Sök:

Sökresultat:

605 Uppsatser om Organ-bevarande - Sida 27 av 41

Vilken av de olika tillgängliga biologiska behandlingarna mot psoriasis har bäst effekt på kort respektive lång sikt?

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar tre procent av Sveriges befolkning. Sjukdomen är en kombination av abnorm och snabb celldelning och en överreaktion i immunsystemet. Psoriasis kan variera i svårighetsgrad från lätt psoriasis till svår psoriasis men är ingen livshotande sjukdom. Sjukdomen kan dock påverka livskvaliteten kraftigt. Om man får psoriasis så har man fått psoriasis livet ut.

Kriminaliseringen av våldtäkt inom äktenskapet : En granskning av 1962 års brottsbalk och dess bihang

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

Lövängen i nordöstra Skåne :

The purpose of this paper is to study how the wooded hay meadow of the forest district of northeastern Scania is preserved today, and what local history it has, to thereby achieve a better understanding of the dynamics of the landscape and the complex of problems involved in keeping a historical element of the cultural landscape alive. To accomplish this, literature concerning the subject has been studied, experts have been consulted and an example, the old farm Sporrakulla in Östra Göinge municipality, has been studied. The paper states that the wooded hay meadow constitutes an important part of the history of northeastern Scania, where it provided leaf fodder and hay for the farmers keeping cattle. Today, however, only a few wooded hay meadows remain. One of these is the studied example at Sporrakulla, where juridical protection like Natura 2000 and financial support of maintenance like miljöersättningar make sure that the wooded hay meadow will remain.

Långsiktigt digitalt bevarande : En undersökning av affärssystemsutvecklande företags (o)medvetenhet om lagringsmedias hållbarhet

Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet.

Föräldrars ansvar för barns fostran och utbildning : Att utmana eller bevara genushabitus

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus.

Urban återanvändning - Järnvägsverkstäderna i Malmö

Många äldre industriområden har genomgått en omvandling för att möta dagens behov, men samtidigt har platsernas själ och historia bevarats genom återanvändning av byggnaderna. Malmö befinner sig idag i en övergång från en stad som varit beroende av industrier till att utvecklas mot en kunskapsstad, vilket gör gamla industriområden aktuella för nya användningsområden. Eftersom Malmös invånarantal ständigt ökar, krävs det att mark inom staden utnyttjas för ny bebyggelse. Järnvägsverkstäderna i nordöstra Malmö är ett äldre industriområde från förra sekelskiftet som haft en betydande roll för staden, men med tiden har förutsättningarna ändrats. Förr dominerades de stora ytorna av järnvägstrafik och industrier som utnyttjade tågförbindelsen, men med tidens gång har platsens lokalisering blivit alltmer central och har idag goda utvecklingsmöjligheter. Genom att området har dominerats av järnvägstrafik för industrier kännetecknas området fortfarande av stora byggnader och rälsdragningar.

Hantering av svenska kulturspecifika referenser i en engelsk och tjeckisk översättning av Stieg Larssons Män som hatar kvinnor

Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra den engelska och tjeckiska översättningen av Stieg Larssons kriminalroman Män som hatar kvinnor och undersöka hur svenska kulturspecifika referenser har hanterats  och om de överatta texterna blev domesticerade (målspråksorienterade) eller exotiserade (källspråksorienterade). Detta undersöks genom att kategorisera de svenska kulturspecifika referenser som finns i boken och genom att kartlägga de översättningstekniker som översättarna använt sig av vid översättningen samt genom att utföra en statistisk analys av översättningsteknikernas fördelning i texterna. Eftersom vissa översättningstekniker bidrar till att den översatta texten blir domesticerad och vissa till att den blir exotiserad borde denna analys tydligt visa vilken global översättningsstrategi, d.v.s. domesticering eller exotisering, som tillämpats på båda måltexterna.Resultatet visar att det finns 306 svenska kulturspecifika referenser i boken Män som hatar kvinnor. Dessa har kategoriserats i kategorierna Geografiska namn; Personnamn; Institutioner, företag och organisationer; Mat och dryck; Politiska begrepp; Tidningar och TV; Högtider; Fordon och Övrigt.

En sviktande vardag - Patientens upplevelse av att leva med hjärtsvikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 30 000 svenskar med hjärtsvikt. Antalet drabbade förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Omhändertagandet av dessa patienter medför höga kostnader, främst inom slutenvården. Hjärtsvikt är i sig ingen sjukdom, utan en benämning på ett sjukdomstillstånd orsakat av annan sjukdom eller en störning av hjärtats funktion. Det innebär att hjärtats pumpförmåga har försämrats, vilket medför att hjärtat inte klarar av att pumpa ut tillräckligt med blod och syre till kroppens vävnader och organ.

Kvinnor med Systemisk lupus erythematosus : en kartläggning av deras önskemål om kunskap i egenvård

Systemisk lupus erythematosus, (SLE) ingår i gruppen reumatiska sjukdomar och är en av ca 80 diagnoser inom området reumatologi. SLE är en kronisk , inflammatorisk, autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i olika delar av kroppens organ. SLE förekommer i båda könen och alla åldrar,men sjukdomen är sju gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Det oförutsägbara förloppet av denna kroniska sjukdom, dess symtom och eventuellt bieffekter av behandling kan betydande påverka patientens fysiska och psykiska välbefinnande.Tidigare studier har visade att patienter med diagnosen SLE hade ett behov av och efterfrågade kunskap om egenvård för att kunna nå en bättre livskvalitet. Förhoppningen var att om egenvård kommer i fokus i patientutbildningar för denna patientgrupp kan deras livskvalitet höjas.Föreliggande studie kartlägger vilken kunskap kvinnliga patienter i Uppsala län med SLE uppfattar att de hade om egenvård, samt hur mycket kunskap de uppfattade att de önskade inom egenvårdsområden.

En inventering av säregna trädformer funna i Sverige

In Sweden and in Scandinavia the amount of tree species are rather few. However many different forms of trees arise due to mutations and gives rare appearances like cut-leaved and hanging forms. In some cases these trees are interesting as cultivars and a few of them have become popular garden trees. The knowledge of the original trees and early propagation is meagre.In this study a selected group of trees were found through search of literature. Eight tree forms were chosen and investigated in situ.

Nyckelbiotoper och kontinuitetsskog i Vilhelmina Kommun : ett landskapsperspektiv

Med nuvarande trend kommer snart all skog bortsett från de skyddade områdena att vara påverkade av trakthyggesbruk. Denna studie inom Vilhelmina kommun och Vilhelmina Model Forest visar hur skogslandskapet i sydöstra delen av Vilhelmina har påverkats sedan trakthyggesbruket infördes, med störst påverkan i den sydöstra delen och minst i den västra delen närmast fjällkedjan. Detta arbete har syftat till att analysera hur skogar som inte blivit brukade med trakthyggesbruk och nyckelbiotoper är fördelade geografiskt, och hur de sammanfaller geografiskt, inom ett stort landskapsavsnitt i den sydöstra delen av Vilhelmina kommun. Studien har också syftat till att visa om storleken på skogsområden med sammanhängande opåverkad skog har betydelse för antal och areal registrerade nyckelbiotoper och om det finns någon trend från sydöst till väst. Alla analyser för arbetet har skett i ArcGIS med hjälp av kartmaterial av registrerade nyckelbiotoper och kalavverkade skogar från Vilhelmina Model Forest. Resultatet visade att 63 % av arealen nyckelbiotop i den sydöstra delen av kommunen ligger i skog som inte blivit genomhuggen med trakthyggesbruk.

Sametingets geografiska myndighet

Syftet med föreliggande rapport är att analysera samernas politiskt-geografiska aspirationer samt att relatera dessa till Sametingets nuvarande myndighet. Analysen görs utifrån formeln rap/SAI. Recognition (r), access (a) och participation (p) kräver inga geografiska arrangemang medan separation (S), autonomi (A) och independence (I) kräver geografiska avgränsningar. Vilka uttalade aspirationer framförs då av samerna i denna studie? Den slutsats som studien visar på är att samernas krav kan sammanfattas med ap/A.

Miljömålsuppföljning med indikatorer : är det rätt sätt? En intervjustudie kring erfarenheter av uppföljningsarbetet med miljömålet"Hav i balans samt levande kust och skärgård"

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med.

Revisorns oberoende vid fristående rådgivning ? det ständiga dilemmat

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen.

Personers upplevelser av att ?verleva ett hj?rtstopp : En kvalitativ litteratur?versikt

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

<- Föregående sida 27 Nästa sida ->