Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden.

Många människor faller in i ohälsosamma livsstilsmönster som kan vara svåra att ta sig ur. Bristande hälsa kan ofta relateras till felaktig kost, för lite motion och/eller sömnstörningar. För att göra en förändring kan det vara nödvändigt med professionell hjälp, där motiverande samtal kan vara en användbar metod. Syftet med vår litteraturstudie var att undersöka möjligheter med och effekter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar, främst beträffande kost, motion och sömn, samt att undersöka sjuksköterskans möjlighet att använda sig av denna metod. För att få svar på syftet har vi granskat 16 vetenskapliga artiklar beträffande motiverande samtal, kost och motion.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförändringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en känsla av osäkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrättavisanden. Detta kan relateras till dålig kunskap hos både patient och sjuksköterska men även till brist på tid. För att en livsstilsförändring skall kunna ske är motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som använts är Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.

SammanfattningBakgrund: Diabetes typ 2 är en av de stora folksjukdomarna i västvärlden och numer även i utvecklingsländerna. Då patienterna är i behov av korrekt information för att lära sig att hantera och leva med sjukdomen är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur patienterna upplever information från vården. Syfte: Syftet var att utforska vad för erfarenheter patienter med diabetes typ två har av information från vården. Metod: En litteraturstudie som är baserad på tidigare forskning om diabetes typ två och information. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats med textanalys. Resultat: Resultatet i denna uppsats visar att patienterna efterlyser information som är anpassad till dem som unika individer och som är lätt att förstå och hantera, då de behöver verktyg för sin egenvård. Fyra teman som framkom: Svårigheter att ta emot och anpassa sig efter information, Information anpassad till att klara av dagligt liv, Skillnader på information från läkaren och sjuksköterskan och Anpassad information. Diskussion: Resultatet diskuteras bl a i förhållande till Orems teori kring egenvård. Då patienterna ofta har svårt att anpassa till sin sjukdom behöver de stöd i form av information för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas.

I och med att den psykiatriska vården omorganiserats och antalet slutenvårdsplatser minskathar familjen en stor och viktig roll i vårdandet av psykiskt sjuka. När en anhörig drabbas avschizofreni uppstår en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall,begränsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vararustade med användbara åtgärder för att möta de anhörigas behov. Den här litteraturstudienfokuserade därför på omvårdnadsåtgärder som är grundade i den problembild som anhörigatill personer med schizofreni beskriver.

Innan insulinets upptäckt 1920 behandlades diabetespatienter med lågkolhydratkost. Enligt tidigare forskning om lågkolhydratkost framkom bra resultat gällande det minskade insulin behovet och förbättrade HbA1c värden. Omvårdsteoretikern Dorothea Orems omvårdnadsmodell innebär att en människa utför handlingar för sin egen skull för att upprätthålla hälsa. Människor med diabetes typ 2 har stort ansvar gällande egenvårdsaktiviteter för att öka välbefinnande och hälsa. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av egenvård hos människor med diabetes typ 2 som äter LCHF-kost.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Barn behöver sömn för att kropp och hjärna ska fungera optimalt. Funktioner som minne och koncentrationsförmåga samt samspel med föräldrar och kamrater har klara samband med sömnens längd och kvalitet. Sömnbrist kan påverka den psykiska och fysiska hälsan med symtom som till exempel oro, ångest och ökad risk för övervikt.  En av sjuksköterskans uppgifter inom vården är att stärka och stödja patienten för att få kraft att hantera sin situation. Detta stämmer väl överens med Dorothea Orems omvårdnadsteori där grundtanken är att människan i allmänhet både har förmåga och motivation och göra det som krävs för att ta hand om sin hälsa.Syfte: Att kartlägga vilka icke farmakologiska behandlingsmetoder och egenvårdsråd som finns för barn och ungdomar 0-18 år för att främja en god sömn.Metod: Litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.Resultat: Litteraturöversikten gav flera behandlingsmetoder för sömnproblem, varav de mest förekommande var KBT och andra metoder för beteendeförändring samt införande av fasta rutiner. Egenvårdsråd som gavs avsåg bland annat av att minska stimuli för att främja nattsömnen.

Syfte med detta arbete var attbelysa den aktuella situationen i läkemedelsanvändningen på fyra äldreboende i mellersta Sverige. Studien utvisade, med hjälp av en enkät innehållande 27 frågor, skillnader i åtta sjuksköterskors kunskaper om läkemedel och prioritering av läkemedelsgenomgångar på arbetsplatserna. Granskningen visade även hur många läkemedel som användes genomsnittligt per boendeenhet, hur många fallolyckor som inträffade samt hur ofta och länge sjukhusvård behövdes under den sexmånader långa undersökningsperioden. Dessutom undersöktes om antalet läkemedel och antalet fallolyckor var relaterade till den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans kunskaper om läkemedel. Antalet förskrivna läkemedel fanns tillgängliga med hjälp av Apotekens e-dos system.

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats.Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet.

Laryngectomi är ett stort ingrepp som påverkar patientens kroppsliga, sociala ochpersonliga funktioner och påverkar många aspekter av deras livskvalitet. Derasandning, tal, luktsinne, sväljningsförmåga och utseende påverkas. Somlaryngectomerad får patienten ta ansvar för och utföra en mängd egenvård. Undervårdtiden måste de få kunskaper och stöd av sjuksköterskan för att lära sig att utföraegenvården. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva laryngectomeradepatienters livskvalitet och att belysa sjuksköterskans möjligheter att stödja patienteni processen att bli självständig i sin egenvård.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design.