Fokuseringen pÄ sexuella krÀnkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, bÄde i massmedia och i samhÀlls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest anvÀnda förolÀmpningarna i omlopp Àr ordet hora. DÄ jag tror att anvÀndandet av ord som hora Àr mer komplex Àn bilden som ges i media, vÀljer jag att undersöka anvÀndandet av ordet utifrÄn Bourdieus teori om symboliskt vÄld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats Àr att se om ett ord som hora, som lÀnge förknippats med en förolÀmpning mot en kvinna, kan fÄ en betydelse som associeras med nÄgot positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som krÀnkande, och att Àven tjejer anvÀnder ord som hora.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva nÀr revisorernas oberoende kan stÄ i konflikt med revisorsrollen samt att utreda och skapa förstÄelse för hur revisorerna ser pÄ oberoende. För att kunna besvara syftet valde vi att göra en gridanalys med fem revisorer. Metoden valdes för att ge en mer rÀttvisande bild av revisorernas tankar kring oberoendet. Till vÄr hjÀlp för att beskriva oberoendet och revisionens syfte anvÀnder vi agentteorin och populationsekologisk teori. UtifrÄn dessa teorier kan revisorernas agerande delvis förklaras och redogöras för.

I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har Àven undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mÀnskliga rÀttigheter. För att fÄ en ökad förstÄelse om lÀnder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hÀmtat frÄn databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll frÄn riksdagens hemsida. Jag har Àven lÀst litteratur om islam för att fÄ en djupare förstÄelse för hur religionen ser ut.

Den hÀr kandidatuppsatsen syftar till att undersöka en form av delat ledarskap vilkenbenÀmns dualt ledarskap. ProblemomrÄdet Àr intressant eftersom dagens arbetsmarknadbehöver nya ledningsmodeller och det tidigare funnits begrÀnsat med undersökningar inomomrÄdet, svenska sÄvÀl som internationella. Undersökningens syfte Àr att analysera dualtledarskap för att kunna ge en bild av det och dess effekter, vilket gjordes med hjÀlp av trefrÄgestÀllningar. De teorier som det relateras till i uppsatsen Àr Alvessons och Sveningssonsteori om ledarskap, Döös med fleras teori om delat ledarskap samt Wengléns teori omchefers identitetsarbete. För att genomföra undersökningen anvÀndes en induktiv, kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer.

Problem: I uppsatsen undersöks vilka möjligheter och hot mobiltelefonibranschen i Sverige stÄr inför nÀr 3G-teknikens införs. Vidare undersöks hur en nÀtaktör som Hi 3G Access AB kan vinna varaktiga konkurrensfördelar pÄ denna marknad. Slutligen undersöks hur införandet av ny teknik, 3G-tekniken, pÄverkar affÀrsmöjligheterna i branschen pÄ ett mer teoretiskt plan. Metod:Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie. Teoretiska perspektiv: I studien anvÀnds Porters teori om branschanalys samt Barneys teori om resursers betydelse för att nÄ varaktiga konkurrensfördelar.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriÀrplaner, samt vilka personer som de ansÄg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod, dÀr elever frÄn skolor i olika omrÄden, med olika sociala bakgrunder ingÄtt. De teoretiska ansatser vi anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieus teori dÀr begrepp som kapital och habitus varit anvÀndbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell fristÀllning. Av undersökningen har framgÄtt att eleverna frÄn den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utstrÀckning tenderar att vilja vÀlja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina förÀldrar som förebilder. Det har Àven framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osÀkra pÄ framtida karriÀrplaner och att eleverna i större utstrÀckning sÄg sina förÀldrar som mer betydelsefulla i val av karriÀrplaner..

Denna rapport tar upp huruvida Wiki, som informationshanteringsverktyg, kan uppfylla de krav som finns pÄ företags informationshantering idag. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn teori och en mindre undersökning se vilka möjligheter och nackdelar som finns med verktyget för företag. En mindre intervjustudie med tolv informanter har genomförts pÄ företaget Agda Lön AB. För att skapa en grund presenteras teorier inom Knowledge Management och Knowledge Management System, Kollaborativt- och kooperativt arbete, samt verktyget Wiki. DÀrefter redogörs den studie som genomförts. Vidare diskuteras de olika aspekter som framkommit under teori och empiri.

Syfte: Studiens syfte Àr att genomföra en undersökande studiegenom att jÀmföra sÄvÀl balans? som resultatrÀkning frÄn desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. JÀmförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan Ären 2009?2014, vilka ÀrÄren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som anvÀnts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger pÄ en syn om förstÄelse och tolkningkopplat till kunskap.

Den hÀr uppsatsen undersöker Py Sörmans roman Aloë utifrÄn begreppet derealisering. Derealisering, menar uppsatsförfattaren, utgör en medvetenhet om problem gÀllande representationen av realitet som Àr central för postmodernismen. Denna medvetenhet aktualiserar frÄgestÀllningar gÀllande förhÄllandet mellan narrativitet och realitet, frÄgestÀllningar som Àr nÀrvarande i den moderna och postmoderna romanen. Aloës Àmne och narrativitet, argumenterar uppsatsen, belyser dessa frÄgestÀllningar. Uppsatsförfattaren strÀvar efter att bevisa detta genom att analysera romanen med hjÀlp av begrepp frÄn narrativ teori.

Sammanfattning Titel ?Positionering av en marknadsledare ? en fallstudie av Swedish Match AB pĂ„ den svenska snusmarknaden? Seminariedatum MĂ„ndagen den 17 januari 2005 Ämne/kurs Magisteruppsats i marknadsföring, 10 poĂ€ng Författare Ida Lundgren, Peter Nilsson och Jessica Svahn Handledare Christer Kedström Nyckelord Positionering, Marknadsledare, Swedish Match AB, Snus, Porters fem konkurrenskrafter. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att utforska teorier betrĂ€ffande positioneringen av en marknadsledare för att senare undersöka hur ett sĂ„dant företag arbetar med positionering i praktiken. Detta genom att studera fallföretaget Swedish Match AB och jĂ€mföra dess tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt med den teori författarna studerat i syfte att utröna huruvida skillnader existerar mellan teori och praktik i just detta specifika fall. Vi har Ă€ven för avsikt att komma med konstruktiv kritik och förslag pĂ„ hur Swedish Match eventuellt kan förbĂ€ttra sitt positioneringsarbete.

Under 2011 sÄ utbröt det vÄldsamma oroligheter i Libyen och Syrien med mÄnga civila offer. FN:s sÀkerhetsrÄd utfÀrdade i mars 2011 en resolution om upprÀttandet av en No-Fly Zone i Libyen. Ryssland har sedan lÀnge haft en uttalad instÀllning mot att stater lÀgger sig i andra lÀnders inre angelÀgenheter. Ryssland avstod frÄn att rösta i fallet Libyen vilket möjliggjorde en humanitÀr insats. Men avseende Syrien sÄ har Ryssland anvÀnt sitt veto tvÄ gÄnger för att stoppa resolutioner som möjliggör en humanitÀr insats.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om Rysslands agerande kan förklaras utifrÄn realistisk teori inom internationella relationer.

Denna uppsats Àr en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som lÀst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp pÄ Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstÄr i deras texter och vilka diskurser som dÀrför kan identifieras. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av Lindströms teori (2008) om lÀroformer inom Estetiska lÀrprocesser och Marners idéer om argument för estetiska Àmnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benÀmnt: kunskaps-diskurs, Àmnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spÄr av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad Àr metod-diskursen och den sociala diskursen. Lindströms (2008) teori bygger pÄ idéer om att man kan beskriva fyra lÀrandeformer inom estetiska lÀrprocesser och dessa kallar han I, OM, MED och GENOM.

Idag verkar BorÄs Stadsteater pÄ en kvick förÀndring av markanden dÀr ökad konkurrens och rask förÀndring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva pÄ en markand dÀr hÄrd konkurrens rÄder. Ett tjÀnsteföretag som BorÄs Stadsteater anvÀnder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att frÀmst Ätskilja sig sjÀlva frÄn sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet Àn sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats Àr att förstÄ vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som pÄverkar BorÄs Stadsteater. ForskningsfrÄgan som berör denna uppsats Àr: Vad pÄverkar den kundupplevda tjÀnstekvalitén pÄ BorÄs Stadsteater? Datainsamligsprocessen Àr realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp pÄ Kvartersteatern i Halmstad. VÄr samlade frÄgestÀllning Àr att undersöka hur teatern som forum pÄverkar deltagarnas identitet. Vi har genom vÄra metoder fÄtt ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vÄrt arbete pÄ Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna pÄ teatern, efter det första mötet sÄ hade vi fÄtt en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfÀllen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vÄrt socialpsykologiska analytiska arbete anvÀnt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

Fyrtioen nittonÄriga elever vid Barn- och fritidsprogrammet, Ärskurs tre har svarat pÄ frÄgan: Om du blir vÄr nya ledare, vilka viktiga levnadsregler ska vi ha om vÄrt gemensamma samhÀlle skall fungera? Svaren varierade men fem levnadsregler var viktigare Àn andra, nÀmligen:Man ska respektera andra mÀnniskor.Man ska vara den man Àr.Du ska inte ljuga.Man ska inte stjÀla.Du ska inte vara otrogen.Sju personer, elever i Ärskurs tre vid samma gymnasieprogram men i en senare Ärskull, har tolkat undersökningens resultat. Samtliga anser det troligt att nittonÄringarna tycker detta. Att respektera andra, Àr den viktigaste levnadsregeln enligt ungdomarna. Denna regel utgör Àven en viktig grund för de övriga levnadsreglerna.Enligt en teori av Ronald Inglehart, amerikansk sociolog, tenderar de vÀrderingar man fÄtt i ungdomsÄren att finnas kvar i vuxenlivet.