Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, Organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga Organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig Organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig Organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

Samhället är uppbyggt av Organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur Organisationer inom privat sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en Organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata Organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter.

Dagens arbetslivsforskning bygger till stor del på det faktum att Organisationer utvecklas och förändras, men hur upplever en högt utbildad individ sin roll i de nya strukturer som uppkommer? Hur skapas roller och hur ser relationen ut mellan rollers olika sidor i den organisatoriska kontexten? Därvidlag har en undersökning utförts på ett högteknologiskt företag. En undersökning med fokus på Organisationens medlemmar. Studien berör civilingenjörer som arbetar i en Organisation, rollen som nyanställd samt de problem som de ställs inför baserat på det abstrakta ramverk som i många fall verkar sätta gränser för arbetet. Metoden som används är kvalitativ med ett etnografiskt angreppssätt.

Bakgrund: Ideologiburna Organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa Organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i Organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen Organisation.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstå hur ledarskapet påverkas när en Organisation genomgår en förändring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen på ledarskap där chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förändrades synen på arbetsledning och arbetsfördelning där medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgångspunkt i detta har vår forskning behandlat de effekter på ledarskapet som inträffar när en Organisation går ifrån ?command and control? till ?empowerment?. Därav har vi ställt upp följande frågeställningar; Hur har kontrollen (över teamen) förändrats för linjechefen i övergången från Classic Waterfall till Agile, På vilket sätt har förändringen påverkat linjechefens informationshämtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter får förändringen på ledarstilen när Organisationen övergår till en agil Organisation.Vi har använt oss av en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur två avdelningar för att samla in vårt empiriska material.

Det är svårt att få en Organisation och dess individer att enas om vad som går att mäta, vadsom är viktigt att mäta och framförallt hur man ska mäta. Syftet med denna studie var attundersöka om det inom Trafikverket fanns några upplevda effekter av HR-funktionens stödoch medverkan i ledningsgrupperna samt således se om HR behöver finnas representerade iledningsgrupper inom Trafikverket. Frågeställningen utgår från vårt syfte och delas upp i tremindre frågor. För att möjliggöra undersökningen vill författarna besvara följande frågor:1. Vad anser ledningsgrupperna och HR att syftet med en ledningsgrupp inomTrafikverket är?2.

In 1994 it was decided that a new network based organizational model was to be initiated to face the problems of some of the gender inequalities in Sweden. The Organisation structure was named Resource Centre for Women (ResursCentrum för kvinnor).This essay constitutes a qualitative case study of governing, with this Organisation structure as my field of inquiry. My ambition has been to outline and explain what kind of governing has been used and how it works. I have also tried to identify potential changes of the ways of governing over time. To help me out with that task, I have applied a theoretical framework, characterized of a governance perspective, and have used terms as: governing with networks, partnership, projects and visionary government to interpret my empiric material.My result shows that there have been various changes in the ways of governing, from a more hierarchal government form of governing to a more governance based one..

Organisationer har olika strategier för särskiljning och konkurrenskraft där kultur, arv och tradition tillämpas på olika sätt för att profilera sig både mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar på lokal tradition återfinns inom de flesta sektorer, dock har få studier gjorts på medarbetarens upplevelse av tradition inom en Organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida Organisationer är således av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstå hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning på lokal tradition inom en Organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en Organisationsmedlem.

Alla Organisationer genomgår förändringar i olika former. Ibland innebär förändringar ekonomiska nedskärningar i Organisationen. Organisationen SJ har under senare tid gjort nedskärningar i samband med en förändrad situation i deras omvärld. I studien är vi intresserade av att undersöka hur individers lärandemöjligheter påverkas när de befinner sig i en Organisation som utsätts för ekonomiska nedskärningar. Syftet är att få kunskap om lärandemöjligheter i en Organisation som har genomgått ekonomiska nedskärningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans Organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och Organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning.

I detta examensarbete studeras förändringsledarskap i ett litet detaljhandelsföretag som har tagit hjälp av coachning för att genomföra förändring av Organisation och ledarskap. Hur företaget kan gå vidare strategiskt utifrån coachningen har också diskuterats. Målet med förändringsarbete var att företaget ska bli mer effektivt och att medarbetarna ska ta mer ansvar och fler initiativ. De anställda önskade konstruktiva förändringar inom Organisationen och företagsledaren önskade en effektiv Organisation som på sikt skulle ge ett bättre ekonomiskt resultat. Företagsledaren önskade också att utveckla företaget med en ny vision. Dessutom var han intresserad av strategier för att utveckla företaget. Denna studie visar att företaget genom coachning förändrat sin Organisation vilket i detta sammanhang innebär att personalen delaktighet har ökat och har numera endast en chef/ledarnivå mot tidigare två nivåer.

Uppsatsen syftar till att belysa och granska värdegrundsarbete inom en ideell Organisation. Ett grundläggande antagande i studien är att medarbetare inom ideell sektor besitter starka värderingar, vilket i sin tur sätter värdegrundsarbetet i fråga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och används i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhållningssätt gentemot värdegrunden.Studien är en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess värdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit på den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren är.

De kanske största och mest komplexa frågorna som människan har ställt sig rör hennes existens. Det ligger i människans natur att ifrågasätta sin omgivning och söka mening med livet. På samma sätt ställer sig människor ute på olika företag samma frågor och söker efter meningen med deras arbete. Dagens företagsklimat skapar ett stort behov för verksamheter att inrätta vision och mål för att kunna få fram en lämplig strategi för företaget. Undersökningar visar att det finns en svårighet att integrera vision och mål i företag.

Budgeten a?r ett vanligt fo?rekommande styrmedel i fo?retag idag, dock har dess roll och va?rde fa?tt skarp kritik fra?n flera ha?ll. Det finns mycket forskning kring fo?r- och nackdelar med budget och a?ven kring alternativa styrverktyg, men endast lite material kring vad budgetlo?sa fo?retag anva?nder i praktiken.  Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och fo?rklara den budgetlo?sa styrningen, samt varfo?r fo?retag fra?nga?r den fasta a?rsbudgeten.