Problem: Är det signifikant vanligare att företag som har fått en anmärkning i revisionsberättelsen går i konkurs jämfört med företag som inte har fått en anmärkning?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det är signifikant vanligare att företag som har fått en Oren revisionsberättelse går i konkurs jämfört med företag som har fått en ren revisionsberättelse?Metod: Uppsatsens hypotes prövas med hjälp av chi-tvåtester som behandlar resultat från de kvantitativa data som tagits fram bestående av revisionsberättelser. Testerna grundar sig i en jämförelse mellan två urvalsgrupper, en studiegrupp och en kontrollgrupp.Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska underlag har för avsikt att bygga en teoretisk grund för studiens analys. Referensramen behandlar lagar, teorier (nationalekonomi och sociologi) och modeller (intressentmodellen & allvarlighetsskalan) som berör ämnet revision. Även tidigare forskning rörande ämnet belyses i detta avsnitt.Empiri: Empiriavsnittet redovisar en sammanfattning av urvalsprocessen följt av tabeller med sammanställd data samt en bredare förklaring av utfallet.Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det existerar ett tydligt signifikant samband mellan att ett företag får en Oren revisionsberättelse och att verksamheten avslutas genom konkurs.

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att förklara dissens och förklaringsmisstag samt tolkningen av dessa. Avtalsrätten bygger på olika principer och teorier som påverkar lagbestämmelser, normer och metoder. Ett av avtalsrättens svåraste problem är bristande överensstämmelse mellan anbud och accept. När dissens föreligger efter avtalsslutet, kan det knappast vara en praktisk lösning att tillämpa huvudprincipen att Oren accept innebär avslag i förening med nytt anbud, eftersom avtalet då inte kommit till stånd. Och när ett förklaringsmisstag har begåtts blir det nödvändigt att avgöra om den skall anses utgöra avtalsinnehållet eller vilken innebörd man skall lägga i förklaringen.

Alla aktiebolag i Sverige ska enligt lag avge en årsredovisning varje räkenskapsår. Revisorn granskar årsredovisningen, bokföringen och förvaltningen och uttalar sig sedan i en revisionsberättelse huruvida företagets årsredovisning ger en rättvisande bild av företaget. Vi har i denna uppsats undersökt om det finns ett samband mellan ett antal faktorer och sannolikheten att ett företag erhåller en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som har ett samband med Orena revisionsberättelser. Om ett företag erhåller en Oren revisionsberättelse kan det, beroende på vilken orsak som ligger bakom avvikelsen, innebära negativa effekter för företaget. Tillexempel om företaget erhåller en avvikelse gällande fortsatt drift kan kunder avskräckas från att handla och leverantörer kan avbryta leveranser på grund av rädsla av att företagen inte kan betala, det blir således en självuppfyllande profetia.

Revision används som ett medel för att utomstående intressenter, exempelvis aktieägare, ska få en kvalitetsstämpel på den information som förmedlas av ett företags ledning. Om revisorerna vill påpeka någonting angående företagets redovisning eller förvaltning utfärdar de en så kallad Oren revisionsberättelse. I denna studie undersöker vi om denna Orena revisionsberättelse får någon effekt på företagets aktiekurs. Den problemformulering som besvaras är:Har en Oren revisionsberättelse någon effekt på svenska publika företags aktiekurser?Tidigare forskning på området har nästan enbart genomförts i utlandet.

Bakgrund: Debatten om revision är högaktuell med tanke på bolagskriser, finanskriser och revisionspliktens avskaffande. Revisorernas arbete har uppmärksammats vid bolagskriser och deras agerande har ifrågasatts. Sedan den senaste finanskrisen har andelen Orena revisionsberättelser ökat och en majoritet av dessa finns i mikroföretagen. Tidigare forskning har påvisat att det finns ett antal finansiella och icke finansiella faktorer som påverkar revisionsberättelsens utformning. Vi frågar oss således om samband kan påvisas för dessa faktorer även i svenska mikroföretag.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera den Orena revisionsberättelsen, samt testa vilka finansiella och icke finansiella faktorer som kan förklara revisionsberättelsens utformning.Metod: Studien är baserad på en kvantitativ insamling av material från 142 årsredovisningar från svenska mikroföretag.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enOren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsOrena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en Oren revisionsberättelse.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag.

Syftet med vår uppsats var att utreda om intressenterna anser att den Orena revisionsberättelsen utgör en negativ signal och vilka åtgärder de därmed eventuellt vidtar då företag uppvisar Oren revisionsberättelse. Vidare skulle vi undersöka om företag med Orena revisionsberättelser i större grad går i konkurs eller likvidation än företag med rena revisionsberättelser. Med utgångspunkt från agentteorin och signalteorin skapade vi vår egen modell. Modellen beskriver händelseförloppet efter att revisorn utfärdat en Oren revisionsberättelse, då intressenterna vidtar åtgärder mot företaget vilket som i slutändan påverkar företagets fortsatta existens. För att kunna realisera vårt syfte genomförde vi en explorativ intervju för att få en djupare förståelse i ämnet, vilket sedan låg till grund för datainsamlingen.

Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.

SAMMANFATTNINGAndelen Orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en Oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen Orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen Orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Eftersom vi har ett eget stort intresse för djurvälfärdsfrågor och produktion av livsmedel med hög kvalitet har vi valt att fördjupa våra kunskaper inom gårdsslakt. I en tid där vi går mot allt färre stora slakterier, som leder till långa transporter för djuren och resulterar i ökad stress och skaderisk, så känns detta extra aktuellt. Vi har därför sammanfattat det vi tycker är viktigast att tänka på för den som går i tankarna att starta ett eget slakteri. Det man bör börjar med är att kontakta kommunen för bygganmälan och söka byggnadslov, där skall man även söka miljötillstånd för sin verksamhet. Därefter vänder man sig till livsmedelsverket med sin verksamhetsbeskrivning och planritning för att få tillstånd att producera livsmedel.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

Förändringar i livskvalitet till följd av urininkontinens är ett vanligt fenomen. Trots moderna behandlingar är det fortfarande många kvinnor som får negativa konsekvenser. Konsekvenserna berör både kroppen och psyket. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens och deras erfarenheter av vård och behandling. Metoden som användes för denna litteraturstudie och för att systematisk finna relevant litteratur var Willmans metodologi.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som Oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. Målet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehållare i transparent glas vill jag ifrågasätta varför vi gömmer och smusslar med våra mensskydd men också varför mensen idag framställs som Oren, äcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sätta den i fokus, på piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framställts om vi levt i ett matriarkat.