Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

Organisation har i mÄnga fall definierats som mÄlinriktat samarbete mellan mÀnniskor. Dessa mÄl krÀver strategier, men studier visar pÄ att 67 % av Human Resources (HR)- avdelningar inte har strategier som passar ihop med organisationens övergripande strategi. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur HR- funktionen i en organisation upplever mÄl, men Àven hur de samarbetar och kommunicerar för att uppnÄ dessa mÄl. Tidigare forskning menar att organisationers mÄl inte kan vara formulerade godtyckligt, och de mÄste vara formulerade i förhÄllande till omvÀrldssituationer. Tydlighet i mÄl leder till att mÀnniskor riktar uppmÀrksamheten, men ocksÄ att anstrÀngningarna tenderar att förlÀngas i och med tydliga mÄl.

Bakgrund: Idag finns ett tydligt behov av att minska utslÀpp av vÀxthusgaser. Hoten mot miljön innebÀr att det Àr brÄttom att utveckla hÄllbara system för livsmedelsproduktion. Utvecklingen ska tillgodose dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov, och dÀr har konsumenter samt jordbruket en viktig roll att spela. Det debatteras idag om huruvida ekologiskt eller konventionellt jordbruk Àr det bÀsta alternativet för en hÄllbar livsmedelsproduktion. DÄ studenter ofta har en begrÀnsad budget Àr det intressant att undersöka deras instÀllning till hÄllbar livsmedelsproduktion och hur det pÄverkar deras livsmedelsval.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka studenters förhÄllningssÀtt till hÄllbar livsmedelskonsumtion och produktion samt vilka konsekvenser dessa fÄr för deras livsmedelsval.Metod: En webbaserad enkÀtstudie utfördes dÀr deltagarna, studenter vid Uppsala universitet och SLU i Uppsala, nÄddes via www.facebook.com.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjÀnsten ser pÄ konflikter som kan uppstÄ i samarbetet med bistÄndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjÀnsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgÄtt frÄn teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till bistÄndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekrÀftelse pÄ vad andra studier inom forskningsfÀltet anger samt vÄr egen förförstÄelse. Konflikter kan uppstÄ nÀr det tidigare sammanhÄllna yrket som hemtjÀnstassistent splittrats i en bestÀllar- och en utförarfunktion.

Detta Àr en kvalitativ utvÀrdering av omvÄrdnadslyftet i LuleÄ kommun med fokus pÄ verksamhetsnyttan med satsningen. OmvÄrdnadslyftet Àr en nationell satsning pÄ kompetensutveckling inom vÄrd och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lÀrande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lÀr av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter pÄ ett bÀttre sÀtt. Medlemmarna i en lÀrande organisation har god kunskap om resultat, problem och mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera om omvÄrdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vÄrd och omsorg samt om medverkan har stÀrkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom Àldreomsorgen och funktionshindersomrÄdet.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjÀnstpersonal för att frÀmja delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i JÀmtlandslÀn, som ansvarar för ÄtgÀrder som inriktas mot personer i deras hem dÀr samarbete med hemtjÀnst ingÄr. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete Àr en process som bygger pÄ ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation Àr en förutsÀttning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara pÄ varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsÀtter kontinuitet och Äterkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjÀnstpersonalen vilket innefattar att arbeta nÀra varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.

Detta arbete ska ge oss en insyn i hur samarbete och samspel mellan förskollÀrare och modersmÄlspedagoger sker i förskolan..

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

Det hÀr Àr ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka en grupp lÀrares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har litteratur som behandlar Àmnet utvecklingssamtal blivit lÀst samt har intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver Àven en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan lÀsas att informanterna Àr eniga om att en bra kommunikation och ett nÀra samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en kÀnsla av samhörighet för eleven.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

The purpose of this study was to describe and analyses educators? experiences of reflective conversations in their teams and part of teams in relation to their work with pupils in need of special support. Ten educators representing ten different teams have been interviewed since all had experiences of working in teams and working with pupils in need of special support. Focus has been on the educators? experiences of the organisation, the effects of the reflections and the need to develop the reflective conversations in their teams and part of teams.

The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON?s crisis plan.