Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare arbetar med sprÄkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgÄtt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar som Àr följande: Hur arbetar lÀrare sprÄkutvecklande? Hur samarbetar lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄlslÀrare? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lÀrare dÀr tvÄ undervisar i svenska som andrasprÄk och tvÄ undervisar i modersmÄlet. Resultatet visar att lÀrarna utgÄr ifrÄn det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssÀtt som genomsyrar undervisningen bestÄr av sprÄkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, Àmnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har ocksÄ kommit fram till att eleverna som deltar i modersmÄlsundervisning lyckas ha bÀttre resultat och att respondenter anser att modermÄlet Àr mycket viktigt för all inlÀrning. Dessutom pÄvisar min studie att studiehandledning pÄ modersmÄlet och samarbete lÀrarna emellan Àr nÄgot som kan gynna flersprÄkiga elevers kognitiva och sprÄkliga utveckling dock förekommer sÄdant samarbete alldeles för sÀllan. .

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebÀr att bilaterala överenskommelser Àr vanliga. NÀr det bilaterala samarbetet med Norge har försvÄrats av avbrutna materielprojekt sÄ har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett frÀmst varit ekonomiska men Àven för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjÀlp av Tomas Valaseks framgÄngsfaktorer, förutsÀttningarna för fördjupat samarbete pÄ strategisk nivÄ. FramgÄngsfaktorerna knyts till krigföringsförmÄga pÄ taktisk- och funktionsnivÄ och kan pÄ sÄ sÀtt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fÀltarbetsfunktionen.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Detta examensarbete har gjorts i samarbete med JM Entreprenad som Àr ett helÀgt dotterbolag till JM AB. JM AB Àr ett av Sveriges största byggföretag. Arbetet har gÄtt ut pÄ att hjÀlpa JM Entreprenad Region Hus med att undersöka hur erfarenhetsÄterföringen mellan Kalkylavdelningen och produktion ser ut samt att komma med förslag till förbÀttringar.ErfarenhetsÄterföring handlar om att samla in och ÄteranvÀnda de erfarenheter och kunskaper som kommer frÄn olika delar av organisationen för att sedan ha dessa som utgÄngspunkt för förbÀttringar av det framtida arbetet.Det finns i nulÀget inga fastslagna rutiner för hur denna erfarenhetsÄterföring skall genomföras vilket Àr en stor brist i organisationen. För att förÀndra detta bör företaget strÀva efter att bli en lÀrande organisation och skapa tydliga rutiner för hur detta arbete skall lÀggas upp..

Interkommunal samverkan kring regional e-utveckling Àr ett Àmne som Àr vÀldigt aktuellt för Sveriges kommuner. I takt med att den offentliga sektorn fÄr ökade krav om digitalisering och minskade offentliga medel sÄ skapas ocksÄ ett behov av att kunna anvÀnda befintliga resurser effektivare. I VÀrmland pÄgÄr nu ett samarbete kring regional e-utveckling. I detta samarbete deltar samtliga vÀrmlÀndska kommuner. Samarbetet har varit vÀldigt framgÄngsrikt dÀremot finns det samtidigt utmaningar och möjligheter som ledningen bör beakta.

JÀmförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi..

The Swedish welfare organisation is built on the fact that the legislation gives the municipalities and social workers guidance and direction how to assess cases. Through out this the clients have right to be assessed both equally and individually. How is this done? The purpose of this paper was to examine the effect of the organisation referred to the social workers ability to discretion and the evaluation of the assessment in first time applications of social assistant cases. The purpose was also to look for variations in decisions and if these could be explained out of organisational and assessment effects.

Studiens huvudsyfte Àr att försöka förstÄ hur lÀrare och poliser ser pÄ en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar pÄ hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar Àven nÄgra teorier om hur barn tar till sig normer och vÀrden, moralutvecklingsteorier.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

BiosfÀromrÄden utgör ett nÀtverk av modellomrÄden som praktiskt visar hur man nyttjar jordens resurser pÄ ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hÄllbart sÀtt.Dessa omrÄden utses av Unesco:s program Man and Biosphere (MaB). Min studie utgÄr frÄn tvÄ frÄgor i syfte att visa hur det gÄr till nÀr ett svenskt biosfÀromrÄde bildas. Uppsatsen skall dels svara pÄ vilka drivkrafterna bakom bildandet av biosfÀromrÄdena Àr, dels visa hur och varför personer och organisationer i Sverige engagerar sig i bildandeprocessen. Detta undersöks med hjÀlp av litteraturstudier och kompletterande intervjuer. Det Àr viktigt att sprida kunskap om denna process eftersom biosfÀromrÄden utgör verktyg i det globala hÄllbarhetsarbetet.Litteraturstudier av frÀmst rapporter frÄn NaturvÄrdsverket och dokument publicerade av Unesco visar att det bör finnas ett brett samarbete mellan olika intressenter nÀr biosfÀromrÄden bildas.

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och instÀllningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hÀlsocentraler med hög respektive lÄg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog frÄn tvÄ topplistplacerade hÀlsocentraler och en icke topplistplacerade hÀlsocentral i ett lÀn, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav tvÄ kategorierOrganisation och Individ för de topplistade hÀlsocentralerna respektive den icke topplistade hÀlsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hÀlsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi.