Denna C-uppsats handlar om ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Syftet har varit att undersöka på vilket sätt gymnasieämnet svenska som andraspråk skiljer sig från gymnasieämnet svenska och varför ämnet ofta betraktas som ett stödämne till ämnet svenska. Jag har också velat klargöra bakgrunden till varför svenska som andraspråk blev ett ämne i den svenska gymnasieskolan. Frågeställningarna har varit: Vad skiljer ämnet svenska som andraspråk från ämnet svenska? Kan svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne till ämnet svenska? Varför infördes ämnet svenska som andraspråk som gymnasieämne? Jag har kommit fram till att gymnasieämnet svenska som andraspråk infördes i gymnasieskolan 1 juli 1990.

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller Ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv..

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika Ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Inom offentlig sektor och särskilt sjukvårdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar på ledarskapet. Man kan säga att tre nivåer då samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare får ofta en nyckelroll i förändrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget är av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus på vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region Skånes sjukvårdsverksamhet.

The need for second language learning is increasing in today?s multicultural and globalized society, and adult studies are becoming more common. Teachers must encourage all students, and all schools need to promote equality. Motivation is one of the most important factors for positive learning and progress, and it can be helpful for second language teachers to know more about this subject. The aim of this study was to examine which motivational factors that influence adult immigrants to learn Swedish through SFI education in Sweden.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader det går att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att få en indikation på om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgång i globala tester medan den svenska skolan går betydligt sämre. Samt att se om det finns indikationer på vilka krafter som kan ha påverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet så används en textanalys av de bägge kursplanerna och dessa ställs emot varandra för att finna hur de två kursplanerna skiljer sig från varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar på att de två kursplanerna har väldigt stora likheter och knappt några skillnader utöver Ordval. Studien visar också på att det inte tycks vara de globala testerna så som PISA som har inverkan på kursplanerna i geografi utan att de måste påverkas av andra krafter..

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra. Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders Lärobokskunskap.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och Ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen.

The aim of this thesis is to show gender equality in school for teacher's choice of words with gender-sensitive language related to children's literature "Do you know Pippi Longstocking?". Work has focused on preschool and grade 1. The theme of the thesis is that the teaching profession should look human. The study provides a literature review of the teacher's choice of words in the gender order as the words hen, man, gender, sex, etc., and a review of Pippi Longstocking by Astrid Lindgren on the basis of the related concepts.

Den här kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda på hur fyra svensklärare uppfattar ämnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i ämnesplanen påverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs ämnesplanen för Svenska 1 som mer omfångsrik och att kraven är betydligt högre jämfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i ämnesplanen är dess ospecifika formuleringar och Ordval som gör det svårt att avgöra tydliga gränsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivåerna. Resultatet av undersökningen tyder också på att lärare till stor del tolkar kunskapskraven i ämnesplanen för Svenska 1 på olika sätt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext där samtliga fyra informanter utgått från samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar på en oroväckande trend för likvärdigheten i bedömning och betygssättning.

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel Ordval.

Många patienter i livets slutskede upplever problem i kommunikationen med vårdpersonalen. Detta leder till en otrygg patient och ger ett onödigt lidande. Sjuksköterskans beredskap att kommunicera med döende patienter är låg. Hon inser betydelsen av samtalet, men distanserar sig på grund av det obehag och den ångest patientens tillstånd väcker hos henne. Patientens möjligheter att uttrycka känslor och tankar kan hindras av sjuksköterskans beteende.

Sammandrag Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer.

Sammandrag Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur.