Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Sverige har sedan kalla kriget genomgÄtt stora förÀndringar pÄ försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrÄgan av krigsmateriel frÄn försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försÀljning av krigsmateriel. VÄr uppsats fokuserar pÄ alliansfrihetens förenlighet med ovanstÄende utveckling. Uppsatsen bestÄr bl.a. i en diskussion kring begreppsanvÀndningen av alliansfrihet.

Bakgrund: Inom hÀlso-och sjukvÄrden har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vÄrdpersonal uppfattar samarbete Àr vÀrdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att sÀkra god vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet pÄ operationssalen samt vilka frÀmjande och hindrande faktorer som pÄverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts för att uppnÄ syftet med studien.

Min erfarenhet Àr att mÄnga lÀrare uppskattar musik som en tillgÄng i temaarbeten, men ocksÄ att musiklÀraren ofta Àr vÀldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande lÀroplan, samt i forskning om Àmnesintegrering och vad den kan innebÀra, har jag i denna studie undersökt vad nÄgra musiklÀrare och nÄgra lÀrare i andra Àmnen sÀger att Àmnesintegrering med musik i fokus kan innebÀra, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lÀrarna Àr positiva till Àmnesövergripande samarbete och gÀrna vill arbeta mer sÄ, eftersom de ser mÄnga vinster med det. Den visar ocksÄ att tid och okun­skap pÄ flera sÀtt Àr hinder för samarbete över ÀmnesgrÀnserna, och att lÀrarna sjÀlva inte alltid har möjlighet att pÄverka dessa hinder..

Andelen Àldre invÄnare i Sverige har ökat stadigt sedan 1950-talet. Trygg Hemmakonsortiet arbetar med att utveckla nya sÀtt att ta hand om de Àldre. Deras vision Àr attskapa ett intelligent hem som kan stödja de Àldre i sitt kvarboende. Konsortiet bestÄr inulÀget av elva företag och ett antal organisationer i Halmstad. Syftet med vÄrexamensarbete Àr att utreda hur Stakeholder Theory kan appliceras pÄ ett konsortiumunder utveckling.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjÀrrvÀrmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men ocksÄ hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt ligger till grund för arbetet och rapporten Àr skriven i samarbete med FVB Sverige AB, FjÀrrvÀrmebyrÄn, pÄ uppdrag av Falu Energi och Vatten. Syftet med rapporten Àr att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. AlltsÄ att öka frÄn vad som anvÀnts i Falu Energi och Vattens fjÀrrvÀrmenÀt fram till idag, serie 2 som standard pÄ singelrör och serie 1 pÄ twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar. Rapporten behandlar fjÀrrvÀrmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingÄr i ett fjÀrrvÀrmerör.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i vÀlfÀrdsarbetet, utifrÄn deras i stiftelseform drivna seniorboende. FrÄgestÀllningen innefattar Àven i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrÀdare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnÀmndens ordförande och en omrÄdeschef inom Àldreomsorgen. Den anvÀnda metoden var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Examensarbetet berör utvĂ€rdering och förbĂ€ttring av kvalitetssystem vid Pfizer i Helsingborg. Data har samlats in, analyserats och dĂ€refter har förbĂ€ttringsförslag tagits fram. Huvuddelen av datainsamlingen bestĂ„r av intervjuer som sedan analyserats med hjĂ€lp av teori inom TQM och gĂ€llande ISO standard. Övriga delar av datainsamlingen bestĂ„r bland annat av benchmarking. Svagheter med systemet har identifierat och rör bland annat, avsaknad av helhetsbild, kontrollinriktat samt suboptimeringar.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Syftet med studien Àr att lyfta vad förstelÀrare kan bidra med nÀr det gÀller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelÀrare. FörstelÀrarens grundlÀggande arbetsuppgift Àr att öka mÄluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar pÄ att förstelÀrarna fokuserar frÀmst pÄ lÀrarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.

Organisation X Àr en del inom en större global koncern, med kontor belÀgna runt om ivÀrlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anstÀllda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anstÀlldasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvÀrden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhÄllande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmÄga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnÄr Ekvalls referensvÀrden för eninnovativ organisation, resultatet stÀlls vidare i relation till organisation X:s strategi gÀllandeinnovation.Slutligen ges förslag pÄ omrÄden att uppmÀrksamma samt förslag till ÄtgÀrder..

BAKGRUND:Tidigare forskning visar att det Àr viktigt med förÀldrasamverkan för elevens utveckling.LÀroplanerna sÀger att vi ska ha ett samarbete mellan hemmet och skolan. Det finns inte sÄmycket forskning kring lÀxornas pÄverkan, den litteratur som finns Àr mer diskussionsartad.SYFTE:VÄrt syfte med arbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrarna ser pÄ samarbete mellan hemmet ochskolan inom Àmnet matematik. Vi har avgrÀnsat oss genom att vÀlja tvÄ aspekter kringsamarbete. Den första aspekten Àr förÀldrarnas syn pÄ deras möjlighet att följa sitt barnskunskapsutveckling inom Àmnet, dÄ med fokus pÄ betyg och det andra Àr lÀxor.METOD:Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning som grundar sig pÄ 29 stycken enkÀtsvar. Föratt stödja vÄr enkÀtundersökning gjorde vi ocksÄ fyra kvalitativa telefonintervjuer.RESULTAT:Vi kom fram till att förÀldrar Àr generellt nöjda med informationen kring sitt barns utvecklingi Àmnet matematik.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.