I Sverige finns ett anmÀkningsvÀrt stort utrymme för enskilda handlÀggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade pÄ vinjettdata tyder pÄ att handlÀggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den hÀr studien analyseras könsrelaterade mönster i enkÀtdata om 138 handlÀggares bedömningar av psykosociala och hÀlsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrĂ„gan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som Ă€r testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnĂ„ lĂ„ngsiktiga strategiska mĂ„l inom vĂ„rd och omsorg. DĂ€rför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning pĂ„ testbĂ€ddar inom vĂ„rd och omsorg. En testbĂ€dd kan liknas vid en innovations- och testmiljö dĂ€r samarbete mellan vĂ„rdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjĂ€nster som Ă€r anpassade till den miljö dĂ€r dessa sedan ska tillĂ€mpas.Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gĂ„ till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation.

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta Àr kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 lÀnder. Metoden som anvÀnds Àr en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika lÀnder samt analys baserad pÄ flernivÄregression. Data Àr hÀmtad frÄn ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats Àr att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersÀttningsnivÄ i arbetslöshetsförsÀkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta Àr relevant för diskussionen om hur vÀlfÀrdsstaten kan överleva pÄ lÀngre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess bestÄndsdelar..

Bakgrund: I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har efterfrÄgan och vikten av kunskapsarbetare ökat, sÀrskilt i kunskapsföretag. Det Àr dÀrför viktigt för företag att kunna attrahera, behÄlla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera och förstÄ vad det Àr som gör att kunskapsarbetare vÀljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frÄgor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestÄende av teorier om företagstyrning och personalomsÀttning, har vi genomfört intevjuer med revisorer pÄ tvÄ revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och vÀljer att stanna om de upplever att de har sjÀlvstÀndighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de fÄr arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Kompetensutveckling Àr ett begrepp som under senare Är fÄtt ett ökat utrymme inom forskning och i samhÀllsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anstÀllda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att fÄ en förstÄelse över hur de intervjuade uppfattar lÀrande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling pÄ arbetsplatsen. FrÄgestÀllningen var: vilka uppfattningar finns det om lÀrande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lÀrande och kompetensutveckling pÄ arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lÀrande och kompetensutveckling i organisationen frÀmjas? Fyra teoretiska perspektiv pÄ kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsÀtt pÄ lÀrande har anvÀnds vid analysen.

I uppsatsen undersöks hur personalen pÄ Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi pÄ avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, dÀr frÄgorna har baserats pÄ Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förvÀntansteori samt RÀttviseteori. Forskningsansatsen Àr kvalitativ och i undersökningen anvÀnds en deduktiv hÀrledning av slutsatsen. För att personalen pÄ BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör sÄledes fÄ uppskattning frÄn sina medarbetare och ledningen samt kÀnna att de kan utvecklas i sitt arbete.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Abstract Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna.

Byggbranschen förknippas ofta med en lÄngsam utveckling eftersom det finns en viss tradition i branschen, vilket leder till att nya arbetsmetoder inte alltid fÄr chansen att utvecklas. En utveckling inom byggbranschen, genom nya produktionsmetoder, kan till en början ge en ökad produktionskostnad och förlust men kan leda till en minskad produktionskostnad och vinst pÄ lÄng sikt. Syftet med examensarbetet, som utförts i samarbete med Svevia och Betongindustri, var att studera och sammanstÀlla olika recept av sjÀlvkompakterande betong (SKB) till brobyggnationer. Blandningarna av SKB skulle anpassas för de olika brodelarna: pelare och fundament, vÀgbana samt lutande vÀgbana. Att öka anvÀndningen av denna typ av betong skulle leda till en utveckling inom produktionen.

I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmÄga att stÀrka samhÀllet genom militÀr medverkan irÀddningstjÀnst analyserats. I arbetet har resultatet efter tvÄ insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av RÀddningstjÀnstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvÀmningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det gÄr att dra nÄgra slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de tvÄ aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och rÀddningstjÀnstenskapade under insatserna karaktÀriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyrÄkratiska. Styrkan med en sÄdan insatsorganisation Àr att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen krÀver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de bÄda insatserna var ihuvudsak lika.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn pÄ dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhÄlla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gÀllande dokumentations- och handlÀggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frÄgestÀllningar fokuserade pÄ att se hur organisation och handlingsutrymme Àr förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt instÀllda till att anvÀnda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrÀvande.

Studien som genomförts, hade till syfte att fÄ syn pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfÀllen för hÄllbar utveckling. De metoder som anvÀndes för att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan, var en öppen enkÀt som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lÀrande för hÄllbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lÀrande för hÄllbar utveckling, till stor del ligger i att vÀrna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. ArbetssÀttet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssÀtt dÀr delaktighet, dialog, kritiskt tÀnkande och inflytande Àr viktiga delar.

Utvecklingen av informationssamhÀllet har bidragit till att organisationer idag Àr mer kunskapsberoende. MÀnniskor beskrivs som organisationernas viktigaste tillgÄng och det Àr företagen som bÀst lyckas utnyttja och ta hand om sina anstÀllda som i framtiden kommer att vinna konkurrensfördelar. Ekonomisk ersÀttning Àr ett stÀndigt lockbete för att attrahera och behÄlla personal i företagen. DÀremot krÀver dagens högpresterande arbetare mer Àn ekonomisk trygghet för att stanna i en organisation..