The purpose of this paper is to investigate how organisations can keep their crisis preparedness alert although crises do not occur often. A crisis organisation will lay dormant within a larger organisation for long periods of time. This may cause a problem when a crisis does occur if the preparedness has not been kept alive.From previous researchers that we have studied within this field we have identified two distinct methods to do this. The first focuses on the importance of detailed crisis plans, while the other method suggests that it is more essential to develop specific competencies with the employees. We also find that keeping knowledge within an organisation is a matter of organisational learning and memory which we therefore discuss and analyse.We have performed an interview study at E.ON in Örebro, and we have also had the opportunity to read E.ON?s crisis plan.

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet.

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ?läsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat.

Försvarsmakten är en organisation som vill vara lärande. En lärande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet är mål som många organisationer strävar efter. Att vara en lärande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebär att målen kan uppnås.Syftet med denna uppsats är att utvärdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och därigenom öka förståelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rätt resultat.De doktriner som är inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring ämnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lärande organisationen finns närvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering är uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna där erfarenheter är viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar också att det finns väsentliga delar av systemet som kan förändras för att helheten ska fungera på bästa sätt..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser på bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer av både lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningen och såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande. Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömning utifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Organisation X är en del inom en större global koncern, med kontor belägna runt om ivärlden. Syftet med studien var att skapa en kunskap för anställda inom organisation X:supplevelse av organisationsklimatets kreativa aspekter. Vidare studerades hur de anställdasupplevelse förhöll sig till tidigare referensvärden för innovativa respektive stagneradeorganisationer, samt i förhållande till organisationens uttalade strategi för kreativitet ochinnovation. Betydelsen av ett kreativt organisationsklimat ligger till grunden förorganisationers förmåga att lyfta innovativa idéer. Studien visar att medarbetarnas upplevelseav organisationens kreativa organisationsklimat inte uppnår Ekvalls referensvärden för eninnovativ organisation, resultatet ställs vidare i relation till organisation X:s strategi gällandeinnovation.Slutligen ges förslag på områden att uppmärksamma samt förslag till åtgärder..

Syftet med denna uppsats är att undersöka en funktionell svenskundervisning där undervisning om språkliga strukturer integreras i undervisningen kring eget skrivande och analys av egna och andras texter. Fokus ligger på undervisningens relation till kontextuella aspekter av verksamheten, såsom sammanhang som har att göra med praxis i klassrummet, den enskilda skolan och yttre ramar på ett samhälleligt plan. Centrala begrepp är dialogicitet, processer, stödstrukturer, undervisning rörande språkliga strukturer, integrering, erfarenhetspedagogisk ämnessyn och text som socialt beteende. Såväl min analysapparat som den studerade undervisningen har inspirerats av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, särskilt nydialogiska och genrepedagogiska teorier.Studien följer fyra undervisningsförlopp i grundskolans senare år och i gymnasieskolan genom observationer, samtal i fokusgrupper samt intervjuer med lärare och elever.Resultatet visar att den genomförda undervisningen värderas högt av lärare och elever, och lärarna menar att alla kategorier av elever tjänar på denna typ av integrerad undervisning. Den upplevs som effektiv och engagerande.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken roll läroboken har i svenskundervisningen Vi har begränsat oss till att undersöka och observera fyra olika undervisningssituationer. Efter observationen följer en intervju med berörd lärare. För att analysera undervisningssituationerna använder vi oss av Lars-Göran Malmgrens konceptionstriangel. Alla de utvalda lärarna är överens om att läroboken används som ett komplement i deras svenskundervisning. Vi kan också konstatera att ingen av dem känner sig bunden till läroboken. Vi har kommit fram till att det är lärarnas personlighet och deras erfarenhet som är avgörande för vilken roll läroboken har i svenskundervisningen..

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter..

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Det är många elever i vår skola som förknippar svenskundervisningen med tråkiga grammatiklektioner. Mitt syfte är att i detta arbete söka svar på bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förändrat inställningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som tråkigt och något nödvändigt ont? Min undersökning bygger på en enkätundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett någon förändring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers inställning till grammatik..

Undersökningens syfte var att se hur den interna marknadsföringen ser ut i en imaginär organisation. Intern marknadsföring i ett nätverk eller en imaginär organisation är komplicerad då det inte bara är den egna personalen som skall nås utan även andra aktörer i nätverket. Konfektionsföretaget GANT har i litteraturen blivit utpekad som ett typexempel på en imaginär organisation, varför jag valde att genomföra min undersökning hos ledarföretaget för GANT, Pyramid Sportswear AB. De slutsatser jag har dragit är att det inte finns ett medvetet internt marknadsföringsprogram för hela GANT, och inte heller för den varuproducerande delen. Den interna marknadsföring som sker finns att finna i den tjänsteproducerande delen av GANT, vilket synliggörs mest påtagligt i det svenska återförsäljarnätet..

Sammanfattning Jag har undersökt på vilket sätt livsfrågor gestaltas i svenskundervisningen på gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frågor: ?Hur stor plats har livsfrågorna i svenskundervisningen??, ?Hur aktualiseras de?? och ?Hur behandlas de??. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begränsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lärare och enkäter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör därför ses som en grov skiss snarare än ett fotografi av verkligheten.

Slutsats: Det finns ingen perfekt mall som ska användas vid förändringar. Detta gäller i synnerhet förändringar som handlar om införande av en ny IT baserad arbetsrutin i en traditionsbunden organisation. Reaktioner på en förändring och på införande av ny teknik är olika från person till person, från organisation till organisation. Vi har genom denna uppsats kommit fram till att det finns ett antal nyckelord som borde tas i beaktande samt tillämpas om en förändring ska accepteras av personalen. · Information · Kommunikation · Väcka intresse och motivation · Uppföljning av arbetets gång.

Our purpose is to analyse three different epistemological discourses that exist in the social practice, Library and Information Science LIS, using the strategy for interpretation from the mimesis model by Paul Ricoeur and the terms from the critical discourse analysis by Norman Fairclough. The aim is also to explore there different views of knowledge organisation. We review previous research involving epistemology, knowledge organisation and discourse analysis in LIS. These show that there are many different epistemological standpoints and that later research has shown a more critical and sceptical state of knowledge organisation than earlier traditional positivist ideals. Discourse analysis is described as an important theory and method in LIS.