Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som ÄterstÀllningskostnaden för miljöskador som Àr tekniskt-ekonomiskt ÄterstÀllbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom bÄde den offentliga och privat sektorn och pÄverkas bland annat av miljökvalitetsmÄlet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssÀtt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den hÀr studien Àr att titta pÄ vad begreppet miljöskuld innebÀr, hur det förhÄller sig till hÄllbar utveckling och hur det praktiskt tillÀmpas i energibolaget. Studien bygger frÀmst pÄ aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.

Fler och fler mĂ€nniskor bosĂ€tter sig i eller i nĂ€rheten av större stĂ€der och storstadsregionernas inflytande pĂ„ samhĂ€llet vĂ€xer sig hela tiden starkare. I dag bor hĂ€lften av den svenska befolkningen i nĂ„gon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka pĂ„ efterkĂ€lken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet FjĂ€rde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovĂ€rdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad rĂ€knas regionen som den fjĂ€rDe största i Sverige med lite mer Ă€n 400 000 invĂ„nare.

Globalt sett Àr Sverige ett föregÄngsland inom informationsteknologi. SÄvÀl nationell som internationell statistik visar pÄ vÀxande bredbandstillgÄng och alltmer frekvent anvÀndning av tjÀnster pÄ Internet. SÄdana siffror utgÄr emellertid ofta frÄn ett leverantörsperspektiv och teoretiska prestanda. Detta examensarbete kartlÀgger faktisk tillgÄng till bredband i Sverige, samt utvÀrderar dess implikationer för fortsatt utveckling av InternetanvÀndningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom analyseras framtidspotentialen för nuvarande accesstekniker i landet.Datastudien innefattar de trÄdbundna accessteknikerna xDSL, kabel-tv och fiber-LAN samt ett antal trÄdlösa tekniker, sÄ kallat mobilt bredband.

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet Àr mer accepterat och efterfrÄgas i större grad Àn tidigare. Vidare framgick vikten av Äterkoppling till hÀndelsen. Den familjÀra gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. FrÄgan utgÄr ifrÄn teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhÀlle ska kunna uppnÄs mÄste fem dimensioner vara uppfyllda: ett vÀl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhÀlle, politiskt samhÀlle och ekonomiskt samhÀlle samt en rÀttstat och statsbyrÄkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhÀlleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgÄr i huvudsak frÄn artiklar, böcker och tidsskrifter. För att ÄskÄdliggöra Ungerns utveckling frÄn demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvÀndig för att ge perspektiv Ät landets sociala, politiska och ekonomiska hÀndelseförlopp..

As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles.

Ekonomiskt bistÄnd Àven kallat socialbidrag, Àr det sista sÀkerhetsnÀtet för personer som behöver ekonomiskt stöd. Dessa bistÄndsberoende Àr i stor utstrÀckning bundna av sociala myndigheters regelverk, vilka förÀndras stÀndigt i takt med samhÀllsförÀndringen sÄsom konjunkturlÀget och antalet hjÀlpsökande. Det ekonomiska stödet Àr tÀnkt att vara en tillfÀllig lösning till dess att individen kan uppnÄ en sjÀlvförsörjning. VÄr studie som bygger pÄ kvalitativa intervjuer syftar till att synliggöra hur ekonomisk bistÄndstagare upplever sina möjligheter att komma ifrÄn ett bistÄndsberoende till en sjÀlvförsörjning. Detta mÄste förstÄs i förhÄllande till samhÀllskontexten som i dagslÀget Àr en rÄdande lÄgkonjunktur.

Syftet med undersökningen Àr att se vilka faktorer som kan frÀmja barns sprÄkutveckling och hur nÄgra pedagoger resonerar om: anvÀndandet av barns förmÄgor för att frÀmja sprÄkutvecklingen, sin roll i barns utveckling av sprÄket, samtalets och den skapande verksamhetens inverkan pÄ sprÄket samt ett dynamiskt samarbete mellan hjÀrnhalvorna som kan frÀmja barns sprÄkutveckling? Pedagogerna intervjuades med en kvalitativ metod och deras utsagor knöts sedan an till tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogernas sprÄkbruk och verksamhetens utformning Àr viktig. Aktiviteterna och sprÄket bör anpassas och vara pÄ rÀtt nivÄ för att utmana barn maximalt. Genom den skapande verksamheten uppstÄr tillfÀllen dÄ barn kan fÄ arbeta med bÄda hjÀrnhalvorna, vilket skapar en helhet och ett dynamiskt samarbete i hjÀrnan som kan frÀmja sprÄket.

I samband med min tidigare gymnasieutbildning pÄ byggprogrammet har jag reflekterat att skolans matematikÀmne skulle kunna samarbeta med ett praktiskt Àmne. I detta fall i trÀ- och metallslöjden, dÀr praktiska moment förekommer i stor utstrÀckning. MÄnga av skolans elever tappar lusten för matematikÀmnet i Ärskurs fem. Stora internationella studier visar att svenska elevers kunskapsgenomsnitt i matematik sjunker gentemot elever frÄn andra OECD lÀnder.Vid nÀrmare undersökande har det visat sig att lÀroplanen under en lÀngre tid har betonat att skolans Àmnen ska samarbeta för att ge elevernas större variation pÄ kunskapskvaliteter och ge eleverna större möjligheter att se helheter och upptÀcka sammanhang. Det verkar som att detta samarbete sÀllan förekommer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

At the beginning of the nineties, a new form of organisation, the process organisation, was about to be born. The features of the process organisation were a flexible organisational that works in a world where the pace of development is increasing all the time. Today there are many organisations that have mapped their processes, but in order to truly become a process organisation, the processes among other things have to be in harmony with e.g. organisational culture. Which effects the organisational culture has on the process organisation is yet unexplored, but however quite crucial.

En lÀrande organisation kÀnnetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmÄgan att förÀndra och tillÀmpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lÀrande organisation och med hjÀlp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att Ästadkomma en lÀrande organisation. Kline och Saunders uppmÀrksammade att företag tog Ät sig av Senge?s fem discipliner och mÀrkte Àven att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lÀrande organisationen skapas. DÀrav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sÄdan organisation.Genom att ett företag Àr en lÀrande organisation anpassar den sin verksamhet till det som hÀnder i omvÀrlden för att det ska gynna bÄde medarbetare och Àgare.

Abstrakt Detta Àr en hermeneutisk studie dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har studerat samarbete ur ett lÀrarperspektiv i distansundervisning pÄ Blekinge Tekniska högskola (BTH). Vad vi fann var att lÀrarna och deras kollegor efterfrÄgade ett mer organiserat samarbete dem emellan. TvÄ former för ett ökat samarbete Àr, samarbete i team och i distansnÀtverk, vilka kan existera parallellt med varandra. I nÀtverket ingÄr alla personer som arbetar med distanskurser, allt ifrÄn lÀrare till tekniker.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera ÀndamÄlsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrÄn de ÄtgÀrder och nyckel-övervÀganden som lyfts fram ur OECDs tvÄ rapporter om BEPS.BEPS Àr ett omfattande problem, vilket har presenterats i tvÄ rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna Àr att de ska mynna ut i ÄtgÀrder pÄ det mellanstatliga beskattningsomrÄdet för att motverka BEPS. MÄnga lÀnder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. NÄgra av de ÄtgÀrder som presenteras i rapporterna avser att förbÀttra just dessa regler. För att kunna tyda dessa ÄtgÀrder har nyckelövervÀganden frÄn OECD lyfts fram.