?Man lÀr inte för skolan utan för livet? Àr ett talesÀtt som det flesta trÀffat pÄ, men om detta ska kunna införlivas mÄste man ta del av livet utanför skolan. BÄde pedagogisk forskning och lÀroplanen framhÄller betydelsen av ett nÀra samarbete mellan skola och nÀrsamhÀllet. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hÄllbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvÀrdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Den hÀr litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterÀmne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förstÄelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterÀmne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterÀmnet som viktigt och anvÀndbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nÀmner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förstÄelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlÀrare bÄde verktyg i det praktiska arbete och underlÀtta betygsÀttning..

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).

DÄlig kommunikation, uteblivet samarbete, dÄliga alternativa lösningar till resenÀrerna vid trafikstörningar gör att resenÀrerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tÄgtrafiken tappar resenÀrer. Varje trafikhuvudman Àr ansvarig för resenÀrerna. Formen pÄ trafikavtal mellan trafikhuvudmÀnnen och jÀrnvÀgsföretag skapar en struktur pÄ ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkÀtundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsÀttningen) SmÄland AB dÀr jag jobbar som trafikledare. Jönköpings lÀnstrafik (JLT i fortsÀttningen) förhÄller sig till DSB SmÄland med ett trafikavtal.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling. I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

This Bachelor Thesis in the area of Computer Science and Work Science describes the process of design and development of an IT-tool between the municipality of Ron-neby and TietoEnator a development and consultancy firm, the Gothenburg office. The thesis focuses mainly on the cooperation between the consultant designer and the local municipal. Through cooperation, the organisation is incorporated into the tool and the tool is incorporated into the organisation. Concepts that are central in this thesis are design, cooperation and tailoring. A question raised is, if distance work and extensive cooperation might be a good way of working in the process of design and development, when the organisation is being incorporated into the tool. Advan-tages and disadvantages of this way of working are discussed. Our studies show that distance work is a good complement for personal meet-ings between designer and co-developer.

I denna uppsats undersöks rÀntedifferensens (skillnaden mellan den korta- och den lÄngarÀntan)och aktieavkastningars prognosvÀrde för framtida real BNP tillvÀxt för 29 OECDlÀnder med en dynamisk icke-linjÀr paneldatamodell. Denna icke-linjÀra specifikation tillÄterför eventuella asymmetrier beroende pÄ om ekonomin befinner sig i recession eller ej.Resultaten tyder pÄ att bÄde aktieavkastningar och rÀntedifferensen, mellan tremÄnaders- ochtioÄrsrÀntan, har prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt. Sambanden Àr i linje med ekonomiskteori som förutsÀger att en minskad rÀntedifferens och/eller stigande aktieavkastningarsignalerar en kommande högkonjunktur. Skattningarna tyder vidare pÄ att aktieavkastningarhar högre prognosvÀrde för framtida tillvÀxttakt dÄ modellen med denna variabel förklararmer av variationen i tillvÀxttakt. Slutligen indikerar resultaten att rÀntedifferensen ochaktieavkastningar till stor del innehÄller olika information gÀllande framtida tillvÀxttakt..

Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.

Att vara en lÀrande organisation Àr inget man blir klar med, det Àr istÀllet ett förhÄllningssÀtt och arbete man stÀndigt jobbar med. Migrationsverket Àr en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation, ett av verktygen som anvÀnds Àr den sÄ kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lÀrande inom en organisation som strÀvar efter att vara en lÀrande organisation. Jag har utgÄtt frÄn Peter Senges teori om fem discipliner för en lÀrande organisation.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivÄ och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-lÀnder, med sÀrskild fokus pÄ graden av koordinering av förhandlingarna.TvÄ konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jÀmviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första Àr sambandet negativt monotont medan den andra innebÀr en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt pÄ ett datamaterial för perioden 1983-2000. DÀrutöver genomförs en kÀnslighetsanalys av resultaten dÀr hÀnsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan vÀntas pÄverka sambandet.Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jÀmviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förÀndringar av löneförhandlingssystemet i övrigt..

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Svenska elevers allt sÀmre prestationer i PISA-undersökningarna har vÀckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbÀttra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och lÀsförstÄelse har ocksÄ sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes Är 2000. För att kunna vÀnda trenden av fallande resultat Àr det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt pÄ elevernas lÀrande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan pÄ lÀrande Àr lÀrarnas behörighet, förhÄllandet antal elever per lÀrare och lÀrarbrist. Syftet med arbetet Àr att via sökning av litteratur och OECD:s databaser frÄn PISA-undersökningarna Är 2000 till 2014 ta reda pÄ om behörighet hos lÀrare eller/och lÀrartÀthet kan förklara de försÀmrade förmÄgor i lÀsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-lÀnders resultat. Resultaten tyder pÄ att lÀrarbehörighet och lÀrartÀthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA ? framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lÀrarnas behörighet i skolan Àr liten (liten spridning).

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att nÀrma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrÄn organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss pÄ var skolkurator, skolsköterska och lÀrare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter frÄn tre olika yrkesgrupper. De tvÄ teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.