Syftet med denna studie var att undersöka pÄ vilket sÀtt extraversion Àr relaterat till arbetstillfredsstÀllelse, val av yrke med hög eller lÄg utbildning samt utÄt- eller inÄtriktat arbete. En enkÀtstudie genomfördes pÄ anstÀllda inom olika företag (N=140). Studien har delvis sina utgÄngspunkter i Furnhams studier av personlighet och arbetstillfredsstÀllelse samt Hollands teori om arbetstillfredsstÀllelses relation till val av yrke. Hypotesen var att deltagarna kommer att redovisa högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som överensstÀmmer med deras personlighet. Resultaten pekar pÄ att individer med höga och lÄga extraversionspoÀng redovisar högre arbetstillfredsstÀllelse om de har ett arbete som ligger nÀra deras personlighet.

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav pÄ sjÀlvstÀndighet. Den tjetjenska sidan karaktÀriseras idag av tvÄ vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland Ä andra sidan hÄller hÄrt pÄ sin territoriella rÀtt och situationen Àr dÀrmed lÄst.Vi har, i en teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrÄn den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett sÄ kallat ripe moment, för att kunna uppnÄ en lösning. För att freden skall bli bestÄende, Àr det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pÄgÄr, Àr att den inte kommit in i ett ripe moment Ànnu.

Syfte: Syftet Àr att undersöka vilka vÀrden ett konsultbolag bör kommunicera, för att attrahera entreprenörer i etablering- och uppstartsfasen. Metod: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genom för vÄr uppsats relevanta respondenter. SekundÀrdata har frÀmst baserats pÄ vetenskapliga artiklar, rapporter och teoretisk litteratur. Teoretiska perspektiv: Vi har baserat vÄr teori utifrÄn relationsmarknadsföring, image och imageförÀndringsteori och Àr kompletterad med konsult-klientrelationsteori samt teori rörande entreprenörers behov och personliga egenskaper. Empiri: PrimÀrdata har insamlats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med Malmö Nyföretagarcentrum, professorn i entreprenörskap Hans Landström samt entreprenörer i etablerings- och uppstartsfasen.

Denna uppsats Àr en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor dÀr jag har Àmnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om en feministisk strÀvan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utstrÀckning dessa olika förhÄllningssÀtt ocksÄ har gemensamma nÀmnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rÀttigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt Àr intressant i samhÀllen dÀr olika grupper pÄverkar och samspelar med varandra i vardagen sÄ vÀl som i politiska diskussioner. För en ökad förstÄelse av varandras utgÄngspunkter och övertygelser mÄste vi ocksÄ kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor Àn de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus pÄ en ensidig mÄlgrupp..

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Bonus till VD har de senaste Ären varit ett hett debatterat Àmne inom bÄde media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmÀrksammats pÄ senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersÀttning till VD trots sjunkande resultat.Denna studie syftar till att mÀta om samband finns mellan ersÀttningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara pÄ uppsatta frÄgestÀllningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr de valda teorierna appliceras pÄ studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjÀlp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar.Populationen som valts att behandla Àr de företag pÄ Stockholmsbörsen som listades under Large Cap vÄren 2012.

Den hÀr studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som pÄverkar samverkan. Studien efterstrÀvar ocksÄ att utforska upplevelsen av hur samverkan pÄverkar mÄlet att uppnÄ bÀttre arbetsmetoder kring barn som misstÀnks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i Ätta stycken teman. De teman som kunde urskiljas Àr: öppet klimat pÄ kort tid, natt och dag, spindlarna i nÀtet, ringar pÄ vattnet, en frÄga om instÀllning, Barnahus Àr allas hus, tydlighet Àr husets vÀggar och nÄgot bra pÄ spÄren.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrarna tror sig veta om professionen studie- och yrkesvÀgledare. Studien undersöker vilken betydelse verksamma lÀrare lÀgger i titeln studie- och yrkesvÀgledare samt att, utifrÄn ett lÀrarperspektiv, undersöka om studie- och yrkesvÀgledare Àr en relevant titel för uppdraget. Det Àr bÄde en kvantitativ och kvalitativ studie som Àr avgrÀnsad till en kommun i södra Sverige. LÀrarna i kommunen, som har en studie- och yrkesvÀgledare pÄ sin arbetsplats, har besvarat ett formulÀr, en ostrukturerad intervju. LÀrarna har besvarat frÄgor om hur de uppfattar titeln studie- och yrkesvÀgledare och dennes arbetsomrÄden och kompetens.

Syftet med den hÀr studien Àr att, genom en komparativ fallstudie tillsammans med befintlig strategiteori, förklara vilka konkurrensfördelar som Àr viktiga för strategisk positionering för e-handelsbolag inom hemelektronikbranschen. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats vid insamlandet av empiriska data för den hÀr uppsatsen. VÄr huvudsakliga metod för datainsamling Àr personliga intervjuer samt, i ett fall, en telefonintervju. VÄrt teoretiska perspektiv utgörs av Porters generiska strategier, Porters teori om strategisk positionering, kompromisser och passform, Porters vÀrdekedja, Kim och Mauborgnes vÀrdekurva och strategiska kanvas samt Andersons teori om long tail. Grunden för vÄr empiri ligger i intervjuer med personer med insyn i sina respektive företags strategiska beslut.

AbstractDenna uppsats fokus ligger pÄ klienter intagna pÄ ett LVM ? hem i Hessleby, som ligger 2 km utanför Mariannelund i Eksjö kommun. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀl Hesslebys behandlingshems policy eller grundlÀggande handlingsprogram implementeras hos de intagna klienterna. Att se om den behandling som Hessleby sÀger sig stÄ för överhuvudtaget Àr möjlig att realisera sÄ att klienterna upplever den pÄ ett likvÀrdigt sÀtt som behandlingshemmet. Hesslebys policy Àr i korthet, att skapa tillit mellan kontaktperson och klient.

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

Vi har genom tidigare arbetslivserfarenheter sett att det inte alltid Àr lÀtt sprida inkommande och inneboende kunskap vidare inom arbetslaget. Med detta som utgÄngspunkt har vi valt att göra en kvalitativ fallstudie av ett fritidshem. DÀr har vi undersökt hur innehavd och inkommande kunskap sprids vidare till de övriga i arbetslaget. VÄr tanke med undersökningen var att se, om, och pÄ vilket sÀtt, det sprids kunskap i ett arbetslag. För att fÄ fram data kring detta problem, valde vi att arbeta med informella intervjuer dÀr vi utgick frÄn olika teman.I vÄr teori har vi utgÄtt frÄn Kolbs lÀrcirkel.

För engagerade entreprenörer kan svÄrigheten ligga i att sÄvÀl fokusera pÄ rÀtt saker, som att göra saker pÄ rÀtt sÀtt för att fÄ tiden att rÀcka till. VÄrt syfte med uppsatsen var att identifiera problemomrÄden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag pÄ lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnÀringen för att fÄ reda pÄ hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgÄ frÄn vÄrt empiriska material genom att tolka vÄra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lÀmplig teori. UtifrÄn tolkningen av empiri och lÀmplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vÄr undersökning framgÄtt att det finns behov av att förbÀttra verksamhetsstyrningen i smÄföretagen inom besöksnÀringen. VÄr undersökning identifierade problem frÀmst inom följande omrÄden: marknadsföring, prissÀttning, tid, nÀtverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska pÄ Internet, kundfokuserade, ingÄ i nÀtverk, delegera arbetsuppgifter, sÄlla bland idéer, upprÀtta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av vÀrldens största och framgÄngsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen Àr att dels kartlÀgga Manchester Uniteds kontraktsnÀt, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som sÀrskiljer Manchester United frÄn vanliga nuvÀrdesmaximerande företag utifrÄn kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak anvÀnds i uppsatsen Àr kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnÀt, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar frÀmst upp det som skiljer Manchester United frÄn ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar pÄ Àr spelare, supportrar och sponsorer dÄ dessa kontraktsparter Àr unika för företag som Manchester United.

SammanfattningFrÄgor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen Àr hur förÀldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, slÀkt, vÀnner, samhÀllet i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en vÄldtÀkt. Vi har ocksÄ valt att titta pÄ hur sjÀlvhjÀlpsgrupper arbetar med och bearbetar kÀnslor som skuld och skam. UtifrÄn fyra intervjuer med förÀldrar till utsatta flickor och personal frÄn Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok SjÀlvhjÀlpsgrupper (2006) som ingÄende diskuterar Àmnet samt Anna Meeuwisses bok VÀnskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att pÄ sÄ sÀtt fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Den teori vi har valt Àr Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.