Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning dÀrefter. Syftet med denna undersökning Àr att vinna en ökad förstÄelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat pedagoger i bÄde förskola och skola, dÀr de, ur sin egen synvinkel, fÄtt rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgÄngspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av bÄde förskollÀrare och grundskollÀrare anser sig anvÀnda den berÀttande utgÄngspunkten allra mest.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om förÀldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet nÀr det gÀller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjÀlp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. FörÀldern ingÄr i ett allmÀnt system av normalitet, sÄsom övriga samhÀllsmedlemmar. Studiens fokus ligger pÄ förÀlderns agerande utefter detta i förhÄllande till den situation som barnets funktionsnedsÀttning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebÀr att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid Àr i fas med varandra.

Det huvudsakliga syftet med projektet Àr att belysa utstÀllningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt Àr att jag har valt att titta pÄ utstÀllningarna pÄ kulturcentret Astrid Lindgrens NÀs. Metoden för projektet innebÀr att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens NÀs samt arbetat med teori som beskriver förhÄllandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte Àr ett ge en viss insikt i hur arbetet pÄ museet genomförs, pÄ ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet Àr nÀrvarande och vad som bibehÄller dem Àr rÀdslan för att besökarna skall missförstÄ.

I den hÀr uppsatsen diskuterar jag, med utgÄngspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltsÄ dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frÄgestÀllningarana rör i detta fall det sÀtt varpÄ vÄra vÀrderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget nÄgon normativ kraft, eller bestÄr de enbart i kognitiva till-stÄnd? UtifrÄn dessa grundvalar bedömer jag sedan Ä ena sidan hur Blackburns teori funge-rar pÄ det metaetiska planet, och Ä den andra för hur den svarar mot vÄra intuitioner om mo-ralförestÀllningarnas betydelse för vÄr handlingskraft.

The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.

MÄlet med föreliggande arbete var att undersöka följande tvÄ frÄgor:1. Vilka svÄrigheter har elever ofta med derivata?2. Vilka teorier Àr centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svÄrigheter?Metoden som anvÀnts kallas "meta-syntes" och Àr en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanstÀlla resultat Àven transformerar, analyserar och renodlar dem.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara sambandet mellan relationen och de faktorer som frÀmjar alternativt hÀmmar intensiteten i relationen mellan intern och externrevisorn.För att förklara de faktorer som pÄverkar intensiteten i relationen har vi byggt en egen teori. Vi har gjort en illustration för att förtydliga vÄr teori för lÀsaren. Vi har försökt att med hjÀlp av redan befintliga teorier och olika synsÀtt styrka vÄr egen teori. Teorin har sedan utmynnat i hypoteser. VÄr övergripande hypotes utgÄr frÄn revisorernas oberoende.

Syfte:VÄrt syfte Àr att utreda om svenska förvaltare av etiska fonder pÄverkar utvecklingen av hÄllbarhetsredovisningen hos svenska börsföretag. I den mÄn de pÄverkar ska vi dessutom utreda vad de pÄverkar och hur. Metod:Uppsatsen Àr kvalitativ, deskriptiv och genomförs med anvÀndande av grundad teori (Glaser & Strauss). Empiriinsamlingen har huvudsakligen skett genom intervjuer. Teoretiska perspektiv:Det teoretiska ramverket bestÄr av de vidareutvecklingar av intressentteorin som utvecklats inom forskningsomrÄden som angrÀnsar vÄrt, institutionell teori efter bland andra Jönsson samt Porters och Chuas teorier om kvalitativ och kvantitativ information.

Forskning visar att malnutrition förekommer pÄ sjukhus och att patienter med lÄg nutritionsstatus ofta inte uppmÀrksammas och/eller erbjuds adekvat behandling. Olika yrkeskategorier deltar i nutritionsarbetet, men sjuksköterskan kan med sitt holistiska perspektiv anses ha den bÀsta positionen för att försÀkra patienten en god nutrition. Att ge en ur nutritionssynpunkt god vÄrd kan sÀgas vara en av de mest grundlÀggande delarna i god omvÄrdnad. I Orems generella omvÄrdnadsteori om egenvÄrdsbrist formuleras nÀr omvÄrdnad behövs, liksom hur omvÄrdnadens form och innehÄll ser ut. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors arbete med nutrition i samband med omvÄrdnad av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus. En systematisk artikelgranskning av 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn dÀr strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig pÄ Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framstÀlls inom populÀrkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essÀ om populÀrorientalismens bruksvÀrde och vÀrldsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populÀrkulturen som berör film dÄ mitt undersökningsmaterial Àr en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en pÄbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrÄn de populÀrorientalistiska filmer Berg analyserat..

Vocational Education between theory and practice.

Uppsatsens syfte Àr att, med hjÀlp av postkolonial teori belysa matens roll i nÄgra personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berÀttat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och pÄ olika sÀtt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskÀnslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan tvÄ kulturella gemenskaper, ett slags ?third space? med möjlighet att föra dessa nÀrmare varandra med hjÀlp av hybridisering. Mat blir dÄ ett konkret sÀtt att bÄde se och upptÀcka den utvecklingen men ocksÄ nÄgonting att bygga nya gemenskaper runt..

Att leva med en kronisk sjukdom som astma pÄverkar den sjukes liv pÄ mÄnga sÀtt. BÄde samhÀlleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. DÀrför Àr det viktigt att vÄrden stöttar och ger kunskap som underlÀttar för patienten att leva med astma. Det krÀvs att patienten fÄr en information som Àr individanpassad för att han/hon ska kunna omsÀtta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som anvÀndes i studien var kvantitativ med en enkÀt som datainsamlingsmetod.