Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rÄdande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssÀtt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av fenomenologi och Grundad teori. UtgÄngspunkten i vÄrt teoretiska perspektiv Àr tvÄ studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framvÀxten av regleringar. Studierna Àr vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Denna uppsats lyfter ut Graham Allisons tre teorier frÄn boken Essence of decision och applicerar dessa pÄ U 137-krisen. Krisen intrÀffade 1981 dÄ en sovjetisk ubÄt gick pÄ grund utanför Karlskrona. Var och en av de tre teorierna Àr ursprungligen gjorda för att förklara beslutsfattandet under Kubakrisen utifrÄn olika perspektiv. Uppsatsen prövar de tre teorierna pÄ U 137-krisen och utser den teori som bÀst förklarar utrikespolitiskt agerande under krisen. Huvuddelen av uppsatsen beskriver de tre teorierna Rational actor model, Organizational Behavior samt Governmental Politics och applicerar dessa pÄ U 137-krisen.

En kvalitativ studie om en liten regioanl banks resurser och förmÄgor. Teoretisk referensram: resursbaserad teori..

Familjeutredare pÄ akut- och utredningshem Àr en yrkesgrupp som arbetar med utredning av förÀldrars omsorgsförmÄga. I arbetet trÀffar familjeutredaren dagligen mÀnniskor som befinner sig i svÄra livsskeenden. Detta stÀller krav pÄ familjeutredarens förmÄga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förstÄelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som stÀlls och hur de hanterar det. Studien utgick frÄn Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer.

Med de senaste Ärens volatilitet pÄ oljemarknaderna och den historiska inverkan som oljepriset har haft pÄ inflationen sÄ avser vi att undersöka hur stor inverkan oljepriset har pÄ inflationen idag. Vi gör vÄr undersökning pÄ ett urval av industrialiserade och ej fullt industrialiserade lÀnder för att se om det Àr nÄgon skillnad pÄ resultaten mellan dessa typer av ekonomier. Vi nÀrmar oss problemet med en oljeutökad Phillipskurva som specificeras i tre olika modeller. Specifikationerna baseras pÄ nykeynesiansk teori, monetarism och ECB:s tvÄ pelar strategi vid inflationsanalys. Vi finner att oljepriset har haft en pÄverkan pÄ inflationen under tidsperioden 1979-2007 i de industrialiserade lÀnderna men att effekten över lag Àr avtagande vid en jÀmförelse med perioden 1990-2007.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först pĂ„ en bred grund för att sedan fokusera mer pĂ„ kommunikationskanalernas anvĂ€ndande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att mĂ„nga av de studier som genomförts har fokuserat pĂ„ större företag.Syfte: Syftet Ă€r att kartlĂ€gga hur vĂ€l vedertagen teori stĂ€mmer överens pĂ„ ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn pĂ„ den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förstĂ„else av den interna dagliga kommunikationens förutsĂ€ttningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framstĂ€llt följande frĂ„gestĂ€llning; Är vedertagen teori tillrĂ€cklig för att framhĂ€va det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna pĂ„ ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara pĂ„ studiens syfte har vi valt att anvĂ€nda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus pĂ„ ett fallföretag.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka Bitcoins egenskaper och funktioner samt diskutera dess eventuella pa?verkan pa? dagens ekonomiska system. Den forskning som publicerats pa? a?mnet underso?ker fra?mst tekniska och sa?kerhetsma?ssiga detaljer, det a?r da?rfo?r intressant att analysera ur en ekonomisk synvinkel. Genom att anva?nda makroekonomisk teori ska jag fo?rso?ka klargo?ra om Bitcoin kan konkurrera med dagens valutor.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Syftet med denna uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen av de förestÀllningar om psykiskt funktionshinder som pÄverkar mötet mellan hemtjÀnstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frÄgestÀllningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, vÄra frÄgor Àr: Vilka upplevelser/förestÀllningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka förestÀllningar pÄverkar personalens förutsÀttningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsÀttningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet Àr insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde tvÄ gruppintervjuer med totalt Ätta informanter dÀr samtliga arbetar inom hemtjÀnst. NÀr vi sedan analyserade vÄrt material anvÀnde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

??He who makes a beast of himself gets rid of the pain of being a man.? ? Dr. Johnson? . SĂ„ inleder den amerikanske journalisten Hunter S Thompson sin mycket speciella roman Fear and Loathing in Las Vegas ? a Savage Journey to the Heart of the American Dream (1972).

Manöverkrigföring Àr ett vedertaget begrepp inom militÀr teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jÀmföra tvÄ operationer som baseras pÄ manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gÄngen som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slÄ en jÀmbördig motstÄndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring Ànnu en gÄng den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den hÀr uppsatsen Àr en komparativ fallstudie baserad pÄ kvalitativ textanalys. BÄda operationerna beskrivs för att sedan jÀmföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att sÄvÀl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade pÄ teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror pÄ presenteras..

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.