Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhÀlle medför stÀndig utveckling av nya betaltjÀnster. En sÄdan Àr kontaktlös betalning vilken innebÀr att anvÀndaren endast behöver svepa kortet i luften över kortterminalen för att betala. ICA Banken Àr under maj 2015 först ut i Sverige att lansera bankkort med kontaktlös betalfunktion. Studiens syfte Àr dÀrför att studera processen kring ICA Bankens implementering av ett nytt betaltjÀnstsystem samt undersöka hur införandet pÄverkar deras marknadsposition. För att analysera den data som samlats in genom kvalitativa intervjuer och en kundundersökning anvÀndes en teoretisk modell skapad av nyckeldelar frÄn Porters (1979) fem konkurrenskrafter, utvidgad av Davis (1989) teori om Teknologiacceptans samt Aaker och Kellers (1990) teori om VarumÀrkesutvidgning.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgÄngsfaktorer för implementeringen av affÀrssystem i e-handelsföretag.ForskningsfrÄga: Beaktas samma kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av ett affÀrssystem i stora fysiska företag som smÄ e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat tvÄ respondenter. En vetenskaplig förhÄllningssÀtt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktÀr.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affÀrssystem Àr och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syfte: Att undersöka om man avseende pĂ„ ett debatt- och ett granskande program verkligen kan pĂ„stĂ„ att vi idag har en sĂ„dan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill sĂ€ga, att se hur den samhĂ€lleliga eliten presenterar sig sjĂ€lv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjĂ€lp av en sprĂ„klig och visuell retorik presenterar sig sjĂ€lva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man dĂ„ urskilja i den politiska sjĂ€lvpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: JĂŒrgen Habermas teori om Ă„terkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhĂ€llseliten har Ă„terutvecklat en modern form av representation, som gĂ„r ut pĂ„ att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? pĂ„ SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? pĂ„ SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhĂ„llningssĂ€tt som vetenskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.

Bakgrund: Anledningen till att mĂ€nniskor söker sig till sjukvĂ„rden beror ofta pĂ„ deras hĂ€lsobeteende. De behöver göra en förĂ€ndring, men vad Ă€r det som fĂ„r mĂ€nniskor att göra förĂ€ndringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva pĂ„ vilka sĂ€tt motiverande samtal (MI) varit en anvĂ€ndbar metod för att frĂ€mja livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Studien utfördes som en allmĂ€n litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

?Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori.C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ryttaren tÀnker nÀr den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni Àr och hur det upplevs.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

Att penisen inte haft en betydande roll inom den socialpsykologiska forskningen rörande mÀns identitetsskapande, samtidigt som manskroppen blivit en tydligare fokuspunkt i media och samhÀllet de senaste Ären, Àr utgÄngspunkten för denna studie. En studie som syftar till att se hur mÀn konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp. I denna studie antogs ett diskursanalytiskt angreppssÀtt för att söka svar pÄ hur mÀn i Äldern 20-30 Är konstruerar sin identitet utifrÄn sin kropp med ett sÀrskilt fokus pÄ penisen och dess inverkan. Det utfördes Ätta stycken semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och kodades i programmet Nvivo. Utsagorna analyserades utifrÄn valda delar av olika diskursanalytiska angreppssÀtt och Àven Goffmans dramaturgiska perspektiv och hans teori om stigma, samt Butlers performativa idé om kön och Connells teori om hegemonisk maskulinitet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva styrelseutvÀrdering i nÄgra relevanta teoretiska sammanhang, kartlÀgga styrelseutvÀrdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestÄtt av en enkÀtundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förstÄelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick frÄn ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvÀrdering.

SammanfattningDenna studie har i syfte att öka förstÄelsen för elevers sÀtt att se pÄ lÀrandet i en praktisk miljö,vilket innefattar skolans karaktÀrsÀmnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen avutbildningen.Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd ocharbetsplatsförlagd karaktÀrsÀmnesundervisning. Vi ville förstÄ hur elever upplever denpraktiska undervisningen pÄ arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kaninverka pÄ vÄrt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten imedia om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild avmöjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjÀlpav resultatet av denna studie.De tvÄ gymnasieprogrammen dÀr studien utförts Àr Hotell- och Restaurangprogrammet samtIndustriprogrammet. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr Jean Lave och Etienne Wengers teoriom situerat lÀrande samt Per Erik Ellströms teori om lÀrande i ett kognitivt respektivekontextuellt perspektiv.