är att studera hur en måltidsplanering för ett äldreboende går till. Fokus ligger på näring, receptanvändning och Organisation.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och Organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolOrganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området.I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer.

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem är ett brett och komplext begrepp som kan innehålla många olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna är hårt reglerade utifrån de lagar och regler som gäller i det aktuella landet som de är verksamma inom. Därför är det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anställda så att de inte bryter mot några lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hårt reglerad verksamhet. Till exempel kan både regler och strikta budgetar leda till att de anställdas motivation påverkas negativt då de är hårt hållna och inte kan arbeta på det sätt de vill på grund av strikta riktlinjer.

Destination marketing Organisations (DMO) är ett fenomen som går att studera utifrån flera aspekter. Vi valde att utgå från DMO positionering och distribution av turismprodukter vilket skapade frågeställningen: Hur förmedlas Norge som en nationell destination? Organisationen är komplex, och detta arbetets syfte är därför att få en ökad förståelse för DMOs arbete utifrån en egenskapad modell, DMOs framställningsprocess av en destination. En deduktiv ansats har används i studien, där teorierna DMO, platsmarkandsföring, kommersialisering samt destination image har behandlats. Dessa teorier har sedan applicerats på ett verkligt fenomen, som i detta fall har varit Norges DMO, Innovasjon Norge. Arbetets empiriska material har samlats in från en mail intervju med Andreas Ørjasæter Solhaug på Innovasjon Norge.

I Organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krävande aktiviteter. Organisationsstrukturer förändras över tiden, vilket är en naturlig del i all samhällsutveckling. En viktig förutsättning för att kunna förändra sig själv och sin Organisation är att skapa förståelse, delaktighet och acceptans för förändringen. Chefer och medarbetare måste kunna svara på frågor av olika slag, framför allt på ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har någon annan gjort något liknande och vad är i så fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

Sammanfattning Petter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande (Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde Detta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt hur anställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en Organisations förståelse för fenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande, reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan man säga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter att skapa en större förståelse för. Syfte Studien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskap genereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar på samtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarna emellan? Hur uppfattar anställda i olika Organisationer möjligheter till lärande samtal? Metod och teori Jag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri.

Medieteknik är en avdelning på Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större Organisation. Något som skapar möjligheter, men även begränsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvärldens föränderlighet i att avdelningen måste växla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehåll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten är att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en Organisation/myndighet. Genom en enkätundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frågeställningen: Vilka förutsättningar kan påverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större Organisationens styrning och krav? Slutsatsen är att Malmö högskola ställs inför en rad motstridiga krav som kräver jämvikt inom Organisationen, för att arbetet på avdelningsnivå ska fungera.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

Syfte: Syftet med denna studie är att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och biståndsOrganisation som Individuell Människohjälp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvändande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell Människohjälps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har främst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: Vår teoretiska referensram består av prestationsmätning, Balanced Scorecard samt ett exempel på användande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande Organisation.Empiri: Studien bygger på intervjuer med medarbetare på Individuell Människohjälp och på deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sägas att ett BSC kan vara en möjlig väg för en insamlings- och biståndsOrganisation att mäta sin måluppfyllelse.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på Organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En Organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en Organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många Organisationer.