PÄ grund av den globala uppvÀrmningen Àr det hög tid att försöka öka mÀngden förnybar energi och minska pÄ anvÀndningen av de fossila brÀnslena. Enligt EU direktiven ska förnybar energi stÄ för 20 % av all anvÀnd energi Är 2020 och kraven kommer enbart att höjas. PÄ bara nÄgra fÄ dagar tar jorden emot mer energi Àn den totala mÀngd som förbrukats under hela mÀnniskans historia och en utmaning inför framtiden Àr att kunna ta tillvara en liten del av solens strÄlar för att kunna tillgodose all den energi som mÀnniskan krÀver. Under de senaste 10 Ären har solcellsmarknaden i Sverige vuxit, men i förhÄllande till andra lÀnder, bÄde i Europa och övriga vÀrlden har utvecklingen varit liten. De lÀnder som stÄr för merparten av den installerade solcellskapaciteten i vÀrlden har haft program för förnybar energi sedan 1990-talet.

I dagens samhÀlle fortsÀtter inflyttningen till stÀder att vÀxa och Stockholmsregionen fortsÀtter att förtÀtas. Detta medför att nya stadsdelar mÄste inkorporeras i redan befintliga. Arenastaden Àr en ny stadsdel som utvecklas i Solna som Àr en tÀtort i NordvÀstra Stockholm.Att skapa nya stadsdelar för mÀnniskan Àr viktigt för att uppnÄ en social hÄllbarhet. Det Àr Àven viktigt att ta hÀnsyn till omgivningens Äsikter nÀr nya stadsdelar inkorporeras i redan befintliga. För att uppnÄ en god stadsutveckling Àr en viktig faktor att det finns ett fungerade samarbete mellan de inblandade aktörerna.För att undersöka Arenastadens utveckling ur ett stadsplanerings- och samarbetes perspektiv har följande utförts.

Vi Àr tvÄ yrkesmÀn som har arbetat i över 20 Är inom vÄra respektive yrkesomrÄden, d.v.s murare och fordonsmekaniker. Det hÀr Àr vÄrt examensarbete dÀr vi valt att undersöka samarbetet mellan skola och yrkesliv. För att i framtiden kunna anvÀnda oss av denna studie till att kvalitetsförbÀttra utbildningen för eleverna.EnkÀten har vi sammanstÀllt för att vi ska fÄ ut sÄ mycket som möjligt av frÄgorna samt att den skall ligga till grund för vÄrt fortsatta samarbete med branschen.Enligt de svar vi fÄtt av respondenterna kan vi se att det rÄder delade meningar om byggutbildningens kvalitet. Men att branschen i huvudsak Àr nöjd.EnkÀterna delades ut till 20 byggföretag i Falkenbergs kommun som gymnasieskolan redan har ett samarbete med i nÄgon form..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva prognosprocessen vid utarbetandet av utfallsprognoser och att analysera bakomliggande orsaker till de variationer som uppstÄr mellan prognoser och utfall. Undersökningen har utförts som en fallstudie dÀr forskningsprocessen till stor del har bestÄtt av intervjuer. Vi har utgÄtt frÄn en kombination av en explorativ- och en deskriptiv ansats och undersökningen har haft en deduktiv karaktÀr. Vi har utgÄtt frÄn teori kring ekonomistyrning, offentlig verksamhet och prognoser. HÀr har vi velat bevisa vÄr hypotes att utformningen av ekonomistyrningen i en organisation pÄ olika sÀtt pÄverkar framstÀllandet av utfallsprognoser.

Inom de flesta företag har samarbete blivit ett allt viktigare omrÄde dÀr sociala egenskaper ibland vÀrderas högre Àn konkreta uppgiftsrelaterade kunskaper. Forskningen har visat att samarbete ofta leder till högre effektivitet och produktivitet. Dock Àr det inte lika sjÀlvklart hur individen sjÀlv upplever samarbete ur ett motivationsperspektiv.Syftet med denna uppsats Àr att göra en statistisk undersökning om och hur samarbete pÄ arbetsplatsen pÄverkar motivationen bland individer inom nio kunskapsintensiva grupper.Slutsatsen som kan dras av undersökningen Àr att hög grad av gruppkÀnsla pÄverkar motivationen genom att den ökar ansvarskÀnslan samt förstÄelsen av arbetet.Kunskapsutbytet pÄverkar motivationen genom att det ökar meningsfullheten, ansvarskÀnslan och förstÄelsen i arbetet. Gemensamma mÄl leder till ökad gruppkÀnsla och gruppbaserade arbetsuppgifter leder till ökat kunskapsutbyte. Kontraproduktivt beteende minskar inte motivationen, dock sÀnker den gruppkÀnslan som i sig pÄverkar motivationen..

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas pÄ samarbete. FörutsÀttningarna för att kunna arbeta ihop Àr att pedagogerna har vÀl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer pÄ kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur Sverige kan fÄ del av information frÄn skatteparadis om subjekt som Àr skattskyldiga i Sverige. Mer specifikt behandlas i uppsatsen hur Sverige med hjÀlp av OECD:s modell för informationsutbyte utformar informationsutbytesavtal med skatteparadis. Problemformuleringen lyder:I vilken utstrÀckning Àr det möjligt för Sverige att med hjÀlp av informationsutbytesavtal uppnÄ ett effektivt informationsutbyte med skatteparadis?.

Syftet i studien Àr att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, bÄde pÄ verksamhetsnivÄ, ledningsnivÄ och politisk nivÄ. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien Àr etnografisk och narrativ analys anvÀnds. Undersökningsmetoder i studien Àr observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i tvÄ grupper; förskolans verksamhetsnivÄ och förskolans styrning och ledning..

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogernas attityd pÄverkar barnens lÀrande i förskolan.

The taxation of various kinds of income which Sweden requires taxpayers to pay results in people undertaking sophisticated tax schemes to avoid paying tax . As a result of this Sweden had to develop its tax laws and insert a general clause in the legislation because the legislator wanted a more preventive effect. This preventive effect results in that the clause is applicable to more various types of tax situations. The clause, found in § 2 law (1995:575) against tax treaty override, states four requisites that must be met for a procedure to be considered tax treaty override. The relevant point for this paper is the fourth item which created interpretation problems among courts.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrÄn befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka pÄverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar pÄ yttre krafter sÄ som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka bestÄr av sociala processer som utvecklas och pÄverkar det klimat som prÀglar en organisation.Förutom yttre krafter och inre logik, pÄverkar Àven organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, dÀribland R3, Àr organisationsformen till övervÀgande del hierarkisk. Ett vÀlanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivÄerna inom hierarkin gör den vÀlfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekÀmpa samhÀllsproblem och negativa beteenden sÄsom drogberoende, rökning och dÄliga matvanor. För att pÄverka samhÀllet i en positiv inriktning kommuniceras hÀlsofrÀmjande och sociala budskap pÄ olika sÀtt, dock med varierande framgÄng. Detta beror pÄ organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt pÄ de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgÄ. KÀnnetecknande för icke-vinstdrivande organisationer Àr det ideella syftet och bidragsberoende frÄn sÄvÀl privatpersoner, företag som statliga bidrag. PÄ senare Är har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fÄtt till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Fel i operationssalen kan fÄ stora konsekvenser. Enligt bÄde WHO och Socialstyrelsen Àr kommunikation och koordination den frÀmsta orsaken till vÄrdskador inom sjukvÄrden. Operationsavdelningen Àr den plats inom sjukvÄrden dÀr flest vÄrdskador hÀnder och de beror ofta pÄ dÄligt samarbete i operationslaget. Studier har visat att störst skillnad i uppfattning om effektivt samarbete finns hos operationssjuksköterskor och kirurger. Operationssjuksköterskor beskriver gott samarbete som nÀr deras arbetsinsats respekteras medan ett gott samarbete för kirurger kÀnnetecknas av att ha operationssjuksköterskor som förutser deras behov och följer instruktioner.